Kvinnor i handeln tjänar flera tusen mindre än manliga kollegor
Kvinnorna i detaljhandeln tjänar i snitt 2 700 kronor mindre i månaden än männen. Orsaken? Lägre timlöner och färre arbetstimmar, enligt en ny rapport från Handels.
Handels nya rapport ”Varje timme räknas” visar att kvinnorna i detaljhandeln har lägre timlöner än männen. I genomsnitt är de 96,4 procent av männens timlöner. Uppräknat i månadslöner för heltid motsvarar det en skillnad på 1 000 kronor i månaden.
Men inkomstglappet är egentligen ännu större. Det är nämligen bara en tredjedel av alla anställda i detaljhandeln som jobbar heltid. Bland kvinnorna är det bara 25 procent som gör det. Motsvarande för männen är 40 procent.
Med hänsyn till arbetstiden tjänar en kvinna i detaljhandeln i genomsnitt 17 600 kronor i månaden, och män 20 300 kronor. Det ger en skillnad på 2 700 kronor i månaden.
Det är sorgliga siffror, tycker Handels ordförande Linda Palmetzhofer
– Det blir tydligt att det här är en viktig fråga att komma åt. Alla oavsett kön måste kunna leva på sin lön, säger hon.
Skillnaderna uppstår redan i tidiga 20-årsåldern. De ökar under familjebildningsfasen och blir allt större med åldern. I sena 50-årsåldern toppar inkomstskillnaderna på 5 200 kronor per månad.
– Man får inte upp sina timmar igen och fortsätter jobba deltid. Sedan följer det med resten av livet, in i pensionen. Det är orimligt att vi har en arbetsmarknad som ser ut på det här sättet, säger Linda Palmetzhofer.
Mindre ojämställda inkomster på lager
Även på lagren skiljer sig timlönerna mellan männen och kvinnorna med ungefär tre procent. Det skulle motsvara en skillnad på 900 kronor i månadslön för heltidsarbete.
På lagren är det vanligare med heltid för båda könen, vilket ger ett mindre inkomstglapp. Störst skillnad är det för de 40-åriga kvinnorna, som tjänar 1 500 kronor mindre i månaden än de jämngamla männen.
I mansdominerade yrken är normen heltid. De har också högre löner än kvinnodominerade yrken. Statistik från bland andra LO och SCB visar att ju högre andel kvinnor som jobbar inom en sektor, desto lägre är sektorns medellön. Detta, att olika yrken med samma kvalifikationer och svårighetsgrad värderas olika, kallas värdediskriminering.
– Förr var det faktiskt reglerat i kollektivavtalen att kvinnor skulle ha lägre löner. Det togs bort på 1960-talet, men den synen lever uppenbarligen kvar. Här är låglönesatsningen ett viktigt steg för att komma åt problemet, säger Linda Palmetzhofer.
Avtalsrörelse viktig för jämställdheten
Hon syftar på LO-förbundens gemensamma krav på att höja arbetsmarknadens lägsta löner mer än de andra. Utöver detta är stopp för hyvling och rätt till fler timmar på kontrakten viktiga delar för både jämställdheten och Handels i årets avtalsrörelse.
– Det är ett problem att så många kvinnor jobbar ofrivillig deltid. Det är arbetstiden som gör den stora skillnaden för inkomsterna. Frågan om heltid – att få fler timmar på kontrakt – är en oerhört viktig fråga i avtalsförhandlingarna och i vårt ständiga arbete, säger Linda Palmetzhofer.
Hon tycker att dessa frågor borde vara intressanta även för arbetsgivarna.
– En lön som går att leva på ger större trygghet för de anställda. Det ger en lojal personal, som i längden bidrar till en ökad lönsamhet för företaget, säger Linda Palmetzhofer.