Anställda i handeln: Det här behöver branschen göra för miljön

Varje svensk släpper ut ungefär tio ton koldioxid per år bara på att handla. För att klara parisavtalets mål måste vi ner till ett ton, enligt Naturvårdsverket och Konsumentverket.

Själva försäljningsverksamheten utgör knappt tio procent av konsumtionens klimatpåverkan. Det är varorna som är den stora boven i miljödramat, enligt SCB, genom tillverkningen, transporten och användningen av dem.

Men utan varorna finns inte handelsbranschen.

De 1 100 handelsanställda som svarat i Handels rapport ser problemet. De tycker att branschens viktigaste åtgärder för klimatet är just att erbjuda produkter i miljövänligare material och förpackningar, samt att skapa leverans- och retursystem med minskad miljö- och klimatpåverkan.

– Klimatfrågan kräver gemensamma insatser. Handelns anställda har en nyckelroll i omställningen till ett klimatsmartare samhälle. Det är de som möter kunderna och informerar om varorna. Det är viktiga erfarenheter som både vi i Handels och företagen bör ta tillvara på, säger Linda Palmetzhofer, tillförordnad ordförande för Handels.

Få får gehör för klimatsmarta idéer

Nio av tio handelsanställda tycker att handelns miljöpåverkan bör minska. Och sju av tio kan tänka sig att engagera sig för att det ska bli så. Men färre än 30 procent känner sig lyssnade på när de framför klimatsmarta idéer för cheferna. Och färre än hälften får utbildning eller kompetensutveckling i klimat- och miljöfrågor.

– De anställda vill vara med och bestämma. Överhuvudtaget i vår bransch är det dåligt med kompetensutveckling. Den här frågan är mycket aktuell och företagen skulle ha mycket att vinna på att använda personalen i de här frågorna. Här finns mycket att jobba på, säger Linda Palmetzhofer.

80 procent av de handelsanställda oroar sig för klimatpåverkan och 60 procent är starkt intresserad av klimatfrågor. Det är något större andel mellan 18 och 25 år som tycker att handeln behöver minska sin miljö- och klimatpåverkan än i de äldre åldersgrupperna. Lägst andel skeptiker finns bland 46-64-åringarna.

– Jag tycker att man ska lyfta frågan på jobbet. Vad har vi tänkt på? Vad kan vi göra? Ta upp det med den förtroendevalda på jobbet. Lokalt engagemang är nödvändigt för att vi ska kunna göra skillnad. Det finns redan klubbar som jobbat för att till exempel få fairtrade-kaffe i sina automater.

Enkät: Så försöker vi minska klimatavtrycket

Sara Svensson Jobbat 5 månader på Lager 157 i Farsta.

Hur ofta tänker du på klimatet?
– Jag tänker på det ibland. Klimatkrisen är ett verkligt, stort problem. Men jag är inte rädd. Det som händer, händer.
Vad gör ni på ditt jobb för att minska klimatavtrycket?
– Vi säljer ju väldigt billiga kläder, och det hjälper ju inte direkt klimatet… Men vi sorterar allt papper och plast. Själv är jag ganska sparsam av mig och går inte och handlar hela tiden bara för att det är roligt.

Emma Herrström Jobbat 2 år på Ur och Penn i Farsta.

Hur ofta tänker du på klimatet?
– Det har blivit mer och mer, med tanke på allt som hände i början av året med de stora bränderna (i Australien?)och så. Det har liksom gått upp för en nu när det har hänt så mycket.
Vad gör ni på ditt jobb för att minska klimatavtrycket?
– Ur och Penn försöker bli bättre. Men det är väldigt mycket plastförpackningar. Alla smycken kommer i plastpåsar inuti andra plastpåsar. Vi försöker spara och återanvända dem. Till exempel om klockor ska ner på lagret. Då lägger vi dem i en sådan plastpåse för att glaset inte ska repas. Och nu frågar vi alltid om kunden vill köpa en påse. Förr gav vi bara ut påsarna. Nu får kunderna tänka till. Vi har också bytt ut dem till papperspåsar. Så vi är på god väg.

Bild: Madeleine Andersson

Emil Wessman Nyanställd på Ica Kvantum i Farsta.

Hur ofta tänker du på klimatet?
– Jag har alltid tänkt på miljö och klimat. Jag skräpar aldrig ner och jag återvinner. Men jag behöver bli bättre. Kanske ska bli vegetarian.
Vad gör ni på ert jobb för att minska klimatavtrycket?
– Jag tycker att det finns ett miljötänk på jobbet. Vi undviker att slänga mat och sorterar papper och plast i olika containrar. Och nu kostar även frukt-plastpåsarna pengar. Jag tror att även plastpåsarna runt förpackade frukter snart försvinner och byts ut mot papper. Jag har inte tänkt på vad mer vi skulle kunna göra, men nu ska jag tänka på det.

Bild: Madeleine Andersson

Linda Palmetzhofer Tillförordnad ordförande för Handels sedan 15 juni.

Hur ofta tänker du på klimatet?
– Jag tänker på det mer och mer. Det har blivit så tydligt att vi alla måste lösa krisen tillsammans! Det krävs både politiska påtryckningar och att företagen tar sitt ansvar. Klimatkrisen är inget som individen kan lösa, det är ett kollektivt ansvar!
Vad gör ni på ert jobb för att minska klimatavtrycket?
– Vi sopsorterar och flyger inte mer än vi absolut måste. Inrikes åker vi tåg och tar flyget i undantagsfall. Nu har vi tagit fram den här rapporten och till hösten kommer vårt klimatpolitiska program att presenteras. Det är ett kongressbeslut från 2016 att vi ska satsa mer på miljöfrågor. Målet är att se på vilket sätt handeln kan bidra till att minska den negativa miljö- och klimatpåverkan. Det här är viktiga frågor för våra medlemmar och därmed viktiga för Handels så att vi kan hjälpa dem lokalt.

Bild: Pernille Tofte