När nya las inte duger – så vill Handels minska tillfälliga jobb

Regeringens förslag till ändringar i lagen om anställningsskydd (las) innebär att anställnings­formen allmän visstid byter namn till särskild visstid. En person ska ha rätt till fast jobb efter ett år på visstid – i stället för två år med dagens las-regler.

30 procent har visstid

För butiksanställda blir det dock ingen större förändring. Regeln om fast jobb efter tolv månader på visstid skrevs in i kollektivavtalen för butiksanställda redan 2012. Men tvärtemot fackets förhoppningar har visstidsanställningarna inte minskat. Fortfarande är omkring 30 procent av anställningarna i butik tillfälliga.

– Arbetsgivarna använder visstid för att de kan, inte för att de verkligen behöver det. Med bättre schemaläggning och bemanningsplanering skulle många av dessa personer kunna ha tillsvidareanställning, säger Handels avtalssekreterare Per Bardh.

Handels vill att det ska krävas särskilda skäl för att anställa på visstid, så som vikariat. Med en sådan regel skulle andelen visstidsanställningar i detaljhandeln kunna minska från 30 till 10 procent, anser Per Bardh.

Starkare avtal

Om de föreslagna ändringarna i las blir verklighet som planerat vid halvårsskiftet 2022 tror Per Bardh att hoppet om att få tryggare jobb med hjälp av lagen är borta för många år framöver.

Handels lägger därför nu mer energi på att få en starkare skrivning i kollektivavtalet. Kravet på särskilda skäl för visstidsanställningar finns i dag i lager- och e-handelsavtalet. Där används i princip inte allmän visstid. I avtalsrörelsen i höstas krävde Handels att få in motsvarande reglering i avtalet för butiksanställda. Några konkreta förändringar blev det inte i det avtal som slöts efter strejkhot och medling i november. Men facket och arbetsgivarna tillsatte en arbetsgrupp som ska titta på frågan. 

Hur vanligt är visstid?

Gruppens första uppgift är att ta reda på hur vanligt det är med visstidsanställningar i butik och i vilken utsträckning det upplevs som ett problem av de anställda. Detta ska vara klart i slutet av sommaren.

– Vi vill skaffa oss en gemensam bild av problemet. Därefter vill vi gå vidare med förslag till ändringar, säger Per Bardh.

Han anser att förändringarna i las i sig är ett skäl att göra ändringar i kollektivavtalet.

– Vi har skapat ett kollektivavtal som är bättre än lagstiftningen. Om ett år kan den skillnaden vara borta. Då behöver vi ta ytterligare kliv i den riktningen.

Avtal kan sägas upp

Per Bardh hoppas att samtalen med Svensk Handel ska leda till en konstruktiv lösning. I bästa fall redan under innevarande avtalsperiod. I andra hand kan det bli underlag för krav i avtalsrörelsen 2023. En tredje möjlighet är att det blir avtalsförhandlingar redan nästa år.

– Om arbetsgivarna är alldeles lomhörda har vi möjlighet att säga upp det sista avtalsåret, påpekar Per Bardh.

Senast 30 september i år kan facket – eller arbetsgivarna – säga upp kollektivavtalet som i så fall löper ut 31 mars 2022. Då blir det nya avtalsförhandlingar och en ny chans att varsla om strejk för att få sin vilja fram. Per Bardh betonar dock att det är en reservplan som ska användas med försiktighet.