Efter att ha varit arbetslös i sju månader hade Marianne äntligen fått jobb i en inredningsbutik. Men när hon jobbat sin första månad fick hon inte någon lön. 

Marianne påminde chefen. Och påminde igen. Tänkte att det skulle lösa sig. 

– Min chef fortsatte att trassla med lönerna. Efter ytterligare några månader skulle jag ta hand om butiken när hon var på semester. 

Marianne påminde om att hon fortfarande inte fått lönen för sin första månad. 

– Då fick jag ett aggressivt sms där hon skrev att jag inte behövde komma tillbaka förrän hennes semester var över, säger Marianne. 

Kontaktade facket

Marianne kontaktade facket som konstaterade att hon inte var formellt uppsagd och att Marianne hade rätt till sin lön, även under den period som chefen var bortrest. 

Några dagar senare blev Marianne uppsagd. Via sms. Och någon lön såg hon inte röken av. 

Mariannes historia är tyvärr inte helt ovanlig. Inom handeln är händelser som Mariannes ständigt återkommande.

Enligt Claudia Jiménez Guala, förbundsjurist LO-TCO Rättsskydd, berör majoriteten av hennes och kollegornas ärenden om uteblivna löner. Det kan handla om att arbetsgivaren betalar ut för lite i lön, att lönen inte betalas ut överhuvudtaget, att verksamheten upphör eller pausas, alternativt, som i detta fall, stängs för semester utan att arbetsgivaren betalar ut den lön arbetstagaren har rätt till. 

Ofta små butiker

– Eller så slutar lönen helt plötsligt att komma och löntagaren får inte tag på sin arbetsgivare, eller möts av olika invändningar som att hon eller han inte alls jobbat så mycket som löntagaren faktiskt har gjort, säger Claudia Jiménez Guala. 

Ofta är det mindre näringsidkare som öppnar butiker, anställer personal, och sedan slår igen sin rörelse, och vissa namn återkommer gång på gång. 

– De startar bara upp en ny verksamhet och gör samma sak igen, säger Claudia Jiménez Guala. 

Men att belägga en butiksinnehavare med näringsförbud är inte helt enkelt. Att som arbetsgivare vägrar att betala ut lön till sin personal är nämligen inget brott i rättslig mening. 

– Det finns inget lagrum som säger att de här personerna måste betala skadestånd. Det enda ”straffet” är att arbetsgivaren tvingas betala ut lönen. Skadestånd kan typiskt sett bara komma ifråga om arbetsgivaren brutit mot semesterlagen. Då har näringsidkaren begått ett brott, säger Claudia Jiménez Guala. 

Juristens råd: Dokumentera

I de fall det finns kollektivavtal på arbetsplatsen som reglerar hur lön ska betalas ut, kan det även röra sig om kollektivavtalsbrott, något som också det berättigar till skadestånd. 

Claudia Jiménez Gualas råd är att alltid dokumentera tiden man arbetat, kräva lönespecifikationer och snabbt kontakta sitt fackförbund om lönen upphör att komma. 

– Då kan vi skicka en betalningsuppmaning och hota med konkurs, något som ger lönetagaren åtminstone en chans att få ersättning i och med den statliga lönegarantin. 

Fotnot: Marianne heter något annat i verkligheten

Så gör du om lönen inte kommer

Det första du ska göra om du inte får ut din, eller om lönen är felaktig, är naturligtvis att prata med din chef. 

Hjälper inte det gäller det att så fort som möjligt kontakta facket, gärna redan samma dag. 

– Det kan nämligen vara bråttom, i och med att vi kan behöva kalla till förhandling och sådana här processer kan dra ut på tiden, säger Cecilia Creutz, central ombudsman på Handelsanställdas förbund. 

Att ta för vana att alltid anteckna tiden man arbetat, kräva anställningskontrakt, schema och lönespecar är viktigt och underlättar för Handelsanställdas ombudsmän. 

– Då har vi den dokumentation som gör att vi kan kalla till förhandling direkt. 

Om arbetsgivaren har kollektivavtal kommer ärendet att drivas i arbetsdomstolen om frågan inte löser sig i förhandlingen. Om det inte finns kollektivavtal är det tingsrätten som gäller. Oavsett vilket drar ärenden som handlar om utebliven lön ofta ut på tiden och kan ta upp till ett par år.