Dragan på H&M:s lager: ”Dags att använda strejkkassan”

Platserna räcker inte till i salen fem trappor upp i ABF-huset i Eskilstuna. Handels avdelning 18 har bjudit in medlemmar på H&M:s och Arken Zoos centrallager för att berätta om läget i avtalsrörelsen.

Frågetecknen är osedvanligt många och stora. Inflationen rusar, liksom el- och drivmedelspriserna och yrkandena från arbetsgivarorganisationen Svensk Handel ligger en bra bit ifrån Handels avtalskrav.

Fler stolar och bord bärs in.

– Jag vill veta mer om hur det går i avtalsrörelsen och vad som händer om parterna inte kommer överens, säger Ehran Kirkpinar, när han slår sig ned bland kollegorna från H&M:s centrallager.

Facket kräver höjda lägstalöner

Madeleine Nilsson, första ombudsman på Handels avdelning 18 i Västerås, berättar om kollektivavtalet som grunden för den svenska modellen på arbetsmarknaden.

Men det är först när hon redogör för de kärva avtalsförhandlingarna som har pågått sedan i januari som temperaturen höjs i rummet.

Parterna har mycket olika syn på hur ett nytt avtal bör se ut. Handels vill att lönerna höjs med 1 265 kronor i månaden för heltidsanställda – Svensk Handel har inte kommit med något förslag på löneökningar. Facket kräver höjda lägstalöner – arbetsgivarna säger blankt nej.

– En sak är säker, vi står väldigt långt ifrån varandra. Arbetsgivarna vill frysa lönerna i en tid då allting blir dyrare. Det är naturligtvis helt oacceptabelt, säger Madeleine Nilsson och möts av nickande instämmanden.

I detta läge har arbetsgivarna mage att säga att det inte blir några löneökningar

Just lönen är den viktigaste frågan för Ehran Kirpinar.

– Både jag och min fru jobbar, då ska vi inte behöva tänka fem gånger om vi har råd att köpa en gurka åt barnen. I detta läge har arbetsgivarna mage att säga att det inte blir några löneökningar. Det går inte ihop i min värld, säger han.

Hyvling på väg in i lagerbranschen

Under senare tid har H&M blivit ökända för sin hyvling av arbetstiden för anställda i butik. Otrygga anställningar är vardagsmat för många butiksanställda.

Madeleine Nilsson varnar för att den utvecklingen är på väg in i lagerbranschen.

– Historiskt har ni som jobbar inom lager och e-handel varit förskonande från sådant. Men vi ser att det kommer alltmer, så det gäller att vara uppmärksam, säger hon.

Svensk Handel vill ha större makt för arbetsgivarna att bestämma hur och när de anställda ska jobba. Handels däremot vill att kollektivavtalet ska ha heltid som norm.

Att sätta stopp för de otrygga anställningarna är en högprioriterad fråga för flera av Handelsmedlemmarna som har bänkat sig i ABF-huset. Ann-Sofie Alm tänker i första hand inte på sig själv utan på framtidens arbetskraft:

– Vad har man för trygghet med noll timmar på sitt anställningskontrakt? Dagens ungdomar måste få schysta arbetsvillkor och löner för att kunna försörja sig och få ett bra arbetsliv, säger Ann-Sofie Alm.

Hennes kollega på H&M:s centrallager, Siv Karlsson, slår ett slag för rätten till heltid:

– Hyvlingarna måste bort, folk ska kunna leva på sin lön. Deltid ska vara en möjlighet, heltid en rättighet.

Varsla om strejk

Att frågan om strejk kommer upp är oundvikligt.

Kollektivavtalet löper ut den 31 mars och fortfarande står parterna mycket långt ifrån varandra. Om de inte når en överenskommelse kan Handels varsla om strejk. Då kallas medlare in.

– Vilka som helst av våra arbetsplatser kan bli uttagna, det kan bli H&M:s centrallager eller Arken Zoo. Vid en eventuell konflikt måste ni alla vara beredda att rycka in som till exempel strejkvakt. Det kan säkert bli ganska rörigt, men det handlar om att stå samman och stötta varandra och visa att vi tar fajten för alla arbetsplatser, säger Madeleine Nilsson.

När hon först frågar de bänkade medlemmarna om de är beredda på strejk hörs först ett svagt mummel. Andra gången är det ett rungade JA!

Jag måste erkänna att det känns lite oroligt

Det är ingen tvekan om att kampviljan är stark. Men de flesta hoppas att parterna ska nå en godtagbar kompromiss och att strejkvapnet inte ska behöva avfyras.

Siv Karlsson befarar dock att det kan bli aktuellt:

– Jag måste erkänna att det känns lite oroligt. Visst, vi är beredda att ta en för laget om vår arbetsplats blir uttagen, men jag hoppas att parterna kommer överens. Samtidigt vill man ju inte att facket viker ned sig, säger hon.

Dags att använda strejkkassa

Hennes kollega Dragan Nikolic tycker däremot att det är hög tid att sätta hårt mot hårt.

Priserna och räntorna skjuter i höjden samtidigt som arbetsgivarna fortfarande gör stora vinster. Ett bättre läge att använda strejkvapnet lär inte dyka upp, resonerar han:

– Just nu finns ett otroligt tryck på att vi måste få löner som vi kan leva på. Jag är rädd att löneökningarna kompromissas bort i en vattnig uppgörelse, att vi får 600 kronor mer i månaden som inflationen redan har käkat upp. Förbundet har ju trots allt en strejkkassa, det är dags att använda den, säger Dragan Nikolic.