Netonnet går mot strömmen och ger anställda fler timmar

Omorganisering. Det är ordet på många företags läppar om du frågar Handelsfacket och dess ombudsmän. Förr kunde det innebära att tjänster görs om, att man startar nya avdelningar eller att man i värsta fall sade upp på grund av arbetsbrist.

I dag är det ordet nästan alltid synonymt med en och samma sak – hyvling. Alla eller stora delar av en personalgrupp blir av med timmar utan hänsyn till turordning.

Metoden sparar pengar och kan tillfälligt rädda tjänster för enskilda anställda. Samtidigt anser facket att den sakta men säkert urholkar möjligheterna att försörja sig på arbetet.

Tröstlösa förhandlingar

Jaana Pålsson på Handels i Umeå blir kallad till sådana förhandlingar minst två gånger i veckan. Ofta känns det tröstlöst, säger hon.

– Inte sällan blir man kallad till någon mindre butik med några få anställda. De vet exakt vad de ska göra. Det har spridit sig brett och känns ofta väldigt uttänkt, säger hon.

Jag tycker det är helt fantastiskt. Det är just det här vi har hållit på att skrikit om i flera år nu.

Med tanken på utvecklingen blev hon inte särskilt förvånad när elektronikföretaget Netonnet, som har en av sina större lagershoppar i Umeå, kallade till möte gällande just omorganisering för några veckor sedan.

Istället för hyvling – fler timmar

Men när hon väl satte sig ner vid förhandlingsbordet tillsammans med regionchef och HR visade det sig vara så långt ifrån hyvling man kunde komma. Tvärtom ville företaget utöka både antal tjänster och timmarna på kontrakten med närmare 50 procent.

– Jag hade inte fått allt material i förväg, så jag visste inte exakt vad de ville. Men jag hade mina farhågor. I stället säger de att de gör de här för att de vill att människor ska ha ett jobb att leva på, säger Jaana Pålsson.

– Jag tycker det är helt fantastiskt. Det är just det här vi har hållit på att skrikit om i flera år nu.

Visst händer det att företag utökar sysselsättningsgraderna. Men då brukar de mest informera facket, säger Jaana Pålsson. Andra har även renodlat sina kontrakt så att det endast finns fyra eller fem anställningsformer, till exempel 15h, 25h eller heltid. Ett exempel på det är Ikea som genomförde ett sådant arbete för några år sedan.

Det har aldrig varit med om under mina 14 år som ombudsman

Men att så uttalat säga sig vilja öka anställningsgrader och dessutom skriva in det i förhandlingsprotokoll har inte Jaana Pålsson varit med om förut.

 – De skriver in i protokollet att de vill eliminera lägre tjänstgöringsgrader och att alla ska ha en tjänst de kan leva på. Det har aldrig varit med om under mina 14 år som ombudsman.

Målet är att höja för alla

Enligt Maria Olsson, HR-ansvarig för Netonnets lagershoppar, är det en uttalad ambition från företaget att öka sysselsättningsgraderna i hela bolaget när det går, och för dem som vill. Riktlinjer kring detta håller just nu på att tas fram.

Företaget har i dag cirka 1000 anställda. Omkring 600 av dem arbetar på 29 lagershoppar i Sverige och Norge.

– Vi kommer aldrig kunna ha heltid till alla. Och det finns alltid utmaningar med schemaläggning när man har verksamhet 7 dagar i veckan. Men vårt mål är att vara en hållbar arbetsgivare och därför jobbar vi aktivt för att höja sysselsättningsgraderna, säger hon.

Minst 75 procent

Lägre kontrakt kommer att finnas kvar, men är främst reserverade till studenter. Framförallt är det det antalet tjänster med lägre sysselsättningsgrad man vill minska, säger Maria Olsson. Målet är att alla ska ha minst 75 procent.

– Det kommer finnas vissa lokala avvikelser. Men när vi kan så är målet att vi ska vi ta bort dem, säger hon och fortsätter:

– Konkurrensen är hård i vår bransch och den kan i bland sätta krokben. Men vi är alltid angelägna om att våra medarbetare ska ha bra villkor. Vi ser tydligt att anställda som trivs levererar bättre resultat.