Experten: ”En klok arbetsgivare uppmanar anställda att säga vad de tycker”
Arbetsgivare kan inte förbjuda anställda att prata med medier. Men privata anställda har inte samma skydd som offentligt anställda. Det säger Nils Funcke, som är expert på yttrandefrihet.
Nils Funcke, journalist och yttrandefrihetsexpert.
– I grunden har alla i Sverige yttrandefrihet och möjlighet att lämna uppgifter till medier. Men privata arbetsgivare kan ställa mer långtgående krav på lojalitet jämfört med offentliga arbetsgivare, säger Nils Funcke.
Alla medborgare har meddelarfrihet – rätt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst till grundlagsskyddad media. Alla har också källskydd – den som tagit emot ett tips får inte röja tipsarens identitet om denne vill vara anonym.
De har starkt skydd
Anställda inom offentlig verksamhet som pratar med medier har ett starkt skydd i grundlagen. De får inte straffas om de lämnar uppgifter till medier och arbetsgivaren får inte försöka ta reda på vem som kontaktat en journalist. Skyddet finns för att det ska vara möjligt för medborgare att ha insyn i den skattefinansierade verksamheten.
För privatanställda är skyddet inte lika starkt. Där får en arbetsgivare försöka efterforska vem som pratat med medier och man kan som anställd blir straffad.
– Men det finns begränsningar för hur mycket lojalitet man kan kräva av en anställd. Enligt Arbetsdomstolen ska åtgärderna vara i proportion till skadan. Det finns flera fall där anställda blivit av med jobbet efter att ha pratat med journalister, men där arbetsgivaren fått betala rejäla skadestånd, eftersom straffet ansetts för hårt.
Yttrandefrihet – en grundlag
Fri- och rättighet: Yttrandefrihet är bland annat friheten att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Tryckfrihet är en del av yttrandefriheten. Den regleras i två grundlagar; Tryckfrihetsförordningen (TF) fr.n 1766 för tryckta medier och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) fr.n 1991 för etermedier och vissa sidor på internet.
Begränsningar: Om något publiceras som kan betraktas som hets mot folkgrupp – till exempel rasistiska inlägg, eller bilder och filmer med inslag av sexuellt våld – kan det räknas som lagbrott. Det kan också vara ett brott om något publiceras som skadar staten och samhället. Till exempel hemlig information om Sveriges försvar.
Källor: Journalistförbundet, Riksdagen
Kan kräva lojalitet
En viss lojalitet kan dock både offentliga och privata arbetsgivare kräva. Nils Funcke säger att man inte får säga sådant som bara går ut på att skada arbetsgivaren, eller påstå saker som det inte finns någon grund för, till exempel att ett företag använder gifter i mat eller säljer skämt kött. Man ska heller inte avslöja affärshemligheter, som när en stor kampanj ska lanseras. Att prata om vardagliga saker är inga problem, menar Nils Funcke.
– En klok arbetsgivare ser ju till att det är högt i tak och uppmanar anställda att säga vad de tycker. En klok arbetsgivare slår inte heller ner på anställda som skriver en insändare i en tidning. Annars skapar man en tystnadskultur där anställda inte vågar ta initiativ och det är inget som är bra för produktiviteten.
Rätten att vända sig till medier
Alla har meddelarfrihet – rätten att vända sig till medier och lämna uppgifter. Alla har också källskydd, som innebär att den som tar emot ett tips inte får avslöja källan om hon eller han vill vara anonym. Det är straffbart för en journalist som tagit emot en sådan uppgift att avslöja vem som lämnat den.
Det allmänna får inte efterforska vem som lämnat uppgifter (efterforskningsförbudet) och inte heller straffa den som lämnat uppgifterna (repressalieförbudet). Denna samling av regler som ska skydda uppgiftslämnaren brukar kallas meddelarskydd. Detta gäller dock INTE för privatanställda.
Källor: Journalistförbundet, Riksdagen.
Anställda har lojalitetsplikt mot företaget
Anställda, särskilt i den privata sektorn, ska agera lojalt mot företaget de är anställda av. Man får till exempel inte ta uppdrag för en konkurrent under sin anställning, eller tala illa om företaget. Att röja företagshemligheter som kan skada företaget är ett annat exempel.
Bryter man som anställd mot lojalitetsplikten riskerar man att bli uppsagd eller avskedad.
Man har dock alltid rätt att lyfta missförhållanden, något som även kallas för kritikrätt. Kritiken ska först framföras till arbetsgivaren så att denne får möjlighet att bemöta den och vidta åtgärder. Man kan också vända sig till facket. Först efter det kan man eventuellt ta informationen vidare till medier.
Handlar kritiken om diskriminering omfattas man av repressalieförbudet som finns i diskrimineringslagen. Man kan inte bli straffad för att ha uppmärksammat diskriminering.
Källor: Diskrimineringsombudsmannen, Handels, Unionen.
