Doften av nystyckat kött, färsk fisk, musslor och rökta räkor. Sorlet från kunderna. Ropen från stressade kollegor. I över 20 år var saluhallen Peter Karlssons arbetsplats. Men slitet tog ut sin rätt. Värken, domningarna och sömnlösheten tog vid.

Fast i ett ingemansland

I dag är hans fast i ett slags ingenmansland. För sjuk för att arbeta, för frisk för att få sjukpenning och för ung för att gå i pension.

Innan saluhallen var Peter Karlsson kock. Karriären började på en krog på Lidingö på 70-talet.

– Man tjänade helt okej, 2300 kronor i månaden minns jag. Jag bodde fortfarande hemma då. En öl kostade 6 kronor på krogen. Efter ett tag fick man höjt till 2600. Det tyckte jag var jättebra, berättar Peter Karlsson när vi träffas ett stenkast från hans lägenhet i Skärmarbrink i södra Stockholm.

Vi ska promenera. Något som Peter sysslat mycket med de senaste två åren. Promenaden har blivit ett verktyg för honom. Både fysiskt och psykiskt.

– Jag måste röra på mig. Annars blir jag så mycket sämre. Kroppen är som en rostig mutter. Oljar man den inte kärvar den ihop.

Är det tungt? Är du ensam? Då får du väl ta i. Det var bara att lyfta

Peter

Kockjobbet har tagit honom till många restauranger, kursgårdar och krogar inne i stan. Han brann för sitt jobb. Jobbade hårt. Att lyfta rätt, tänka på ergonomi eller använda höj- och sänkbara var inget som prioriterades i branschen på den tiden.

– Det var bara att jobba. Är det tungt? Är du ensam? Då får du väl ta i. Det var bara att lyfta, berättar Peter om mentaliteten.

Han minns tydligt tillfället när kroppen började svika. Det var i mitten på 90-talet och Peter jobbade på en lunchrestaurang inne i stan. Han och kollegorna skulle laga rotmos med fläsklägg. När han tog tag i en stor kastrull fylld med rotsaker högg det till i ryggen.

– Jag var hos kiropraktorer, jag låg på sträckbänkar, jag var hos läkare. Det enda som gällde var operation. Då bestämde jag mig för att ta mig vidare. Jag kunde inte hålla på med det jag gjorde längre.

Fiskförsäljare – perfekt för en kock

Han gjorde en vända på Arbetsförmedlingen, vidareutbildade sig, och spenderade även några härliga somrar som kock på kollo. Sen hittade Peter ett extrajobb som passade honom perfekt – som fiskförsäljare i saluhallen. Extrajobbet växte så småningom till ett heltidsarbete.

– Min kockbakgrund var perfekt. Man kunde ge vissa enkla tips på hur man kunde laga till fisken eller köttet. Folk är oftast vanemänniskor och äter rätt lika.

Peter trivdes. Kunderna gillade honom. Arbetsmoralen fanns kvar. Han minns nyåret 2000. De jobbade dygn i sträck för att hinna med alla beställningar.

– Vi sov några timmar på ett frigolitlock. Sen var det bara att köra igen.

Men återigen började kroppen säga ifrån. Ryggen värkte, axlarna värkte. Att arbeta med värktabletter i kroppen blev norm.

– De flesta kanske har haft tandvärk någon gång. Det är som en molande värk. Och varje gång du tuggar så gör det extra ont. Det är precis samma som när jag lyfter armen så kommer en intensiv smärta.

De flesta kanske har haft tandvärk någon gång. Det är som en molande värk. Och varje gång du tuggar så gör det extra ont. Det är precis samma som när jag lyfter armen så kommer en intensiv smärta

Peter

När Peter under en svamplockningstur i skogen ramlade och skadade ryggen ytterligare gick det inte längre. Hans kropp klarade inte av tempot i butiken längre. Det var hösten 2016. Sedan dess har han varit hemma.  Det första året med sjukpenning. Men sedan i februari har han gått utan ersättning.

– Jag har inte långt kvar till pensionen. Men jag kan inte jobba längre. Nu är jag utförsäkrad och ska leta jobb. Problemet är att jag fortfarande har kvar min anställning, vilket inte Arbetsförmedlingen haft koll på. För ett tag sen fick jag hem ett brev där det stod ”Grattis till din nya anställning”. Det är min gamla anställning de pratar om.

Peters fall gick till domstol

Försäkringskassans utredning menar att Peter har förutsättning att ta ett jobb som inte är fysiskt belastande och som inte kräver någon större inlärning. Enligt facket finns inga sådana jobb. Därför driver Handels hans fall genom juristbyrån LO-TCO Rättskydd. Den processen har pågått i snart 1,5 år.

Under tiden får Peter vänta vidare. Och snåla in på det som snålas kan. Skylten med ”Reklam ja tack” lyser på dörren. Att jaga extrapriser är ett måste.

– Jag går igenom alla blad från olika affärer och så ser jag 15 ägg för 20 spänn. Det köper jag direkt. Jag tar min promenad och går och handlar bara det de har på extrapris, säger Peter och fortsätter.

– Mitt liv har stått och stampat i ett och ett halvt år. Man känner sig obekväm. Vem ska man prata med? Sin doktor eller?

Fotnot: I början på juni förlorade Peter sin överklagan i förvaltningsrätten. Till hösten går han i pension.

Lyssna på Handelsfolk – en podcast av Handelsnytt. Vi finns där poddar finns.

Peter Karlsson

Yrke: Tidigare fiskförsäljare och kock.

Ålder: 64 år.

Intressen: Fiske och fotbollslaget Hammarby.