Cajsa på Handels lär elever om fackliga rättigheter
Antalet elevmedlemmar inom Handels ökar i takt med att facklig information når fler skolor. Handels skolinformatör Cajsa Jönsson är en av de fackligt engagerade som ger skoleleverna en schystare start på arbetslivet.
Cajsa Jönsson, verksamhetsassistent på Handels, föreläser om facklig verksamhet för Årskurs 1 på Malmö Lärlingscenter.
– Det här är så jädra roligt, det är glädje rakt igenom! utbrister verksamhetsassistenten och skolinformatören Cajsa Jönsson.
Rullväskans hjul smattrar mot gruset på skolgården när Cajsa Jönsson tar sig in genom grindarna till Malmö Lärlingscenter. Nio morgontrötta elever i årskurs 1 välkomnar oss i klassrummet.
Cajsa packar upp föreläsningsmaterialet ur rullväskan och projektorn kopplas in.
”Viktigt att vara mänsklig”
– Vad får man tjäna som minst i Sverige? Får jag betala en anställd med cheeseburgers? frågar Cajsa eleverna.
Med whiteboardpennan i högsta hugg skriver Cajsa upp elevernas svar. Frågan hänger som en cliffhanger genom lektionen.
Nu är det dags att berätta om varför fackförbunden bildades. Egna erfarenheter om svartjobb och arbetsskador blandas med fakta om anställningsbevis och lönesättning.
– Det är viktigt att vara mänsklig och inte någon trist, grå tant som maler på. Lyckas vi få kontakt med eleverna får vi också kunskap om hur det ser ut ute på arbetsplatserna ur deras perspektiv. Det ökar vår förmåga att som fackförbund att hänga med och agera, förklarar Cajsa Jönsson.
Många medlemmar som är unga
Under 2022 nådde Handels ca 5 660 studerande och antalet unga bland Handels medlemmar är stort. I I våras hade förbundet nått 37 685 betalande medlemmar under 30 år och för många är skolinformationen den första inkörsporten till facket.
– Skolinformationer är den absolut viktigaste och enligt mig den roligaste delen i vår ungverksamhet. Som ung riskerar man att i högre utsträckning bli utnyttjad av arbetsgivare och då är det bra att vi får möta och informera dom i förebyggande syfte, förklarar Cajsa Jönsson.
Oftast frågar jag ju mina vänner om vad borde begära i lön
På en av de gröna plaststolarna i klassrummet sitter Ali. Vid sidan av studierna jobbar han extra som publikvärd på Malmö FF:s fotbollsmatcher och drömmer om att en dag bli företagare i Irak.
– Det är mycket nytt, nästan allt! Oftast frågar jag ju mina vänner om vad man borde begära i lön, så det kan vara svårt att veta ibland. Men på mitt jobb är arbetsmiljön ofta på tapeten, vi måste tänka på säkerheten hela tiden, berättar Ali i pausen.
Klasskompisen Malika instämmer med Ali. Mycket i föreläsningen var nytt, men så berättar hon försiktigt att fackliga frågor även varit ett samtalsämne hemma.
– Mamma jobbar inom vården och när det var pandemi pratade vi ofta arbetsförhållanden och om facket vid matbordet. Det var tuffa tider då.
Elever saknar kunskap om rättigheter
Men särskilt oroliga inför sina första jobb verkar ingen av gymnasieleverna i årskurs 1 vara. Visst är det mycket som de inte känner till, men skolan ser till att handleda eleverna när de är ute på sina lärlingsplatser hos arbetsgivarna.
Lilian Borghol, yrkeslärare på försäljning- och servicelinjen på Malmö Lärlingsskola, är dock lite mer bekymrad.
– Även om de här eleverna är lärlingar ute på olika arbetsplatser så märker vi att de ofta saknar kunskap om vilka rättigheter de har på arbetsplatsen. Ibland tänker jag på alla ungdomar som inte går lärlingsprogrammet, de är ofta utsatta på arbetsmarknaden och skulle verkligen behöva den här informationen från facket!
Föreläsningen börjar nå sitt slut.
– Så, är det olagligt att betala anställda med cheeseburgers? Nej, men det är inte schyst! Så fråga om din arbetsplats har kollektivavtal, det är det som avgör lönen! säger Cajsa Jönsson och tar farväl av klassen.
