Sofies dröm om ett fast jobb kan hänga på avtalsrörelsen
Sofie Tolfströms dröm om fast jobb och eget hus kan bli sann – om facket lyckas bra i nästa avtalsrörelse. Just nu har Handels medlemmar chans att påverka vilka krav facket ska ställa när kollektivavtalen förhandlas om.
Delikatessdisken på Ica Kvantum Fjällbacken i Gävle dignar av smörgåstårtor och potatisbakelser. Sofie Tolfström slevar med van hand upp röror och inläggningar till kunderna. Hon har god nytta av sin erfarenhet från olika restaurangjobb, men är glad att hon nu hamnat i detaljhandeln.
– Här får jag schema en månad i förväg. På restaurangen var det ofta osäkert när jag skulle jobba.
Sedan drygt ett år har Sofie haft visstidsanställningar och vikariat i butiken. Det brukar bli mellan 30 och 40 timmar i veckan.
– Det funkar bra just nu, men självklart vill jag helst ha ett fast jobb. Det ger ekonomisk trygghet och gör det lättare att planera livet. Då skulle jag kunna ta lån för att köpa hus.
Tappar kamrater
Tryggare jobb borde bli en viktig stridsfråga när kollektivavtalet för butiksanställda förhandlas om nästa år, tycker Johan Skyttberg. Han är fackklubbens ordförande i butiken och kämpar ständigt för att medlemmarna ska få fler timmar och fasta anställningar.
– Det borde gå snabbare att få en tillsvidareanställning. Vi tappar många duktiga arbetskamrater för att de inte erbjuds trygga jobb, säger Johan Skyttberg.
På ett klubbmöte efter semestern ska Ica Fjällbackens anställda diskutera hur kollektivavtalet kan utvecklas. Förutom trygga jobb kan arbetstider bli en het potatis. Klubben har hittills inte använt de formella regler som sedan 2016 ger anställda rätt att lämna önskemål om arbetstider och lediga dagar senast 30 september året innan.
– Det brukar alltid gå att få ledigt med kortare varsel, säger Cecilia Klar som är klubbens ungdomsorganisatör.
Själv har hon lyckats trixa med sommarschemat så att hon inte ska missa en enda match med sitt fotbollslag.
I en butik som håller öppet 6–23 är det svårt att få arbetstider som alla är nöjda med. Men klubben har förhandlat sig till att den som är beroende av barnomsorg eller kollektivtrafik inte ska bli schemalagd på tider då detta saknas.
Lön eller ledigt
Största snackisen på klubbmötet kanske ändå blir löner. Bland butikens 30 heltidare finns många som gärna skulle byta en del av löneökningen mot ledighet.
– Man borde få mer semester när man blir lite äldre, tycker Mimmi Alm som jobbar i kassan och på kontoret.
Samtidigt finns deltidsanställda som inget hellre vill än att jobba mer. De ser helst att timlönerna höjs så mycket som möjligt.
Det finns dock en annan möjlighet som skulle ge de anställda en dag extra ledighet per år: om klubben och arbetsgivaren enas om ett lokalt lönesystem där hela löneökningen fördelas på arbetsplatsen.
– Det skulle vara intressant att prova, säger Johan Skyttberg som efterlyser mer information om hur ett sådant lönesystem kan utformas.
Tills vidare fördelas den lokala lönepotten på Ica Fjällbacken enligt kriterier som servicekänsla, ordningsamhet och – faktiskt – medlemskap i Handels.
Tuffare krav
Arbetsmiljö kan också bli en viktig avtalsfråga. Många anställda upplever allt tuffare krav på att prestera mer.
– Helgerna i mejeriet är jättestressiga. Det skapar onda ryggar och sämre kundbemötande, säger Cecilia Klar.
Hon och Johan Skyttberg kommer att berätta om kollegornas åsikter på avtalskonferensen (se faktaruta) i Gävle i september. Kanske blir det just deras hjärtefrågor som Handels förhandlare kommer att slåss för när det i början av nästa år är dags att möta arbetsgivarna och göra upp om nya kollektivavtal.
Hållpunkter i avtalsrörelsen
Maj 2019: Handels förbundsråd utser avtalsdelegationer på alla avtalsområden (t ex butiker, lager, tjänstemän, frisörer). Delegationerna består av förtroendevalda från vanliga arbetsplatser som är referensgrupp till Handels toppförhandlare.
Våren/sommaren: Diskussioner på arbetsplatserna om avtalsfrågor.
September: Förhandlingsdelegaterna ringer runt till Handelsombud och pratar om avtalsfrågor.
September–oktober: Avtalskonferenser i alla Handels avdelningar. Förtroendevalda diskuterar avtalskrav.
Oktober: De 14 fackförbunden i LO beslutar om eventuell samordning av avtalskrav.
December: Handels förbundsstyrelse utformar avtalskraven.
Januari 2020: Handels byter avtalskrav med Svensk Handel.
Februari–mars: Avtalsförhandlingar.
1 april: Nya kollektivavtal ska börja gälla för butiker och lager. Om inte fack och arbetsgivare har kommit överens kan det bli strejk.
April–september: Avtalsförhandlingar om Handels övriga kollektivavtal, till exempel för frisörer och tjänstemän.
Tre nya grepp i avtalsrörelsen 2020
1. Medlemsinflytande.
Diskussioner på arbetsplatserna är medlemmarnas chans att påverka vilka krav facket ska driva. Förtroendevalda tar frågorna vidare till höstens avtalskonferenser.
2. Starkare delegation.
Avtalsdelegationerna – de anställdas representanter vid förhandlingarna – får en starkare roll som samtalspartner till Handels toppförhandlare. De utsågs redan i maj, och förbereder sig genom att gå utbildning, besöka arbetsplatser, ringa Handelsombud och delta i avtalskonferenser.
3. Annorlunda krav.
Handels avtalskrav till arbetsgivarna kommer denna gång inte att formuleras som färdig avtalstext. I stället anger facket vilka sakområden man vill förändra. Sen diskuterar man med arbetsgivarna hur det skulle kunna uttryckas i avtalet.