Handels metod för att hejda hyvlingen
Handels ser ett fortsatt högt tryck vad gäller hyvlingar. För att motverka utvecklingen har man dock ett ess i rockärmen – vill ett företag hyvla säger man samtidigt nej till kortidspermittering.
Åhléns, Dressman och nu Kappahl. Det är bara några av de kedjor som valt att hyvla det senaste året.
Mer markant under pandemin
Enligt flera ombudsmän som Handelsnytt varit i kontakt med förhandlar man numera väldigt sällan om arbetsbrist. I stället handlar det i nio fall av tio om omorganisering – vilket ofta innebär hyvling för de anställda.
– Jag tror att många inte förstår hur stort det här är. Omorganisering är den nya arbetsbristen. Som tur är fick vi in omställningstid gällande timmarna i avtalet. Det var absolut nödvändigt, säger Rickard Persson, ombudsman i Örebro.
Jag tror många inte förstår hur stort det här är. Omorganisering är den nya arbetsbristen.
Stefan Johnsson, ombudsman i Jönköping håller med. Han tycker att glidningen mot mer hyvling blivit ännu tydligare under pandemin.
– Det är mycket mer markant nu. När företagen har permitterat och prövat alla andra metoder så drar man ner på timmarna på det här sättet. Jag skulle säga att 90-95 procent av mina förhandlingar handlar om omorganisering, säger han.
Detta är hyvling
Hyvling innebär att timmarna för de anställda på en arbetsplats skärs ned utan hänsyn till lagen om anställningsskydd (las).
Genom hyvling av arbetstid kan arbetsgivaren alltså kringgå turordningsregler och uppsägningstid.
I kollektivavtalet för detaljhandeln finns sedan april 2017 ett visst skydd vid hyvling.
En anställd kan inte få sina timmar minskade från en dag till en annan. I stället får de drabbade en omställningstid som motsvarar uppsägningstiden enligt las.
Det innebär mellan en och sex månader, beroende på hur länge man varit anställd. Under omställningstiden behåller man sin vanliga lön och sina timmar.
Säger nej till permittering
För att ett företag ska få kortidspermittera, eller införa korttidsarbete som det numera heter, måste man sluta avtal med facket först. I alla fall om arbetsplatsen har kollektivavtal.
Svensk Handel och Handels slöt avtal kring korttidspermittering i våras. Dock så behöver man även komma överens lokalt. Hyvlar företaget samtidigt så anser Handels att man inte är överens. Därmed säger man nej till möjligheten att korttidspermittera.
– Jag drog nyligen tillbaka möjligheten för Kappahl att kortidspermittera när de samtidigt ville hyvla, säger Rickard Persson i Örebro.
Stina Josefsson är funktionschef för avtal och förhandling på Handels. Hon motiverar förbundets inställning med att hyvling går emot grundidén med kortidspermittering. Systemet finns på plats för att rädda jobben, vilket Handels anser att man inte gör om man samtidigt hyvlar personalens timmar.
– För oss är hyvlingar ett otyg som vi aldrig kan acceptera. Därför ska man inte kunna kombinera detta, säger hon.
Det här är korttidspermittering
Korttidspermittering, som numera även kallas korttidsarbete, innebär att den anställde kan gå ner i arbetstid och ändå få ut merparten av inkomsten, från 88 procent till 94 procent av lönen.
Arbetstiden sänks med 20, 40, 60 eller 80 procent. Staten täcker upp stora delar av lönekostnaden för företagen. Även ob-ersättning kan ingå.
Reglerna omfattar de som varit anställda i minst tre månader och lönetaket är 44 000 kronor.