Svensk Handel: ”Lägsta lönerna ska inte höjas alls”

Handeln upplever en utmanande tid just nu, konstaterar Svensk Handels vd Sofia Larsen.

– Skenande energipriser, räntehöjningar och en mild höst har gjort att konsumenterna handlat mindre. Kraftiga hyreshöjningar nästa år kan bli spiken i kistan för många företag. Att julhandeln går bra är viktigare än på många år, säger hon.

Lönernas värde sjunker

Förhandlingarna om nya kollektivavtal, som inleds i januari, ser ut att bli mycket svåra. Industrifacken och LO har enats om att kräva löneökningar på 4,4 procent – eller minst 1 192 kronor i månaden.

Det är långt under inflationen som just nu ligger kring 10 procent. Värdet av de anställdas löner kommer med andra ord att sjunka, både 2022 och 2023. Ändå anser Sofia Larsen att lönekravet blir svårt att matcha för arbetsgivarna i handeln.

– Det är det högsta kravet på 25 år och kommer i en lågkonjunktur där vår bransch är extra utsatt. Det blir otroligt utmanande. Men vi värnar märket och den kostnadsnivå som sätts av kollektivavtalen i industrin.

Företagen gör rekordvinster

Nedgången som nu inletts i handeln sker från en hög nivå. Företagen gjorde rekordvinster pandemiåren 2020 och 2021 – samtidigt som handelns anställda levde med smittrisk, gick miste om arbetstimmar och fick vänta sju månader extra på löneökningen som skulle ha kommit i april 2020.

Enligt Handels finns det därför utrymme att nu höja lönerna ordentligt. Sofia Larsen har en delvis annan syn.

– Delar av branschen gynnades under pandemin, men nu är det tvärstopp. För att vara ett livskraftigt företag måste man ha ekonomi så att man klarar sig när konjunkturen går ner.

Nej till satsning på låga löner

I svåra ekonomiska tider är det människor med låga löner och små marginaler som har det allra tuffast, resonerar LO-facken. Därför vill de att avtalens lägsta löner ska höjas mer – minst 1 371 kronor i månaden, enligt LO:s samordnade krav. Detta säger dock handelns arbetsgivare blankt nej till.

– Lägstalönerna är redan höga i våra avtal, det gör tröskeln hög för dem som vill komma in på arbetsmarknaden. Vi vill inte höja lägstalönerna alls. I stället vill vi premiera dem som vill stanna kvar och göra karriär i handeln.

Politikens ansvar

Konsumenternas köpkraft urholkas av att energi, boende och mat har ökat kraftigt i pris. När vi nu går in i en lågkonjunktur hävdar Handels att lönerna behöver höjas rejält för att konsumtionen ska hållas igång. Handelsföretagen har ju intresse av att människor har pengar att handla för. Men höga löneökningar löser inte problemet, anser Sofia Larsen.

– Det är en balansgång, vi får inte elda på inflationen. Politiken behöver göra sitt, som att sätta tak för energikostnader och kanske pausa amorteringskravet på bolån.

Toppchefer fick stora lönelyft

Om anställda ska hålla igen behöver företagens ledningar också göra det, anser facket.

De 19 ledamöterna i Svensk Handels styrelse (varav 18 är företagsledare i handelsföretag) hade förra året en genomsnittsinkomst på nära 6 miljoner kronor. Det är omkring 20 gånger mer än en genomsnittlig butiksanställd.

Allra mest tjänade Axfoods vd Klas Balkow, som drog in 18 miljoner i lön (plus 7 miljoner i kapitalöverskott). Vissa av ledamöterna, som Mios vd Björn Lindblad och Kappahls vd Elisabeth Peregi, fick löneökningar kring 45 procent. Detta samtidigt som butiksanställdas löner ökade 3 procent.

Sofia Larsen kan inte svara på om handelns toppchefer nästa år är beredda att hålla sina egna löneökningar inom ”märket”, det vill säga på samma nivå som de anställda.

– Vi lägger oss aldrig i företagens affärer. Men i stramare tider anpassar sig företagen efter de utmaningar det innebär, säger hon.

Deltider

Många butiksanställda är beroende av att de får jobba fler timmar än vad som står på deras kontrakt. Det blir än viktigare när timlönens värde sjunker. I lågkonjunktur tenderar dock företagen att tvärtom dra ner på anställdas timmar. Arbetsgivarna tycks inte särskilt villiga att göra något för att minska den ofrivilliga deltiden.

– Deltidsanställningar är en del av hur vår bransch ser ut. Fysiska butiker måste ha fler på plats när kunderna är där. Givetvis vill vi möjliggöra högre sysselsättningsgrader, men i slutändan måste det vara upp till varje företag. Vi är ändå en attraktiv bransch med höga ingångslöner och hög ob.

”Ob-ersättning landar fel”

Ob-systemet vill Svensk Handel i och för sig förändra. Medan facket vill utöka ob-tillägget på morgnar, lördagar och helgaftnar vill arbetsgivarna tvärtom omvandla en del av ob-ersättningen till vanlig lön. Parterna har slitit med frågan i en gemensam arbetsgrupp sedan 2020.

– Vi tycker ob-ersättningen är för hög och landar i fel målgrupp. Den premierar de som jobbar en viss tid på dygnet i stället för de som vill utvecklas i yrket. Vår förhandlingschef har beskrivit diskussionerna i arbetsgruppen som konstruktiva, men de har inte resulterat i någon överenskommelse, säger Sofia Larsen.

”Särskild visstid behövs”

En annan arbetsgrupp har undersökt förekomsten av visstidsanställningar, som Handels vill minska för att göra jobben tryggare.

Gruppen har räknat ut att mellan 25 och 30 procent av anställningarna i detaljhandeln är tidsbegränsade. De flesta är vikariat och en mindre del är det som i nya las kallas särskild visstid. Här ser Svensk Handels vd inte lika stor anledning till förändringar.

– Tidsbegränsade anställningar har inte ökat de senaste 15 åren. Särskild visstid är en anställningsform som vår bransch behöver.