”Namnbytet på handelsprogrammet är en flopp”
Hur tänkte Skolverket och Handels när man gjorde om gymnasiets handelsprogram, undrar gymnasieläraren Git Gyllix. Hon dömer ut namnändringen som en riktig flopp.
Handels- och administrationsprogrammet på gymnasiet byter namn. Skribenten är kritisk till förändringarna.
Handels- och administrationsprogrammet läggs ner på den ena skolan efter den andra. Jag är ganska säker på att namnbytet på programmet inte banar väg för ökat söktryck.
Från och med höstterminen 2022 byter handels- och administrationsprogrammet namn till försäljnings- och serviceprogrammet.
Skolverket, branschrådet, fackförbundet Handels och Svensk handel välkomnar förändringen. Men vari ligger förändringen? Vad är utvecklingen? Vad är uppgraderingen av programmet?
Skolverket har beslutat att skrota administrativ service. I examensmålen förstärks perspektiven hållbar utveckling och digital kompetens ”för att bättre möta branschens kompetensbehov samt utbildningsbehov utifrån miljö- och samhällsförändringar”.
Hänger inte ihop
Inte ens de nya examensmålen hänger ihop med programmets nya titel försäljnings- och serviceprogrammet. Butiker stänger ner i takt med att e-handeln ökar och kedjor satsar på obemannade butiker. Är det då fler personer som ska utbilda sig till säljare? Dessutom bygger man ut med servicekurser på övriga yrkesprogram.
Varför ska eleverna då välja försäljnings- och serviceprogrammet? Denna titel är enligt mig en nedgradering, inte en uppgradering av programmet. Varför inte handelsprogrammet? Det skickar signaler om vad programmets kurser faktiskt innehåller – en bredd inom försäljning, inköp, marknadsföring, ekonomi, entreprenörskap, transport med mera som innebär att programmet kan anpassas till vad som sker inom handeln.
Vad åstadkom ni?
Jag har jobbat som handelsgymnasielärare i över 20 år och har daglig kontakt med näringslivet. Min fråga till samtliga inblandade i denna process är: Vad åstadkom Skolverket med att byta titel på programmet, om programmet innehåller samma kurser som tidigare, förutom administrativ service?
Att arbeta med hållbar utveckling är en självklarhet i dag för både näringslivet och skolan globalt. Mjukvara inom digitalisering, riktad mot handel saknas idag inom skolan. Kompetens i detta får eleverna i stället inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet.
Ledsen att säga det, men hela processen är en riktig flopp.
Git Gyllix
Handelsgymnasielärare
