Huvudavtal eller inte – så påverkas du av Handels beslut

Omställning, turordning och undantag vid uppsägningar. Det är de hetaste områdena i det så kallade huvudavtalet som gäller mellan flera fack och arbetsgivarorganisationer.

För den som är anställd hos en arbetsgivare som planerar att säga upp personal på grund av arbetsbrist, så kan det göra stor skillnad om man är med i ett fack som har huvudavtal eller inte.

Likaså om man är sugen på att byta bana eller vidareutbilda sig – med huvudavtal kan man få bättre studiestöd, oavsett om man är uppsagd eller inte. 

Dags för Handels beslut om huvudavtalet

Hittills har Handels valt att stå utanför huvudavtalet. Men nu kan det bli ändring på det – i november ska förbundet besluta i frågan. 

– Jag tycker det är klokt att vi har tagit oss den här tiden sedan huvudavtalet blev färdigt. Det tar tid att analysera effekterna, vad det skulle innebära för våra medlemmar om vi går med. Det är också viktigt att förankra ett beslut demokratiskt inom organisationen, säger Martin Nyberg, avtalssekreterare i Handels. 

Om Handels ansluter sig till huvudavtalet så påverkar det medlemmar som jobbar inom handeln, på lager och vissa tjänstemän. Däremot inte frisörerna – för dem finns inget huvudavtal eftersom deras arbetsgivarorganisation inte är med i Svenskt Näringsliv.

Tunga argument för och emot

För facket finns det lite förenklat två tunga argument för och emot huvudavtal. Mer makt åt arbetsgivarna om det blir uppsägningar på grund av arbetsbrist är det som väger tyngst på minussidan, tycker Tim Björklund som jobbar på Lantmännen i Norrköping. 

Han är en av de medlemmar som ingår i avtalsdelegationerna som rekommenderar hur Handels ska besluta.

– Frågan är om de positiva delarna väger upp de negativa, som den försämrade anställningstryggheten. Jag tänker på hur det skulle kunna bli i en rejäl lågkonjunktur med stora uppsägningar. Om vi då har huvudavtalet så kan det vara väldigt negativt för medlemmarna, säger Tim Björklund. 

Handels avtalssekreterare Martin Nyberg håller med om att det är en komplex fråga.

– Ja, det är den största utmaningen i det här. Hur vi ska värdera de utökade undantagen för arbetsgivarna, att de får större makt att bestämma vilka de ska säga upp, gentemot förbättringarna för de anställda som får bättre möjlighet att ställa om. I grunden handlar det om trygghet. 

Många inom handeln kan bli utan studiestödet

Många som jobbar inom handeln kommer dock inte att ha möjlighet att få det generösare studiestödet som följer med huvudavtalet. Enligt en rapport från Handels är den faktiska genomsnittsinkomsten för butiksanställda bara 18 300 kronor i månaden. Och över 7 av 10 jobbar deltid. 

Många får svårt att nå upp till snittet på 16 arbetade timmar i veckan under åtta år. Det är vad som krävs för att få söka omställningsstudiestödet, både i lagen och huvudavtalet. 

–I våra yrken är det väldigt mycket deltider, så det är jättesvårt att ha råd att studera även om man får 80 procent av lönen. För många blir det helt omöjligt, säger Elisabeth Sandback, som är klubbordförande på Ica Sjöhagen i Västerås. 

”Huvudavtalet är jättebra för heltider”

– Huvudavtalet är jättebra för de som jobbar heltid och har högre löner, men jag tänker på mina deltidstjejer, fortsätter hon.

Om Elisabeth Sandback får bestämma så kommer Handels inte att ansluta sig till huvudavtalet nu. Hon tycker att det är för tidigt.

Kent Jansson, som jobbar på Stora Coop i Karlstad, är också tveksam. 

– Det jag ser är att huvudavtalet är skrivet väldigt mycket för de som har heltider. Särskilt studiedelen, som exkluderar många av oss. Det är en komplex fråga eftersom vi har så många medlemmar med få timmar på kontraktet.

– Det går inte att leva på det de får i omställningsstudiestöd, och så får de inte heller jobba utöver det, det blir ohållbart, fortsätter Kent Jansson. 

Väga fördelar mot nackdelar inför beslutet

I november ska Handels förbundsråd besluta om förbundet ska ansluta sig till huvudavtalet nu eller avvakta ytterligare. 

– Vi måste försöka bedöma vilken effekt arbetsgivarnas ökade möjligheter till undantag skulle ha. Det beror på hur branschen ser ut, om det är många små eller stora företag till exempel. Och väga detta emot hur många som kan dra maximal nytta av förbättrad omställning och kompletterande studiestöd., säger Martin Nyberg.