Skumma, aggressiva typer i kön. Orosklump i magen. Det är antagligen knark i brevet, men kunden måste få det i alla fall. I flera år tvingades Ica Strömmen i Norrköping fungera som ”knarklangare” när smugglarna skickade droger på posten.

– Det var ofta ungdomar som hämtade ut paketen. Det är obehagligt att det kryper ner i åldrarna. Hade jag varit deras mamma hade jag uppskattat om någon såg till att de inte fick ut paketet, säger Angelica Grevnäs som jobbar på Ica Strömmen i Norrköping.

Det var ofta ungdomar som hämtade ut paketen. Det är obehagligt att det kryper ner i åldrarna.

Angelica Grevnäs, Ica Strömmen Norrköping.

Bara för något år sedan tvingades butikens postombud dela ut paket som de misstänkte innehöll narkotika flera gånger i veckan.

– Det kändes inte bra att göra det. Vi ska ju inte bry oss om vad som är inuti posten, men jag känner att jag har ett ansvar som medmänniska och mamma, säger Angelica Grevnäs.

Får inte polisanmäla

Enligt brevsekretessen i postlagen får postombud och brevbärare inte polisanmäla paket och brev under två kilo även om personalen misstänker att paketet innehåller narkotika. Men den sjunde maj i år tillsatte regeringen en utredning för att ändra lagen och stoppa smugglingen.

– Jag tycker att man ska få lägga sig i. Så att polisen kan hindra att folk får tag i drogerna. Man borde få engagera sig och bry sig. Det är ju bara för att jag bryr mig som jag vill ha bort drogerna, säger Angelica Grevnäs.

postutlämning, drogor
Knarkpaketen skapar otrygghet på jobbet, tycker Angelica Grevnäs.

Knarkpaketen skapar också otrygghet på jobbet. Angelica Grevnäs säger att det när det var som värst på Ica Strömmen rörde sig ”mycket konstigt folk” i butiken. Oron steg i magen när vissa tyvärr bekanta ansikten dök upp i kön till postutlämningen. Kollegorna försökte stötta varandra i personalrummet.

– Man var ju rädd för att bli hotad med tillhygge eller att de skulle hoppa in bakom disken och ta paketet, säger hon.

Nya rutiner efter att kund slet paket ur händerna

År 2018 slet en kund ett misstänkt knarkpaket ur händerna på hennes kollega, utan att ha betalat postförskott, och sprang i väg.

Personen fastnade på övervakningsfilmen och personalen hann ta en bild på bilen som hen åkte i väg i. Några timmar senare hade polisen tagit personen. Sedan dess har butiken nya rutiner, säger butikschefen Christian Hagman.

Christian Hagman, butikschef på Ica Strömmen i Norrköping.

– Betalning och legitimering ska vara klart innan man hämtar paketet inom räckhåll för kunden. Vi har också en glasruta för postombudet. I vanliga fall öppnar vi rutan för kunden, men känns det obehagligt kan man välja att skicka grejerna under den i stället, säger han.

Små vita kuvert och påsar

Knarkposten kommer i omgångar och är lätt att känna igen, tycker Christian Hagman. Små vita kuvert eller påsar som kostar cirka 550 kronor att hämta ut och kommer från särskilda hemsidor.

– De som hämtar dem är inte helt närvarande. Har de inte leg med sig, och alltså inte får ta paketet, kan de bli väldigt aggressiva. Jag bryr mig inte så mycket om att vi blir som knarklangare. De får tag i sina droger på ett eller annat sätt i alla fall. Det som oroar mig är de hotfulla situationer som kan uppstå för de anställda, säger Christian Hagman.

Det som oroar mig är de hotfulla situationer som kan uppstå för de anställda

Christian Hagman, butikschef Ica Strömmen Norrköping.

Sedan händelsen 2018 har paketen med droger minskat. Butiken tog kontakt med posten och fick tillåtelse att skicka tillbaka misstänkta paket och brev. Då fick även polisen nys om situationen och började bevaka butiken. Vid ett tillfälle satt en polis gömd bakom postdisken i väntan på att en viss person skulle komma och hämta ett paket.

På sistone har Ica Strömmen inte misstänkt att någon post innehållit droger.

– Antingen har polisens arbete och att vi skickat tillbaka paketen gett resultat, eller så har de blivit bättre på att luras, säger Angelica Grevnäs.

I personalrummet är i alla fall droger iposten inte längre ett samtalsämne.

Det är inte samma dipp i narkotikaflödet via posten som det är för posten från utlandet som helhet, säger Jonas Karlsson på Tullen.

Tullen: Mer smugglas via posten

Med stängda gränser minskar smugglingen via land och hav. Effekten blir att en större andel narkotika sprids via posten. Beställd via nätet tar den vägen via postombud, kvartersbutiker och bensinmackar.

Tullverkets rättssakkunnige Jonas Karlsson såg i mars framför sig att smugglingen skulle öka i postflödet så länge gränserna är stängda. Statistik från april visar mycket riktigt att den totala smugglingen gått ned med 58 procent, och att en större andel av smugglingen sker med post. Detta trots att det kommer väsentligt färre flyg med post från utlandet.

Kan man dra slutsatsen att det kommer fler försändelser med narkotika i varje plan nu?

– Så kan man tolka det. Det är inte samma dipp i narkotikaflödet via posten som det är för posten från utlandet som helhet, säger Jonas Karlsson.

De senaste åren har det skickats narkotika i mellan 1,5 och 2,5 miljoner brev och paket, enligt polisens beräkningar. När dödliga varianter av fentanyl tog livet av drygt 200 människor mellan 2014 och 2017 utsattes också brevbärare, postombud och andra yrkesgrupper som kom i närkontakt med preparaten för stora risker.

Arbetsmiljöverket tittar på riskerna med posthantering

Att inte kunna hindra spridningen av narkotika skapar otrygghet och frustration hos postombud. Samtidigt finns det risker med att anmäla misstänkta försändelser.

– Riskerna för hot och våld är förknippade med pakethanteringen, men det är svårt att säga hur vanliga de är, säger Eric Storbjörk, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Verket fokuserade i höstas sin inspektion av e-handeln på just pakethantering. Hanteringen av narkotika fanns från början inte med som en del av inspektionen, men från utlämningsställen fick man tidigt signaler om oro kring narkotika i brev och paket.

Resultatet från inspektionerna har försenats av coronapandemin.

Droger via nätet – ett växande
världsproblem

Narkotikahandel via internet och post är ett växande globalt problem, enligt FN:s narkotikabekämpningsorgan, UNODC.

Över hela världen, men kanske främst i USA där tiotusentals människor de senaste åren dött av överdoser av fentanyl och andra opioider som skickas från Kina och Mexiko.

Här i Sverige har försäljningen av de extremt dödliga fentanylvarianterna från utlandet i stort sett upphört. Men smuggling hit av annan narkotika via internet och post pågår för fullt.

Numera säljs dessa preparat i stort sett inte alls i Sverige och riskerna har gått ned markant för postombuden