Skolverkets förslag till ny kursplan i samhällskunskap behöver göras om, anser Handels, som framför allt vill ha tillbaka skrivningarna om arbetsmiljö, arbetsrätt och den svenska modellen.

– Man har i praktiken strukit allt om arbetsmarknaden i det centrala innehållet. Det här är helt fel väg att gå, säger Daniel Söderberg Talebi, ombudsman på Handels med ansvar för utbildningspolitik.

Kunskaper om arbetsmarknaden är en fundamental aspekt för att verka i samhället

Daniel Söderberg Talebi

Bakgrunden är punkt 49 i januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna, som slår fast att skolans kursplaner ska skrivas om med stärkt betoning på faktakunskaper.

– Det här förslaget rimmar illa med det syftet. Att få grundläggande kunskaper om arbetsmarknaden är en fundamental aspekt för att verka i samhället, en central del i vår vardag, säger Daniel Söderberg Talebi.

Han hävdar att elevernas kunskaper om arbetsmarknaden snarare behöver förstärkas än försvagas, eftersom dessa förebygger problem, ger förutsättningar för ett gott arbetsliv och delaktighet i samhället.

– Det gäller även på grundskolan. Alla går inte gymnasiet eller har börjat innan de får sina första jobb.

Daniel Söderberg Talebi, ombudsman på Handels.

Alla parter överens

Handels menar att detta inte är en specifik facklig fråga, utan att även arbetsgivarsidan har samma ståndpunkt.

– Min absoluta bild är att alla parter på arbetsmarknaden tycker att det är viktigt att svensk skola undervisar om kollektivavtal, partsmodellen på arbetsmarknaden samt rättigheter och skyldigheter på jobbet, säger Daniel Söderberg Talebi.

Vilka konsekvenser kan det här förslaget få?

– Det kan få konsekvenser för arbetsmarknaden i stort eftersom kunskap om detta förebygger problem. För unga utan tillräckliga kunskaper försvåras klivet in i arbetslivet. Redan i dag har vi erfarenheter av att hjälpa unga som farit illa för att de inte känner till sina rättigheter.  

Skolverkets olika kursplaneförslag har under hösten varit ute på remiss och kritik har tidigare riktats mot bland annat förslagen för svenska och historia.

Kritiken har handlat om att antiken strukits från historieundervisningen och att formuleringar om lyrik, dramatik, sagor och myter har försvunnit från svenskan.

Skolverket backade om antiken, tror du att de ger med sig även i denna fråga?

– Det finns stor enighet från fackligt håll, och jag hoppas att Skolverket tar till sig av den tydliga kritiken och arbetar om det här, säger Daniel Söderberg Talebi.

Anna Westerholm, chef för läroplansavdelningen på Skolverket, uppger för tidningen Transportarbetaren att orsaken till förändringen är att timplanen inte räcker till allt nuvarande innehåll, men att arbetsmarknadsfrågor även fortsättningsvis ska tas upp i undervisningen i andra sammanhang.

Omarbetningen av kursplanerna

  • Förslagen till nya kursplaner skickades ut på remiss i slutet av september och senast förra veckan skulle svaren inkommit.
  • Ändringarna gäller samtliga kursplaner i grundskolan och sameskolan, fem kursplaner i specialskolan och tre ämnesplaner på gymnasiet.
  • Skolverket har fått 3 000 svar med synpunkter. De slutgiltiga förslagen lämnas till regeringen i december och de nya kursplanerna är tänkta att börja gälla nästa läsår.

Källa: Skolverket