Butiksanställdas jakt på inkomst: ”Det är stress och tårar”

– Arbetsgivarna har passat på att använda makten till att i större utsträckning erbjuda deltidskontrakt och låga löner inom handeln. Nu har vi koll på hur illa det är, säger chefsekonom Stefan Carlén på Handels.  

När man räknar upp timlönerna i detaljhandeln till heltidslöner blir det knappt 27 000 kronor före skatt.

Men eftersom endast en tredjedel (30 procent) har en heltidsanställning är den genomsnittliga lönen för butiksanställda cirka 15 900 kronor efter skatt. Då är också ob-ersättningen inräknad.

– Vi vill visa att det finns två tydliga utmaningar: låga löner som behöver komma upp, och att deltidstjänster gör att många har svårt att försörja sig. Vi behöver se till att sysselsättningsgraden ökar i gruppen, säger Stefan Carlén.  

Fattigdomsgränsen

Enligt SCB låg den relativa fattigdomsgränsen på 13 900 kronor. När man räknar ihop löneinkomst och ob-ersättning hamnar en tredjedel av alla butiksanställda under den fattigdomsgränsen.

I SCB:s mått ingår även inkomster som till exempel bidrag. Men enligt facket är det ändå värdefullt att jämföra detta mått med löneinkomster, då man ska kunna leva på sin lön.  

– Vi ville bringa klarhet i frågan om vad man egentligen tjänar i handeln, och det är många som inte kan leva på sin lön. Man behöver inte ha gått en genuskurs på universitet för att se att det är kvinnodominerade branscher som främst drabbas av deltidsproblematik. Så skulle det inte behöva vara, menar Stefan Carlén.  

Fler oroade medlemmar 

Jeanette Söderdahl har jobbat som facklig rådgivare på Handels i sex år. Hon tycker att stämningen i samtalen med medlemmarna har förändrats.

Med de ökade levnadskostnaderna är läget hårdare och allt fler medlemmar bevakar sina lönemöjligheter.  

– Det har blivit mycket värre sedan jag började. Nu griper man efter halmstrån för att få ekonomin att gå ihop. Vi har en jätteökning av samtal som handlar om löner, ofta vill man veta om man får rätt lön och ifall man kan få lönetillägg för ansvar.  

Enligt Jeanette Söderdahl är det vanligast att medlemmar undrar över hur man kan få företrädesrätt till fler arbetstimmar.

Då hjälper rådgivningen till genom att ordna en skriftlig anmälan så att arbetsgivaren inte plockar in ytterligare personal, i stället för att öka sysselsättningsgraden bland de redan anställda.  

– Man kanske inte alltid inte vågar säga det rätt ut, att man är fattig. Oftast säger man att man inte klarar sig på sina timmar eller att man behöver öka sin lön. Men man märker av paniken, det är stress och tårar hos många av dem som ringer.  

”Man jagar arbetstimmar konstant”

Bland de deltidsanställda som är i 25-45-årsåldern är stressen som störst, enligt Jeanette Söderdahl. Butiksjobbet är oftast deras enda sysselsättning. Studenterna som extrajobbar är lite mindre utsatta, men drabbas i stället av att de inte har råd att flytta hemifrån.  

– Jag har jobbat som rådgivare på andra fackförbund och trodde att det skulle bli lättare samtal här på Handels, men jag blev chockad. Den psykosociala hälsan inom handeln är väldigt dålig. Här jagar man arbetstimmar konstant. Särskilt nu.  

– Man blir ju jätteledsen över att det ser ut så här nu, vi vill ju hjälpa dom och försöka lugna. Många vill prata av sig och vi finns här för att lyssna.  

Här kan du läsa Handels rapport.