I slutet av förra året röstade riksdagen igenom en ny lag som kräver att banker ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagkasseinsättningar över hela landet.

Kontanter kommer alltid att finnas och rånen flyttar över till mindre handlare som inte har samma säkerhetssystem

Björn Eriksson

Syftet var att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som funktionshindrade och pensionärer som kan ha svårt att använda andra betalningssätt

– Den lagen kom till för att bankerna inte lyssnade. Nästa stora fråga handlar om kontanter i handeln. Jag vill helst se en självreglering men om det inte går måste politikerna lagstifta och tvinga handeln att ta emot kontanter, säger Björn Eriksson, talesperson för lobbygruppen Kontantupproret.

I veckan hölls ett seminarium i riksdagen med flera partier, riksbanken, pensionärsföreningar och handlare om kontanternas framtid. 

Komplex fråga

Frågan är komplex. Å ena sidan finns det grupper i samhället som äldre och funktionshindrade som behöver kunna använda kontanter.

Å andra sidan är rån ett allvarligt arbetsmiljöproblem inom handeln. Slutna kassasystem och minskning av kontanter har gjort att butiksrånen minskat.

– Kontanter kommer alltid att finnas och rånen flyttar över till mindre handlare som inte har samma säkerhetssystem. Kortbedrägerier och ID-kapningar ökar, menar Björn Eriksson.

En annan aspekt på kontantfrågan är att digitala betalningssystem kan krascha eller bli utsatta för olika attacker. 

– Jag har märkt att många unga också oroar sig för integriteten och övervakningen som kommer med betalsystemen, säger Björn Eriksson.

Kontantupproret

Bakom Kontantupproret står Säkerhetsbranschens ordförande Björn Eriksson, intresseorganisationer, politiker, intressenter och privatpersoner. Stöttar Kontantupproret gör bland annat Hela Sverige ska leva, PRO, SPF, Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges Konsumenter, Torg- och marknadshandlarnas ekonomiska förening, och Småföretagarnas riksförbund.