Varför en ny lag?

Alla länder som är medlemmar i EU måste införa EU:s visselblåsardirektiv. Sverige har sedan 2017 en lag som skyddar dem som slår larm om missförhållanden på jobbet. Men den nya lagen ska enligt regeringen stärka skyddet för visselblåsare. Lagen ska inte ändra det grundlagsskyddade meddelarskyddet. Den nya stärkta lagen kan börja gälla 17 december 2021.

Gäller alla som jobbar

Med det nya lagförslaget omfattas alla på arbetsmarknaden. Anställda och inhyrda men också exempelvis arbetssökande, praktikanter och egenföretagare. Som tidigare gäller detta inom såväl privat som offentlig verksamhet.

Gäller missförhållanden

Lagen gäller larm om missförhållanden. Tidigare behövde det röra sig om brottsliga missförhållanden där påföljden kan vara fängelse. Så är det alltså inte längre.

Visselblåsarkanaler måste finnas

Alla verksamheter med minst 50 arbetstagare är skyldiga att införa kanaler för rapportering av missförhållanden. Rapporteringskanalen ska garantera att visselblåsarens identitet skyddas. Hur rapporteringskanalerna ska se ut kan anpassas i kollektivavtal.

Identiteten måste skyddas

Identiteten hos den som slår larm genom arbetsgivarens visselblåsarkanal får inte röjas utan måste skyddas.

Förbud mot bestraffning

Visselblåsare ska garanteras skydd mot repressalier, såsom uppsägning, degradering och hot. Dessutom ska visselblåsare erbjudas olika typer av stöd kostnadsfritt, till exempel rättshjälp och psykologhjälp i samband med att rapportering sker.

Rätt att först larma utanför jobbet – vissa områden

Inom vissa områden ska det även gå att slå larm utanför jobbet – utan att först ha larmat arbetsgivaren. Detta ska ske via särskilda kanaler till berörda myndigheter. Vilka områden det handlar om har regeringen ännu inte preciserat. Även här måste identiteten hos den som larmar skyddas. Tidigare skyddades endast den som först slagit larm till arbetsgivaren och denna inte agerat.

Rätt till skadestånd

Den som trots allt utsätts för repressalier eller hindrande åtgärder efter att ha larmat ska kunna få skadestånd.

Glöm inte facket

Du kan alltid vända dig till ditt fackförbund för att få hjälp. Den fackliga företrädare som hjälper någon som slår larm omfattas även den av skyddet. Däremot kan man inte använda facket som en rapporteringskanal.

Slå larm till media

Alla har en laglig rätt att prata med media om sitt jobb. Alla har också rätt att kräva källskydd, det vill säga att journalisten inte får röja personens (källans) identitet. Men arbetsgivare inom privat sektor (handeln) har också rätt att försöka ta reda på vem som pratat med media. Den nya lagen syftar till att stärka skyddet för visselblåsare, även inom det privata. Skyddet gäller dock bara under vissa särskilda förutsättningar. Exempelvis att man larmat internt eller externt (myndighet) först utan att åtgärder vidtagits. Anställda i offentlig verksamhet har dock fortfarande ett mer långtgående skydd i form av meddelarfriheten.

Lojalitetsplikten då?

Även enligt lojalitetsplikten, att agera lojalt mot företaget, har anställda rätt att lyfta missförhållanden, något som även kallas för kritikrätt. Däremot ska kritiken först framföras till arbetsgivaren så att hen får möjlighet att bemöta och vidta åtgärder. Handlar kritiken om diskriminering omfattas man av repressalieförbudet som finns i diskrimineringslagen. Man kan inte bli straffad för att ha uppmärksammat diskriminering.

Bakgrund

Regeringens lagförslag kom kort efter rapporteringen om omsorgsföretaget Attendos agerande mot en anställd, Stine Christoferson, som slagit larm. Hon blev kallade illojal och fick en skriftlig varning om att uppsägning eller avsked om hon skulle göra något liknande igen. Attendo tog senare tillbaka varningen, men polisen granskar nu om omsorgsföretaget har brutit mot lagen.
Det var P1 Dokumentär, Sveriges radio, som först berättade om Stine Christofferson i ”Det illojala vårdbiträdet”.
En längre intervju med Stine Christoferson kan du också läsa i tidningen Arbetet ”Jag var jävligt rädd”.

Handelsnytt granskar: Tystnaden i handeln

Här kan du läsa hela Handelsnytts granskning om tystnaden i Handeln.