Avtalskampen: Så vill arbetsgivarna sänka ob
Arbetsgivarna vill sänka, facket vill höja. Ob-ersättningen är en av de hetaste frågorna i årets avtalsförhandlingar. Värd att slåss för, tycker medlemmar på golvet.
Niklas Gjers på Ica Kvantum i Sollentuna skriver in sig som medlem i Handels när Mats Lundström och Emma Amén berättar om avtalsförhandlingarna och kampen om ob-ersättningen. (Bilden är tagen i februari 2020.)
Niklas Gjers på Ica Kvantum i Sollentuna packar upp sötpotatis när Emma Amén och Mats Lundström från Handels kommer på besök.
– Vet du att vårt kollektivavtal förhandlas om just nu? Arbetsgivarna vill sänka vårt ob, säger Emma Amén.
Avtalsförhandlingar sköts upp
Denna artikel skrevs under vårvintern 2020 och trycktes i Handelsnytt nr 2.
I mars pausades avtalsförhandlingarna och kollektivavtalet förlängdes till 31 oktober.
I oktober återupptogs avtalsförhandlingarna. Fackets och arbetsgivarnas avtalskrav är i princip desamma som i våras.
Nya kollektivavtal ska börja gälla 1 november.
Sedan artikeln skrevs har Anna Nordin slutat som förhandlingschef på Svensk Handel.
Provanställde Niklas Gjers har inte koll på alla detaljer i avtalet. Han har tänkt gå med i Handels när han får fast jobb. Men när han får höra om avtalsförhandlingarna skriver han in sig direkt.
– Jag vill vara med, säger han och hinner signera blanketten innan hans arbetsledare drar iväg honom till en ny arbetsuppgift.
Niklas kollega Kent Karlsson är skyddsombud på arbetsplatsen. Han tycker ob-frågan är en av de viktigaste i årets avtalsförhandlingar. Han stöder helhjärtat Handels krav att höja ob-tillägget på helgaftnar.
– Det är dagar då de flesta vill vara med familjen. Att tvingas jobba då är klart obekvämt, säger Kent Karlsson som de flesta år brukar jobba antingen på julafton eller nyårsafton.
Pia Kretz är klubbordförande i butiken. Hon hoppas att Handels får igenom kravet på ob-ersättning på tidiga morgnar.
– Det är segt att börja klockan fem som vi gör här. Det borde absolut ge ob, tycker hon.
Arbetsgivarna Svensk Handel anser att dagens ob-nivåer är för höga. De säger sig vilja skapa ett system som ”omvandlar ob-ersättningen till vanlig lön”. Pia Kretz är skeptisk.
– Då måste de höja riktigt mycket. Det är ob:n som räddar oss.
Fakta: Ob-ersättning i detaljhandelsavtalet
Måndag–fredag 18.15–20.00 50 procent
Måndag–fredag efter klockan 20.00 70 procent
Lördagar efter klockan 12.00 100 procent
Söndagar och helgdagar 100 procent
I de pågående avtalsförhandlingarna har Handels krävt att ob införs på tidiga morgnar och höjs på helgaftnar som julafton och midsommarafton.
Arbetsgivarna Svensk Handel vill skapa ett system som ”omvandlar ob-ersättning till vanlig lön”.
Klubben har ett aktuellt exempel som illustrerar ob-ersättningens värde för de anställda.
– En medlem som fick nytt schema med enbart dagtid måste jobba 25 timmar mer i månaden för att få ut samma lön som innan. Hon är inte glad, säger Pia Kretz.
Exakt hur arbetsgivarna vill göra för att omvandla ob till lön får vi inte veta. ”Vi vill ha en dialog med Handels om det går att hantera ob-tilläggen på ett bättre sätt än i dag. Hur det kan se ut får visa sig under våra förhandlingar” hälsar Svensk Handels förhandlingschef Anna Nordin som inte vill låta sig intervjuas.
Bakgrund: Ob-ersättning i handeln
Fram till 1972 gällde affärstidslagen som reglerade butikernas öppettider.
Inför lagens avskaffande förhandlade fack och arbetsgivare fram ett avtal om ob-ersättning. Syftet var både att kompensera för sämre arbetsförhållanden och att motverka öppettider på kvällar och helger.
När förhandlingarna inleddes i slutet av 1960-talet var normalarbetstiden 45 timmar i veckan, och det var normalt att arbeta minst fem timmar på lördagar. Det är en förklaring till att ob-tillägg inte betalas för lördag förmiddag.
