När Ulrika Johannesson upptäcker ett annorlunda paket reagerar hon instinktivt med att hon bör ringa polisen eller tullen. Men hon får med hänsyn till brevhemligheten i postlagen inte anmäla försändelser som väger upp till två kilo.

– Det är frustrerande att inte kunna anmäla. Jag inte bara anställd på macken, utan också privatperson med ett samhällsansvar, säger hon.

– Har vi någon som snattar så får vi ringa till polisen, men inte när jag misstänker post. Det är märkligt. Vi misstänkte stöldgrejer i posten när en liga härjade här. Men inte heller då fick vi anmäla.

Har vi någon som snattar så får vi ringa till polisen, men inte när jag misstänker post. Det är märklig

Ulrika Johannesson

Arbetsgivare behöver stöd

Ulrika Johannesson efterlyser information om vilken narkotika som är aktuell i flödet, och vilka risker det kan föra med sig. Hennes chef Staffan Eriksson anser att små arbetsgivare behöver stöd.

– Det är klart att det skulle vara bra med mer information om vilken narkotika som är aktuell, men det är svårt för små arbetsgivare att hålla sig à jour. Vi vill ha stöd från speditörer som Postnord och Schenker, eller från svensk Handel, säger Staffan Eriksson.

Även om riskerna från själva preparaten har minskat, visar forskning om nätdroger vid Luleå Tekniska Högskola att postombud upplever frustration över att vara mitt i narkotikaflödet, och oro inför eventuella hotfulla situationer.

Ulrika Johannesson är inte orolig för sin egen säkerhet.

– Vi har ju överfallslarm, och vi är vana vid knepiga drogpåverkade personer som snor bensin. Då blir vi bara förbannade. Men jag skulle aldrig säga till någon att jag misstänker att paketet innehåller narkotika, utan skulle hänvisa till polisen.

Knarket slipper igenom för lätt

Forskningen visar också att brevbärare och ombud känner igen misstänkta adresser. Ulrika Johannesson säger att hon själv aldrig hinner kolla adressaterna, men hon känner en stor olust över att narkotikan så lätt slipper igenom.

– Vi måste komma tillrätta med det här. Jag vill ha en ändring av postlagen, så att vi kan anmäla misstänkta försändelser.

Lars Soold

Det här säger postlagen

Brevsekretessen i postlagen, som skyddar medborgarnas integritet, hindrar postombud från att anmäla misstänkta brev och paket till tull eller polis. Tystnadsplikten omfattar brevförsändelser på upp till två kilo.

Ett undantag i lagen gör att de som driver postverksamhet är skyldiga att till Tullverket anmäla post från utlandet som misstänks innehålla narkotika. Det undantaget gäller inte för postombud.

De får alltså inte anmäla misstänkta brevförsändelser på upp till 2 kilo, men däremot tyngre brev och paket.

Kan bli lättare att anmäla

Under flera år har Tullverket, åklagare och Polismyndigheten försökt få regeringen att lätta på tystnadsplikten för att bättre komma åt smugglingen av narkotika.

Den 7 maj i år tillsatte regeringen en utredning som ska se över postlagen och möjligheterna för postpersonal och postombud att på eget initiativ anmäla misstänkt post.

Utredningen ska vara klar i slutet av nästa år. Sedan ska olika instanser tycka till om utredningen i en remissrunda, innan frågan behandlas i riksdagen.

Dilemmat är att effektivare jakt på narkotika står mot den integritet som lagen om brevsekretess ger. Dessutom kan en ökad möjlighet att anmäla misstänkta paket riskera att brevbärare och postombud betraktas som tjallare – vilket också innebär risker.