H&M:s lager i Borås är en av arbetsplatserna som Handels planerar att ta ut i strejk på fredag om fack och arbetsgivare inte lyckas komma överens om ett nytt kollektivavtal. Där ska lagerchefen ha skickat ut en blankett till alla anställda där de uppmanas att fylla i vilket fack de är med i. 

Även på ett annat stort företag ska en liknande blankett skickats ut.

Det här har skapat mycket oro på arbetsplatsen

Handels anser att detta kan vara föreningsrättskränkning och är ett beteende som inte hör hemma på svensk arbetsmarknad. Det är en grundlagsskyddad rättighet att inte uppge vilka föreningar man är med i och facket uppmanar nu medlemmarna att inte svara på frågan.

”Vad händer om de avslutar min anställning för att jag strejkar.” Den frågan har Ernad Suntic, ombudsman på Handels avdelning i Borås, fått av oroliga visstidsanställda på H&M:s lager i Borås, efter att företaget gick ut med blanketten om facklig tillhörighet.

– Det här har skapat mycket oro på arbetsplatsen och vi har säkert värvat 50 medlemmar på grund av det här utskicket. 

Blanketten som H&M vill att anställda ska skriva under.

Vill säkerställa att medarbetare får lön

H&M menar att det inte strider mot föreningsrätten att begära in uppgifter om vilka anställda som är med i facket. De anser att det handlar om att kunna planera verksamheten för anställda som inte strejkar vid en eventuell konflikt.

– Vi behöver till exempel säkerställa att de medarbetarna får lön utbetalt som vanligt från arbetsgivaren, säger Jeanette Mattson på H&M:s pressavdelning till Borås Tidning.

Kan uppfattas som hot

Det finns ingen lag som säger att en arbetsgivare inte får fråga. Men hur frågan ställs och framförs har betydelse eftersom frågan kan uppfattas som påtryckning och hot, vilket kan vara föreningsrättskränkning, enligt fackets juridikbyrå LO-TCO Rättsskydd. 

– Det finns alltid ett syfte med frågan. Vid en konflikt, som vid en eventuell strejk, kan man utgå från att arbetsgivaren vill försvåra för facket att genomföra strejken. Det tillhör god sed att inte fråga anställda om facklig tillhörighet i stridsåtgärdsammanhang, säger Bo Ericsson, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd och fortsätter:

– Att samla in uppgifter om anställdas fackliga tillhörighet för tankarna till den tid då arbetsgivare förde arbetarregister och så kallade svarta listor över de organiserade.

De som inte är medlemmar uppmanas att arbeta

Vissa arbetsgivare har också informerat om att anställda som inte är medlemmar i Handels ska jobba om det blir strejk. 

Julas centrallager i Skara är en annan av de arbetsplatser som kan komma att gå ut i strejk på fredag. Där har arbetsgivaren inte frågat om facklig tillhörighet. Däremot har de sagt till anställda att de som inte är medlemmar i Handels ska arbeta som vanligt. 

– Det finns några anställda som är fundersamma på vad som gäller. Jag är trygg i förbundets hållning att strejkvarslet är lagt på arbetsplatsen och gäller hela arbetsplatsen, det vill säga alla anställda. Det är den information jag ger dem som frågar, säger klubbordförande Mikael Kvick på Julas centrallager i Skara. 

På Jula uppmanas de som inte är med i facket att arbeta som vanligt under strejken, vilket Handels tycker är en uppmaning till strejkbryteri.

Strejkvarslet gäller alla på arbetsplatsen, men det är bara fackliga medlemmar som har en skyldighet att strejka, säger Bo Ericsson, jurist på LO-TCO Rättsskydd. 

– Oorganiserade bestämmer själva – arbeta eller strejka – inte arbetsgivaren eller facket. Om en oorganiserad anställd väljer att delta i en lovlig strejk kan det inte ses som arbetsvägran. Enligt en dom från Högsta domstolen har den oorganiserade rätt att utan påföljd ansluta sig till strejken. Däremot behöver personen meddela arbetsgivare varför den inte jobbar.

”Måste kunna planera verksamheten”

Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel tycker inte att det är något konstigt med att chefer frågar de anställda om de är med i facket eller säger att de som inte är medlemmar ska jobba som vanligt. 

– Konflikten omfattar bara Handels medlemmar. De kan inte bestämma över dem som inte är med i förbundet. Vi förväntar oss att de som inte är med i Handels kommer till jobbet som vanligt. För att kunna planera verksamheten måste ju arbetsgivaren veta vilka som kommer att jobba, säger Per Dalekant, chef för processjuristerna på Svensk Handel.

Kan det ses som en föreningsrättskränkning?

– Nej, det strider varken mot föreningsrätten eller dataskyddsförordningen. Nu är det ju Handels som vill utnyttja föreningsrätten och då måste vi ju veta vilka det handlar om. Det kommer ju visa sig ändå vilka som inte kommer till jobbet på fredag. 

Per Dalekant säger att Svensk Handels inställning är att de som inte är medlemmar i facket inte berörs av konflikten och ska komma till jobbet som vanligt. 

Men kan det bli några repressalier om man inte gör det?

– Nej, en anställd kan förklara sig neutral i konflikten och inte gå till jobbet, men då får personen inte heller någon lön. Om man gör så måste man säga det till arbetsgivaren. 

Fakta: Föreningsfriheten i grundlagen

Föreningsfriheten är reglerad i grundlagen och innebär friheten att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, som t ex gå med i ett fackförbund. Föreningsrätten är reglerade i lagen om medbestämmande i arbetslivet (mbl). Den innebär att en person har rätt att gå med i ett fackförbund, utnyttja medlemskapet och verka för klubben eller för att en klubb bildas. Arbetsgivare har rätt att göra detsamma i en arbetsgivarorganisation. 
Denna rätt får inte kränkas – en arbetsgivare får inte vidta någon åtgärd för skada en person som utnyttjar sin föreningsrätt. 

Källor: Lagen om medbestämmande i arbetslivet. Sveriges grundlag.