Hur länge ska avtalet gälla?

Periodens längd avgörs som regel av förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare i industrin. De presenterade ett färdigt kollektivavtal på fredagskvällen (31/3). Det ska gälla i två år framåt från den 1 april 2023.

När industrins avtal är klart vänds blickarna mot handeln.

Hur mycket ska lönerna öka?

Det beror också på vad industrins parter kommit överens om. Industrins avtal sätter ”märket” för löneökningarna.

Den 31 mars sa fack och arbetsgivare i industrin ja till ett tvåårigt kollektivavtal där lönerna ska öka med 4,1 procent första året och 3,3 procent året därpå. Sammanlagt innebär det löneökningar på 7,4 procent, vilket är det nya ”märket”. Läs mer om det nya industriavtalet i tidningen Arbetet.

Ska lågavlönade få något extra?

Utöver löneökningar på 4,4 procent krävde fackförbunden i LO extra pengar för anställda som har en heltidslön under 27 100 kronor per månad. Handels lönekrav på 1 265 kr/mån motsvarar 4,7 procent i detaljhandeln, där snittlönen ligger strax under 27 000 kr/mån. 

Det alldeles färska industriavtalet innehåller en låglönesatsning under avtalsperiodens andra år, för de branscher och arbetsplatser där snittlönerna ligger under 28 211 kronor i månaden. På pressträffen beskrev Livs ordförande, Eva Guovelin, detta som inte bara en låglönesatsning utan också en kvinnosatsning, eftersom det främst rör kvinnodominerade branscher.

För fackförbund som Handels är låglönesatsningen extra viktig i år eftersom lågavlönade drabbas hårdast av den höga inflationen. Handelns kollektivavtal blir avgörande för om denna låglönesatsning ska få genomslag på arbetsmarknaden.

Frågan kan bli en av de svåraste att lösa i årets förhandlingar. Arbetsgivarna Svensk Handel har tidigare sagt blankt nej till att skapa avtal som ger procentuellt högre löneökningar för detaljhandeln än för industrin.

Hur blir det med minimilönerna?

Handels har krävt att avtalens lägsta löner ska öka ännu mer, med 1 370 kronor i månaden. Svensk Handel ville inför förhandlingarna inte höja minimilönerna alls.

Här stod alltså fack och arbetsgivare mycket långt ifrån varandra. Men till skillnad från låglönesatsningen i punkt 3 ska höjningen av minimilönerna rymmas inom det löneutrymme som industrins märke slår fast.

När industrins avtal presenterades på fredagskvällen stod det klart att det innehåller en ökning av avtalens lägsta löner med 1 350 kronor. Den höjningen ska göras under avtalsperiodens första år, det vill säga från 1 april. Läs mer om detta i Arbetets artikel.

Här handlar det alltså inte om att kämpa till sig nya pengar, utan att fördela dem som finns.

Blir det stopp för hyvling?

Handels har krävt stopp för arbetsgivarnas hyvling av arbetstid, det vill säga att anställda får färre timmar på kontraktet och därmed lägre lön.

H&M:s storskaliga hyvling av arbetstiden för cirka 1 000 anställda har öppnat mångas ögon för hur utsatt man är som anställd i butik. Många Handelsmedlemmar är beredda att slåss för bättre villkor.

Hyvling är dock tillåtet i lag. Att helt förbjuda det genom kollektivavtal är näst intill omöjligt.
Men Handels har visat att var tredje butiksanställd har en inkomst under fattigdomsgränsen. Förbundets slagord ”Lön att leva på” syftar inte bara på löneökning i kronor utan också på att anställda måste få jobba tillräckligt många timmar för att få en hyfsad inkomst.

Många medlemmar förväntar sig att facket lyckas förhandla fram någon form av förbättring som minskar utsattheten.

Vad händer om fack och arbetsgivare inte kommer överens?

Då kan facket varsla om strejk i syfte att få igenom sina krav. Strejk innebär att de anställda på vissa utvalda arbetsplatser vägrar arbeta.

Vid strejkvarsel kallas medlare från Medlingsinstitutet in för att försöka få parterna att komma överens innan strejken hinner bryta ut. Strejkvarsel kan läggas tidigast i början av nästa vecka. 

Strejk kan bryta ut tidigast veckan efter påsk.

Senast Handels faktiskt strejkade i avtalsrörelsen var 1995.