Medlingsinstitutet, där Irene Wennemo är generaldirektör, tillsätter medlare om fack och arbetsgivare inte kan enas om löner och villkor i förhandlingarna om nya kollektivavtal.

Myndigheten ska se till att kollektivavtalen i industrisektorn, som väntas bli klara i slutet av mars, blir ett ”märke” som får genomslag på hela arbetsmarknaden.

Det är extra viktigt i år då lönekraven som facken i industrin och LO lagt fram (4,4 procent) ligger långt under inflationen. Löntagarnas reallöner minskade 2022 och ser ut att sjunka ytterligare 2023.

– Det är inte kul att bli fattigare, men om alla blir det kan det gå att leva med. Men om vissa grupper får kompensation för inflationen vill andra också ha det. Det kan leda till en pris-lönespiral med ökad inflation och höjda räntor, varnar Irene Wennemo.

Irene Wennemo, medlingsinstitutet, medlare
Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet. Bild: Linnea Carlsson

Vad är reallöneökning?

Reallöneökning är ett mått på hur mycket mer man kan köpa när lönen ökar. Reallöneökningen är löneökningen minus inflationen (dvs de allmänna prisökningarna under ett år).

Exempel:
Om lönerna ökar med 3 procent samtidigt som priserna på varor och tjänster ökar med 2 procent blir reallöneökningen 1 procent. Man kan köpa 1 procent mer än tidigare.

Om lönerna ökar med 3 procent samtidigt som priserna ökar med 10 procent minskar reallönerna med 7 procent. Man kan köpa 7 procent mindre än tidigare, trots att lönen har höjts.

Riksbankens mål är att inflationen ska ligga runt 2 procent. Om den blir högre kan Riksbanken höja räntan för att försöka dämpa inflationen.

Hoppas på måttfulla toppchefer

Vd-löner styrs inte av kollektivavtal, men Irene Wennemo hoppas att de som sätter lön åt toppcheferna är måttfulla.

– Vi kan bara vädja till dem: det är en kärv situation. Facken i Sverige har, till skillnad från andra länder, inte krävt full kompensation för inflationen. Det är en enorm styrka för den svenska modellen att det finns en sån uppbackning av den här nivån. Men då måste den accepteras också av personer i ledningen.

Tydligt märke tack

Industrins märke behöver utformas så att facket och arbetsgivarna är överens om hur det ska tolkas. De senaste avtalsrörelserna har det varit si och så, konstaterar Irene Wennemo.

Oklarheterna har främst gällt den låglönesatsning som facket fått in i avtalen. Avtalsområden med låga löner, som detaljhandeln, ska få procentuellt högre påslag, har facket hävdat. Nej, märket gäller i procent för alla, menar arbetsgivarna.

– Det är parternas roll att tolka märket, inte statens. Men om de säger olika saker hamnar det i vårt knä ändå. Vi ser helst att de uttrycker sig lite tydligare, säger Wennemo.

Lägsta lönerna viktigt för facken

Utöver en traditionell låglönesatsning kräver facken extra stor höjning av avtalens lägsta löner. För LO, där Handels ingår, är det viktigt att lågavlönade får extra eftersom de drabbas hårdast av den höga inflationen.

– LO har ”surrat sig vid masten” för att få igenom lägstlönesatsningen. Jag tycker att arbetsgivarna visat en viss förståelse för fackens krav, säger Irene Wennemo.

Hon syftar främst på arbetsgivarna i industrin. Handelns arbetsgivare vill att minimilönerna inte ska höjas alls.

– Frågan är jätteknepig eftersom det slår så olika i olika sektorer. I industrin kostar det lite att höja lägstlönerna eftersom nästan ingen har dem. I hotell, restaurang och handel blir det mycket dyrare. Handeln har speciella problem med bland annat minskad köpkraft, det har bidragit till ett högt tonläge.

Svårt avtala om hyvling

Frågan om hyvling av arbetstid ser ut att bli en stötesten. Irene Wennemo har förståelse för att frågan är viktig för butiksanställda som riskerar att förlora stora delar av sin inkomst. Men hon varnar för att det kan bli svårt att lösa frågan i avtalsförhandlingarna.

– Hyvling är reglerat i huvudavtalet mellan Svenskt Näringsliv, PTK och LO. Handels har visserligen inte skrivit under det, men det blir svårt för Svensk Handel att bli överens om något som inte är i linje med huvudavtalet.

Gissar på strejkvarsel

Medlingsinstitutet är berett att sätta in medlare om det blir varsel eller konflikt i avtalsförhandlingarna. Förra avtalsrörelsen 2020, lades strejkvarsel på ett tiotal avtalsområden. Medlarna bidrog till att alla tvisterna löstes innan strejk hann bryta ut.

Irene Wennemo berättar att hon har ett Excel-dokument där hon skriver in vilka branscher hon tror kommer behöva medlare. Gissningarna brukar vara välgrundade.

– Jag hade inte alla rätt förra gången, men ganska bra ”hit rate”.

Är det möjligen så att handeln det här året står högst upp i ditt konfliktdokument?

– Ja.