Arbetsgruppen som ser över systemet med ersättning för obekväm arbetstid har börjat sitt arbete. Vi kan läsa i Handelsnytt att gruppen verkar öppna för lokala avtal som skulle omvandla en del av ersättningen för obekväm arbetstid till vanlig lön.
Arbetsgivarna poängterar att det inte handlar om att sänka de totala lönekostnaderna utan om att omfördela dem, från de som arbetar på obekväm arbetstid, till de som inte arbetar på obekväm arbetstid.
Då undrar en ju varför de så hårdnackat vill få till den här omfördelningen, om de nu inte skulle spara några pengar på dem som arbetar på obekväm arbetstid.
Det är faktiskt obekvämt
Tycker ni att vi upprepar oss när vi skriver obekväm arbetstid hela tiden? Vi gör det för att vi inte ska glömma bort vad det handlar om. Det är inte ”OB”, något slags abstrakt lönepåslag som inte innebär någonting, utan faktiskt arbete på tider när vi borde kunna få ägna oss åt familj, fritid, och återhämtning. Vi ska ha dubbelt betalt för att vi måste vara på jobbet klockan 22 en lördagskväll.
Det är inte ’OB’, något slags abstrakt lönepåslag som inte innebär någonting, utan faktiskt arbete på tider när vi borde kunna få ägna oss åt familj, fritid, och återhämtning.
Enligt kongressens beslut från 2016 ska förbundet verka för öppettider till senast klockan 21:00. Ett viktigt verktyg är de högre ersättningarna för arbete på obekväm arbetstid. Urvattnas ersättningarna minskar incitamenten för arbetsgivarna att tillmötesgå oss i frågan.
Långsiktig strategi
Redan nu höjs röster hos motparten att det ska vara möjligt att förhandla fram lokala avtal om nattarbete i vissa fall. Den långsiktiga strategin förefaller vara att normalisera arbete på dygnets alla timmar och att bli av med hela konceptet med ersättning för arbete på obekväm arbetstid. En anställd kan bli schemalagd när som helst mellan 05:00 och 23:46. Och det är naturligtvis där arbetsgivarna ser möjligheter att spara pengar i det långa loppet.
I förbundets rapport från 2020 om ersättningarna för arbete på obekväm arbetstid slår Stefan Carlén hål på myten att inget värde i kollektivavtalet skulle gå förlorat. Tvärtom säger han att med branschens höga personalomsättning skulle värdet gå förlorat på bara ett par år.
Till sist ställer vi oss frågan vem motparten hade tänkt skulle arbeta alla dessa obekväma timmar, när de deltidsanställda, visstidsanställda, springviks-anställda, sms-anställda som idag förlitar sig på den högre ersättningen för obekväm arbetstid inte längre har råd att stå till förfogande utan måste söka andra jobb i andra branscher?
Vi uppmanar arbetsgruppen och förbundet att värna ersättningarna för arbete på obekväm arbetstid och intensifiera arbetet med att minska öppettiderna i enlighet med kongressbeslutet.
