– Bevakningen i sig behöver inte vara något problem utan kan till exempel öka tryggheten när det kommer till brott. Problemet är när systemen missbrukas av arbetsgivarna, säger Jenny Wrangborg, utredare på Handels, som tillsammans med utredaren Cecilia Berggren har gjort en enkätundersökning bland medlemmar.

Det är olagligt att använda kontrollsystem såsom kameror eller plocksystemet ”pick by voice” för att i realtid övervaka eller arbetsleda anställda. Ändå uppger 20 procent av handelsmedlemmar i butik och 29 procent på lager att realtidsövervakning förekommer på arbetsplatsen.

Så här säger två personer i enkäten:

”Ledningen övervakar ibland hur/var vi jobbar vilket dom själva också nämnt är olagligt.”

”Kameran ska bara vara till för vår säkerhet, men våra chefer har flera gånger tittat i kameran för att sedan ringa till oss och säga till/påpeka om något specifikt.”


Så vanliga är nio olika bevakningssystem. Källa: Handels

Integritetskränkande

På arbetsplatser där arbetet övervakas i realtid ser 39 procent av medlemmarna både i butik och på lager bevakningen som integritetskränkande i ganska hög eller hög grad. Motsvarande siffra på arbetsplatser där ingen realtidsövervakning förekommer är 5 respektive 16 procent bland medlemmar i butik och på lager.

Så här beskriver några anställda övervakningen:

”Det är klart att det upplevs som att det saknas tillit till de anställda. Motiveringen från företaget är att man vill se över flödet. Jag skulle uppskatta om man fick reda på vart kamerorna fanns och hur de användes.”

”Alltid medveten om att någon iakttar mig och kommer ifrågasätta hur jag utför mitt arbete. Exempelvis har jag alltid en plan på vad jag ska säga när han ifrågasätter varför jag konverserat med kollegor och kommer på lögner om att det är jobbrelaterat när det kanske bara är ett enkelt ”hur mår du”.”

”Personaltoalettens dörr är bevakad med två kameror. Det känns väldigt olustigt.”

”Man känner sig bevakad varje minut. Man blir studerad konstant över vad man gör hela tiden. Gå på toaletten utanför rasten tex är ju inte populärt.”

Bara hälften av arbetsgivarna har informerat

Arbetsgivare måste informera om vilken typ av bevakning och insamling av personuppgifter som förekommer på arbetsplatsen. Men bara hälften av medlemmarna har fått den informationen. Arbetsgivaren måste också informera om syftet med bevakningen och hur uppgifterna ska användas. Men bara 15 procent vet vad den insamlade informationen får användas till.

– Det är tydligt att systemen upplevs som mindre kränkande om man fått den informationen. Det är viktigt att anställda involveras när nya system kommer in på arbetsplatsen. All bevakning ska förhandlas med facket, säger Jenny Wrangborg.

Vågar inte prata med kollegor och kunder

Känslan av att ständigt vara övervakad påverkar arbetsmiljön, visar undersökningen.

– Det är speciellt tydligt i den sociala kontakten. Anställda drar sig för att prata med arbetskamrater och till och med kunder. På lager syns det direkt i statistiken om du pratat med en kollega. När ingen pratar med varandra dras tempot upp och det blir stressigare. Det är det lilla som är viktigt på jobbet, att kunna prata med en kollega eller att kunna gå på toa i lugn och ro.

Så här säger några personer i undersökningen:

”Vågar inte prata, skämta och ha trevligt med kollegor eller kunder.”

”Man känner sig stressad mot kunderna eftersom du inte vet om dom sitter och kollar när du pratar med kunder. Vissa kunder vill gärna småprata en stund. Oftast kommer dom på lugnare tider för den stunden.”

”Ett system som ser ens senaste plock eller senaste inpackade vara på hyllan så de alltid kan se hur mycket man har kvar på en runda eller om man tagit en längre paus mitt i ett plockvarv eller mellan varven.”

”Allt kollas, hur länge du tar rast/paus eller är på toa osv.”

Risken med överdriven övervakning är också att det kan få motsatt effekt än det arbetsgivarna tänkt sig.

Så här säger en medlem:

”Man kanske är lite av en rebell. Men ju mer man blir kontrollerad desto mindre gör man.” 

Handels: Så kan övervakningen bli bättre

Handels listar i sin rapport sex punkter för att bevakningen i arbetslivet inte ska påverka anställdas arbetsmiljö eller integritet negativt.

Bevakning som sista åtgärd

Bevakningen ska ha ett legitimt syfte och inte användas till något annat än detta. Det ska vara en sista åtgärd. För att förebygga rån, hot och våld i butiker så kan bland annat larm, sluten kontanthantering och inget ensamarbete testas före kamerabevakning. För att undvika olyckor med truckar på lager så kan man börja med trafikregler, väjningsplikt, trafikmärken, stopplinjer och speglar i tak i stället för kameror.

Ska inte användas till annat än vad det är tänkt

Så kallad ändamålsglidning, att bevakningen används till annat än vad det är tänkt är olagligt. Till exempel att kameror som ska förebygga rån används för att titta på anställda i realtid. Det finns dessutom ett tydligt samband mellan bevakningssystem som används till andra ändamål än det ursprungliga, och anställdas upplevelse av att bevakningen är kränkande.

Informera och inkludera anställda

Arbetsgivare har ansvar att informera om vilken bevakning som sker, vad uppgifterna används till och vilka som har tillgång till insamlad data. Anställda ska inkluderas redan innan bevakningssystem sätts in på arbetsplatsen för att se till att systemen inte får negativa konsekvenser. Facket har laglig rätt till inflytande på arbetsplatsen via Medbestämmandelagen (MBL), som bland annat säger att arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket innan viktigare förändringar genomförs.

Förhandlingar med facklig part

Facket har flera verktyg att använda när det kommer till övervakning: mbl-förhandlingar inför att bevakningssystem introduceras, eller förändras. Dataskyddsförordningen, GDPR och förhandlingsskyldighet enligt Kamerabevakningslagen.

Dessutom Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöföreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), skyddsombudens rätt till information och delaktighet och arbetsgivarens skyldighet att genomföra riskbedömningar ifall ändringar i verksamheten kan komma att medföra risker för ohälsa.

Handels och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel har även ett gemensamt vägledande dokument vad gäller kamerabevakningen i butik och på lager.

Kunskapshöjande insatser

För att säkerställa att lagstiftning och övriga ramverk följs krävs insatser för både fackligt förtroendevalda och arbetsgivare kring hur regelverken ser ut. Även anställda behöver få ökad kunskap om vilka skyldigheter arbetsgivaren har och vilka rättigheter de själva har på arbetsplatsen.

Bättre arbetsvillkor

Att så hög andel i branschen är visstidsanställda, inhyrda eller arbetar ofrivillig deltid gör att många inte vågar hävda sina rättigheter gentemot arbetsgivaren av rädsla att inte få jobba kvar. De otrygga villkoren i branschen är också en stor anledning till att personalomsättningen är mycket hög, vilket även det försvårar en kunskapshöjning och organisering i frågorna. Därför är det nödvändigt att samtidigt fortsätta kämpa för fler trygga anställningar i handeln.

Om undersökningen

Rapporten Ständigt övervakad på jobbet bygger på en enkätundersökning som skickades ut i maj 2021 till handelsmedlemmar i butik och på lager. Av de 8 700 personer som fick enkäten svarade 1 200 personer, vilket är en svarsfrekvens på 14 procent. Svaren har viktats utifrån kön och ålder.