Handels ledning tar en risk när man öppnar för att kompromissa med arbetsgivarna om det allra heligaste: butiksanställdas ersättning för arbete på kvällar och helger.

Medlemstrycket har i många år varit massivt för att bevara ob-tilläggen som är högre i handeln än i de flesta andra branscher. En rapport från Handels 2020 varnade för att ett stort värde för arbetstagarna riskerar att gå förlorat om ob skulle omvandlas till vanlig lön. Fler riskerar också att schemaläggas på ob-tid om det blir billigare för arbetsgivaren.

Så vad har Handels att vinna på samtalen? Facket vill utöka ob-tilläggen till lördagsförmiddagar och tidiga morgnar – kanske kan man byta till sig detta mot att procentsatsen sänks. Högre lön för erfarna står också på önskelistan. Man kan tänka sig att tillägget för branschvana, som i dag maxar efter tre års anställning, byggs på med ett fjärde och femte år, eller att mer pengar läggs på att belöna kunskaper och ansvar. 

Det är inte småpengar som står på spel. Ob-ersättningen utgör 17 procent av butiksanställdas löner och är värd sex miljarder kronor per år, enligt Handels. Det blir en utmaning att skapa system som garanterar att dessa pengar fortfarande tillfaller de anställda, även om ob sänks.

Tanken är att fackklubben på arbetsplatsen ska ha en viktig roll vid uppgörelser om ändringar i ob-systemet. Detta kan stärka det lokala facket och göra det än mer attraktivt att gå med i Handels. Vem vill stå utanför den klubb som har makt att påverka hur lönen fördelas och som sätter de egna medlemmarna främst?

Samtidigt är risken stor för konflikter när grupper ställs mot varandra. Om arbetsgivarna vill göra ett skifte attraktivt för de anställda bör de tillföra ”friska pengar”, det vill säga höja ordinarie lön mer än man sänker ob. Är de så generösa – eller så angelägna?