Fyra år, och tusentals blöjbyten senare, jobbar jag fortfarande efter en lång paus i arbetslivet inom handels.
Eller var det verkligen en paus?
När jag kom tillbaka till butiksarbetet igen insåg jag det inte är så stor skillnad på att hantera en treåring i trots, som en otålig kund, tvärsäker på sin sak.
Det är lite samma läge att ha en 3-åring och en 1,5-åring som vill ha din uppmärksamhet, tid och engagemang, som att svara i telefon samtidigt som du plockar en e-order samtidigt som du tar betalt i kassan.
Svårt hinna med toabesök eller kaffe
Lika svårt är det att hinna med ett toalettbesök eller dricka en kopp varmt kaffe. Och lika viktigt är det att ha humor och is i magen.
När jag först kom tillbaka kände jag mig som en alien på främmande mark. Var hälsade, jordbor! Men sakta men säkert kunde jag förnimma dessa likheter. En efter en.
Hade jag verkligen varit föräldraledig? Snarare föräldrajobbat.
Obetald jour, lite i likhet med att vara timanställd i butik, fast utan ob-tillägg
Dygnet runt var man tillgänglig. Obetald jour, lite i likhet med att vara timanställd i butik, fast utan OB-tillägg.
Var jag verkligen arbetslös i alla dessa år? Eller lärde livets skola mig något? Så i stället för att sätta ett tomt vakuum i mitt CV, började jag räkna upp vilka arbetserfarenheter åren som heltidsmamma gett mig.
De år då jag fick två barn tätt, åren då jag sökte jobb på jobb utan att nå fram. Åren när en varm dusch var lika med ”all inclusive” på spa.
Hur ser arbetsgivare på oss föräldrar?
Hur ser arbetsgivare på oss föräldrar – egentligen? Är vi en kostsam plåga som ständigt behöver vabba? Eller ser de den nyfunna tillgång jag själv upptäckt?
Jag har varit på bägge sidor i Handels. Både som ung obunden, törstande arbetsvillig 21-åring som åkte flera mil för ett tretimmars pass. Alltid redo. Och sedan som en något mer erfaren 34-åring.
Jag vill inte säga att jag törstar efter mindre nu. Men jag vet mer. Jag har varit med om mer. Jag vet mer om vad jag är kapabel till. Jag vet mer mitt eget värde.
Åren då jag var supermom
Mina fyra tomma år i mitt CV kallar jag åren då jag var supermom. Jag var psykolog, kock, mentor. Jag var superlimmet som höll när universum höll på att rasera av sömnbrist.
Jag hoppas att alla föräldrar eller de som varit borta en längre tid från arbetslivet av andra skäl, kan använda den styrka de använde för att ta sig igenom sin egen vassa terräng, till att rocka sin nya version. Något sleten, något äldre – men jag är här för att stanna.
