Alla i Sverige har yttrandefrihet. Arbetsgivare kan inte förbjuda anställda att prata med journalister. Men Handelsnytts undersökning bland skyddsombud visar att en tredjedel av butikerna har en policy om att anställda inte får prata med medier.

– Ofta har företag särskilda personer som ska uttala sig i media. Detta för att ge en sammanhållen bild av företaget och för att informationen ska bli korrekt. Genom en sådan policy undviker man risken för att det blir fel, säger Per Dalekant på arbetsgivarorganisationen Svensk Handel.

Per Dalekant, chef för processjuristerna på arbetsgivarorganisationen Svensk Handel.

Anställda måste vara lojala

Facket menar att en sådan policy kan vara ett sätt att tydliggöra lojalitetsplikten.

– Anställda har alltid rätt att säga till om något är fel. Man kan gå till facket om chefen inte lyssnar. Men går man ut i media och pratar om sin arbetsplats kan det bli problem, eftersom man är begränsad av en långtgående lojalitetsplikt. Om syftet är att komma till rätta med ett problem kan det vara ok, men man får inte skada företaget, säger Per Bardh, avtalssekreterare på Handels.

Skyddsombud I Handels svarar på frågor om anställdas yttrandefrihet

Så gjordes undersökningen

Handelsnytt ställde frågor i samband med Handels skyddsombudsenkät, som gick ut till 2952 skyddsombud 2020. 934 personer svarade.

Det finns dock sätt att komma runt lojalitetsplikten.

– Det är viktigt att tänka på hur man berättar om problem i arbetslivet. Det finns inget i lagen som säger att man inte får beskriva ett generellt problem. Men så fort man kritiserar sin egen specifika arbetsgivare riskerar man att bryta mot lojalitetsplikten, säger Per Bardh.

Handels avtalssekreterare Per Bardh.

Anställda har lojalitetsplikt mot företaget

Anställda, särskilt i den privata sektorn, ska agera lojalt mot företaget de är anställda av. Man får till exempel inte ta uppdrag för en konkurrent under sin anställning, eller tala illa om företaget. Att röja företagshemligheter som kan skada företaget är ett annat exempel.

Bryter man som anställd mot lojalitetsplikten riskerar man att bli uppsagd eller avskedad.

Man har dock alltid rätt att lyfta missförhållanden, något som även kallas för kritikrätt. Kritiken ska först framföras till arbetsgivaren så att denne får möjlighet att bemöta den och vidta åtgärder. Man kan också vända sig till facket. Först efter det kan man eventuellt ta informationen vidare till medier.

Handlar kritiken om diskriminering omfattas man av repressalieförbudet som finns i diskrimineringslagen. Man kan inte bli straffad för att ha uppmärksammat diskriminering.

Källor: Diskrimineringsombudsmannen, Handels, Unionen.

Det är bara drygt ett av tio skyddsombud som säger att anställda får prata helt fritt med journalister, visar Handelsnytts granskning. Det vanligaste är att man ska prata med sin chef eller pressavdelningen innan man pratar med media.

– Skulle man uttala sig och det blir fel kan man i värsta fall skada arbetsgivaren. Därför är det bra att prata med chefen innan, vad får jag lova att säga? säger Per Dalekant, på Svensk Handel.

Finns det några nackdelar med att anställda i privata företag inte kan prata fritt med media?

– Nej, jag ser inte det som en fara för demokratin att anställda inte alltid får prata fritt med media. Det handlar inte om landets styrelseskick hur företag sköts, säger Per Dalekant.

Per Bardh på Handels är inne på samma sak.

– Yttrandefriheten ska inte ifrågasättas men vill vi ha ett samhälle där var och en går bananas och säger saker som inte stämmer, säger han.

Men att prata med medier kan väl vara ett sätt att komma tillrätta med problem på en arbetsplats?

– Media företräder inte de anställda, utan pekar bara ut att ”så här tycker ett antal personer”. Risken är att det skulle komma anklagelser från både arbetsgivare och anställda. Det skulle bli ännu värre än det redan är med allt näthat. Det skulle vara som att gå tillbaka till neandertalartiden, säger Per Bardh.

Rätten att vända sig till medier

Alla har meddelarfrihet – rätten att vända sig till medier och lämna uppgifter. Alla har också källskydd, som innebär att den som tar emot ett tips inte får avslöja källan om hon eller han vill vara anonym. Det är straffbart för en journalist som tagit emot en sådan uppgift att avslöja vem som lämnat den.

Det allmänna får inte efterforska vem som lämnat uppgifter (efterforskningsförbudet) och inte heller straffa den som lämnat uppgifterna (repressalieförbudet). Denna samling av regler som ska skydda uppgiftslämnaren brukar kallas meddelarskydd. Detta gäller dock INTE för privatanställda.

Källor: Journalistförbundet, Riksdagen.

På arbetsplatser med många visstidsanställningar är rädslan för att bli straffad om man pratar med en journalist störst. Risken att förlora timmar, få ett sämre schema eller bli av med jobbet gör att få vågar säga ifrån eller berätta om missförhållanden på jobbet.

– Tystnaden har att göra med den otrygga anställningsformen. Visst, du har rätt att kritisera arbetsgivaren men då vet du att du åker ut. Man lär sig snabbt som anställd att man inte ska ta debatten på sådana arbetsplatser. Här måste vi arbeta för att färre ska ha visstid, säger Per Bardh.

Men även bland skyddsombuden, som har som sitt uppdrag att värna de anställdas arbetsmiljö, finns en rädsla för att straffad om man pratar med en journalist.

Osäkra anställningar ger tysta arbetsplatser

På frågan om skyddsombuden själva skulle ställa upp på en intervju om sitt jobb svarar en av fem nej, för att det skulle bli jobbigt med ledningen. Här sticker arbetsplatser med osäkra anställningar ut.

Om en tillsvidareanställd har kritiserat arbetsgivaren och riskerar uppsägning, har facket flera olika lagar och regler att ta till i en förhandling. Men om en visstidsanställd inte får ett vikariat förlängt finns det sällan särskilt mycket facket kan göra.

– Här är bilden väldigt tydlig. Arbetsplatser med många visstidare blir tysta arbetsplatser. Hade vi bara haft tillsvidareanställningar skulle många fler våga säga ifrån.

– På lager, där många är tillsvidareanställda, ser vi att fler vågar vara kritiska. Man kan bli uppsagd även där – men då ska man ha passerat både en och två gränser, säger Per Bardh.

Yttrandefrihet – en grundlag

Fri- och rättighet: Yttrandefrihet är bland annat friheten att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Tryckfrihet är en del av yttrandefriheten. Den regleras i två grundlagar; Tryckfrihetsförordningen (TF) fr.n 1766 för tryckta medier och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) fr.n 1991 för etermedier och vissa sidor på internet.

Begränsningar: Om något publiceras som kan betraktas som hets mot folkgrupp – till exempel rasistiska inlägg, eller bilder och filmer med inslag av sexuellt våld – kan det räknas som lagbrott. Det kan också vara ett brott om något publiceras som skadar staten och samhället. Till exempel hemlig information om Sveriges försvar.

Källor: Journalistförbundet, Riksdagen