Det är den 27 augusti och den anställda är inloggad i en sluten FB-grupp. Hen skriver ett inlägg om vett och etikett för kunder. Hen vill ge sin syn på hur frustrerande ett visst kundbeteende kan vara, går det att läsa i stämningsansökan. Ingenstans nämns var hen jobbar eller att det skulle vara just klädkedjans kunder som texten handlar om. Men H&M snappar upp FB-kommentaren och varslar om avsked. Den 9 september, knappt två veckor efter inlägget, får den anställda sparken.

Ogiltigt avsked menar Handels

– Avsikten har inte varit att svartmåla eller skada bolaget, utan att i ett privat sammanhang ge sin syn på hur frustrerande visst kundbeteende kan vara, står det i stämningsansökan.

Därför menar Handels att avskedet är ogiltigt. Den anställda har inte begått ett brott mot lojalitetsplikten, det vill säga att vara lojal mot företaget man jobbar på. Då parterna inte kunnat enas i förhandlingar har H&M stämts i Arbetsdomstolen. Datum för förhandling är ännu inte bestämt. Facket kräver 200 000 kronor i skadestånd till den anställde samt att lön betalas från och med uppsägningsdatumet till och med dagen för huvudförhandling.

Både H&M och LO-TCO Rättsskydd, som i domstolsförhandlingarna företräder Handels och den avskedade personen, har valt att i dagsläget inte kommentera stämningen. Den anställda har arbetat på kedjan i flera år och har en fast anställning.

Detta är lojalitetsplikten

Privatanställda ska agera lojalt mot företaget de är anställda av. Man får till exempel inte ta uppdrag för en konkurrent under sin anställning. Att röja företagshemligheter som kan skada företaget är ett annat exempel. Bryter man som anställd mot lojaliteten riskerar man att bli uppsagd.

Man har dock alltid rätt att lyfta missförhållanden, något som även kallas för kritikrätt. Kritiken ska först framföras till arbetsgivaren så att denne får möjlighet att bemöta den och vidta åtgärder. Man kan också vända sig till facket. Först efter det kan man eventuellt ta informationen vidare.

Handlar kritiken om diskriminering omfattas man av repressalieförbudet som finns i diskrimineringslagen. Man kan inte bli straffad för att ha uppmärksammat diskriminering.

Vänder man sig till medier har man rätt till källskydd enligt grundlagen.

Källa: Diskrimineringsombudsmannen, Handels, Unionen.