Det var en väldigt bra och tydlig förklaring som vår HR-chef Anna-Karin Lilja gav till insändaren från ”Vassaren som gick”. Det är precis så det borde fungera när det krisar på jobbet, även om man är verksamhetsassistent. 

Det som är mindre tydligt är hur organisationen ser på alla situationer där rutinerna som Anna-Karin nämner tydligen inte har fungerat. Verksamhetsassistenter som har larmat om att de INTE har fått det stöd de behövde, policys och rutiner som INTE har följts, ombudsmän som INTE vågar driva verksamhetsassistenters ärenden lika långt som andra medlemmars därför att det blir obekvämt att strida mot den egna arbetsgivaren. 

Hur kvalitetssäkrar ni anställningstryggheten för alla?  

Beroendeställning

Det som saknas inom Handels är en personalpolitik som innehåller rutiner för en neutral granskning vid larm om missförhållanden inom den egna organisationen. Vem är ansvarig för den kontrollfunktionen?

Vem ser till att bevaka neutraliteten inom den interna hierarkin? Och inte bara på papper. Vem har uppdraget att faktiskt helt opartiskt granska och bevaka? 

Lokala ombudsmän kan aldrig vara helt opartiska, därför att de känner motparten för väl och hamnar i en ofrivillig beroendeställning. 

Visselblåsare

Det saknas även en visselblåsarfunktion där man kan larma i tid utan att behöva vara rädd för repressalier. Att påstå att den inte behövs för att vi är ett fackförbund är naivt och orealistiskt, men vore ett bra mål. 

Sist men inte minst saknas det ett förebyggande arbete mot missförhållanden, när man tänker på avsaknaden av kvalificerade utbildningar för chefer och HR i sina uppdrag. På det sättet HR internrekryterar chefer och kastar dem i djupet utan verktyg, kan det inte bli annat än kaos. 

Verksamhetsassistenter har aldrig fått organisera sig utanför den egna arbetsplatsen, trots att behovet finns. Det finns många vassare genom hela landet, som arbetar i en arbetsmiljö som vi aldrig skulle acceptera för ”vanliga” medlemmar. 

Nedtystade och motarbetade

På kongresserna har frågan om vassarnas organisering gång på gång tagits upp och vi har känt oss nedtystade och motarbetade i vår fackliga rätt att organisera oss. 

Det är dags att börja prata om vassarnas arbetsmiljö och den tystnadskultur som råder inom Handels. Vi som har slutat får höja rösten för dem som jobbar kvar och inte vågar. 

Kasta bort det stora locket som läggs på, så fort någon lyfter intern kritik. Lyssna på den i stället så att Handels även internt kan stå för allas lika värde och anställningstrygghet. 

  • En fd vassare

Så är Handels organiserat

Handelsanställdas förbund består på central nivå av förbundskontoret i Stockholm, och på lokal nivå av förbundets 19 avdelningar runt om i landet.

På avdelningskontoret jobbar ombudsmän och verksamhetsassistenter (”vassare”).

Ombudsmän är anställda av Handels centralt. De har rätt att förhandla för medlemmarnas räkning.

Verksamhetsassistenter är anställda av respektive avdelning. De arbetar med administrativa uppgifter och utåtriktad verksamhet.

Chefen för avdelningskontoret kallas förste ombudsman.

De anställda i Handels organiseras fackligt på olika sätt. För båda grupperna är Handels både arbetsgivare och facklig organisation. 

Ombudsmännen har en fackklubb som omfattar samtliga ombudsmän på central och lokal nivå. 

Verksamhetsassistenterna har 19 olika arbetsgivare och kan inte ha en gemensam fackklubb. Formellt representeras de fackligt av en ombudsman på den egna avdelningen. Ibland är det rent av förste ombudsmannen, det vill säga verksamhetsassistenternas egen chef.