Bakom det öppna leendet är hon taggad. I september valdes Linda Palmetzhofer till ny förbundsordförande, strax innan årets uppskjutna avtalsrörelse drog i gång igen.

Hur fungerar ob-ersättningen?

Frågor om jobbet

Sällan har utgångsläget varit så speciellt med en bransch som drabbats extremt ojämnt av coronakrisen. Vissa delar har aldrig gått bättre, andra har sett försäljningen störtdyka.

– Det här är den konstigaste avtalsrörelse jag varit med om. Å andra sidan är det väldigt konkret vad vi måste göra. Trycket är starkt från medlemmarna.

Anställda har ställt upp

Folk har verkligen ställt upp – jobbat tidiga morgnar för att öppna för riskgrupper och sena kvällar för att hinna fylla på varor. Och hela tiden mitt i smittan.

Andra, som varit permitterade, har förlorat lön men har på det sättet hjälpt företagen att överleva.

– En avtalsförhandling bygger ju aldrig på den senaste månadens lönsamhetsstatistik. Man tittar bakåt på hur det har gått i branschen, men också framåt och där börjar det sakta återhämta sig. Prognosen framåt ser ljusare ut nu än det gjorde i april.

Rutinerad förhandlare

Linda Palmetzhofer har rutin. Avtalsförhandlingar på förbundsnivå har hon deltagit i sedan 2007. Och redan som nyanställd i organisationen fick hon göra en rivstart.

– Jag var 27 när jag började som ombudsman i Stockholmsavdelningen och fick överta ett ärende som var så låst att vi stod inför konflikt. En dansk arbetsgivare med butik i Barkarby vägrade skriva kollektivavtal. Jag fick snabbt sätta mig in i formaliteterna kring att varsla om stridsåtgärder. Kvällen innan konflikten skulle bryta ut ringde motparten och gick med på våra krav, men jag ville inte blåsa av aktionen förrän jag hade skriftligt på det. Hur skulle jag få hit papperen i tid från Danmark? Det slutade med att de fick faxa ett underskrivet avtal i sista minuten, minns Linda.

Vad Linda tänker när hon hör ordet …

… butiksdöden

”Jag tänker strukturomvandling och att det finns möjligheter i det. Men ordet ger felaktiga associationer. Handeln dör inte, den antar nya former.”

… Amazon

”Ett jätteföretag med stora muskler. Men den samlade fackföreningsrörelsen i Sverige har också stora muskler. Vi tar den fajten om det skulle behövas.”

… kunden har alltid rätt

”Kunden har inte alltid rätt men den har alltid rätt till ett trevligt bemötande. På samma sätt jobbar vi inom Handels. Det är inte säkert att medlemmen alltid har rätt i sak men hen har alltid rätt att bli lyssnad på och få en förklaring till hur vi bör gå vidare.”

… personallösa butiker

”Det kan aldrig bli personallöst. Någon måste fylla på varor och se till att kassan fungerar. Men det är en möjlighet, exempelvis för människor i glesbygd att få närmare till affären”.

Visade barnkläder

Men hon har djupare handelsrötter än så. Hon är ”Linda från Domus” och fick sin första lönespecifikation från detaljhandeln redan som förskolebarn.

– Båda mina föräldrar jobbade på Domus i Gustavsberg, mamma på reklamavdelningen och pappa på herravdelningen, senare som chef över specialvaror. Varuhuset hade modevisningar varje år och jag var med och visade barnkläder. Sedan jobbade jag extra där på högstadiet och efter gymnasiet fick jag så småningom en fast anställning på kök- och presentavdelningen.

Mamman var fackordförande

Det var andra tider då. Kooperationen präglade Gustavsberg och dåvarande Gustavsbergs konsumentförening hade varit en de tre största arbetsgivarna på orten. Att som handelsanställd gå med i facket var självklart, inte minst för Linda vars mamma var mångårig klubbordförande.

– Då var det något man bara gjorde men senare insåg jag ju verkligen vitsen med att vara fackligt ansluten.

Då var det något man bara gjorde men senare insåg jag ju verkligen vitsen med att vara fackligt ansluten

Linda var aktiv i Handels ungdomsverksamhet. Efter några år blev hon tillfrågad om hon ville gå en ombudsmannautbildning och sedan 1999 har hon arbetat på förbundet.

– Men det var inget självklart beslut. Jag trivdes väldigt bra på Domus där vi var många kollegor, hade stort inflytande på våra jobb, fick gå kurser och träffa leverantörer.

Jag är inte en person som pekar med hela handen – om det inte behövs

Nu blev det en facklig heltidskarriär som alltså har fört henne ända till ordförandeskapet i förbundet, sedan Susanna Gideonsson tagit över som LO-bas.

Hur kommer bytet på topposten i Handels att märkas?

– Susanna Gideonsson och jag är väldigt olika som personer och har olika bakgrund, men vi är likadana såtillvida att vi alltid har medlemmen i fokus.

– Jag är inte en person som pekar med hela handen – om det inte behövs. Jag tycker det är roligare att få med alla på tåget. Sedan hoppas jag kunna ingjuta mer glädje i organisationen. Vi har haft tuffa år med vikande medlemsutveckling även om den vänt kraftigt uppåt i pandemin.

– Men det är ju kongressen som beslutar vad vi ska göra. Det är inte jag som ”är” Handels utan det är min uppgift att förmedla vad organisationen vill.

Turbulent tid

Just nu handlar det förstås mycket om kronor och ören i avtalet. Om inflytande över arbetssituation och arbetstid. Inte bara pandemin skapar turbulens, flera av fundamenten i arbetsrätten är just nu uppe till diskussion i samhället genom förhandlingen om trygghet och omställning, Las-utredningen och utredningen om a-kassan. Det finns milt sagt saker att ta tag i.

Men Linda Palmetzhofer har också ett vidare perspektiv.

Hon vill höja medvetenheten bland de unga om det fackliga kollektivets kraft.

– Vi måste bli bättre på att förklara meningen med föreningen. Det är inte bara när jag själv behöver akut hjälp som jag ska vara med i facket. Vi värvar över 20 000 nya medlemmar per år men vi tappar fler. Vi är jättebra på att rekrytera men måste bli lika bra på att behålla.

Vill höja yrkets status

Hon vill höja yrkesstatusen.

– Man ”står” inte bara i kassan, att vara handelsanställd är ett yrke.

Och hon vill att förbundet ska spela en konstruktiv roll när det gäller att styra över konsumtionssamhället i en mer hållbar riktning.

– Vi lade nyligen fram ett stort klimat- och miljöpolitiskt program med 48 förslag på åtgärder från handelns arbetsgivare och från politikerna. Det är unikt att ett fackförbund gör en sådan analys av sin egen bransch. Men vi har ett enormt engagemang för hållbarhetsfrågor bland våra medlemmar. De vill att deras kompetens på området ska tas tillvara eller utvecklas. Då blir det också Handels fråga.

Linda Palmetzhofer

Ålder: 48 år.

Bor: I Gustavsberg utanför Stockholm.

Familj: Dottern Emelia, 16 år, samt särbo.

Fritid: Pyssla i radhusträdgården med en ljudbok i öronen. Gärna Majgull Axelsson, Karin Smirnoff eller en bra svensk deckare.

Aktuell: Ny ordförande för Handelsanställdas förbund.

Handelsresa: 1992 butiksbiträde på Domus i Gustavsberg. 1999 ombudsman på Handels Stockholmsavdelning. 2005 handläggare på Handels förbundskontor. 2014 medlem i förbundsstyrelsen. 2016 1:e vice ordförande.