Erfarenhet, ålder, utbildning och ansvar. Det är några av de saker som styr vilken lön du får. I Sverige finns det ingen lag som reglerar den lägsta lönen för ett visst jobb. I stället finns det kollektivavtal, som är en överenskommelse mellan facket och arbetsgivarna. Där står bland annat vilka löner som gäller och hur mycket de ska höjas varje år.

Avtalen ser olika ut i olika branscher. Därför är löner och lönehöjningar olika för till exempel butiksanställda, frisörer och lagerarbetare. Ewa Björkman är ombudsman på Handels och jobbar främst med detaljhandels- och frisöravtalen.

– Den första april är det revision. Det betyder att det enligt avtalet finns en viss summa som lönen ska höjas med från och med det datumet. En viss del går till att höja generellt, lika för alla. Det finns också en mindre del, en så kallad pott, som fördelas lokalt på arbetsplatsen, förklarar hon.

Rätt till generell löneökning

Alla har alltså rätt att få den generella löneökningen. I år är den 2:79 kronor per timme på detaljhandelsavtalet. Utöver det finns det ett så kallat lokalt löneutrymme, det som blir potten, på 70 öre per arbetad timme. Om inte alla på arbetsplatsen når upp till minimilönen i kollektivavtalet är arbetsgivaren skyldig att först höja deras löner. Därefter ska potten fördelas. Om det finns ett lokalt lönesystem på arbetsplatsen så finns det kriterier som avgör hur fördelningen går till.

På arbetsplatsen är det den lokala fackklubben eller ett fackombud som förhandlar med arbetsgivaren. Om det inte finns någon klubb eller något ombud kan en ombudsman från Handels hjälpa till.

Be om samtal om högre lön

Som anställd förhandlar man alltså inte om sin egen lön i samband med de höjningar som arbetsgivare och fack har kommit överens om i kollektivavtalet. Däremot finns det inget som hindrar att man själv går till chefen och ber om ett samtal för att få högre lön. Det kan man göra när som helst under året. Specialkunskaper, utbildning eller utökat ansvar är exempel på sådant som kan höja lönen. Men enligt Ewa Björkman är det inte så vanligt att man själv försöker få upp sin lön inom handeln.

– Nej, de som vill köra ett eget race tar nog oftast den diskussionen när de går in i sin anställning. Sedan finns det ju branschvana, som också ger högre lön när man blir mer erfaren. Det är viktigt att komma ihåg när man börjar ett nytt jobb. Om man har fått fel branschvana eller nytt ansvar kan det förhandlas så snart man upptäckt felet, säger Ewa Björkman.

Svårt att byta jobb för högre lön

I andra branscher brukar det vara ett hett tips att byta jobb för att få upp lönen. Men det funkar ofta dåligt i detaljhandeln, menar Ewa Björkman.Det finns risk att den nya arbetsgivaren bara vill betala minimilönen.

– Men inom branschen ska du få tillgodoräkna dig din branschvana, när du till exempel byter från Ica till Coop. Om du har jobbat länge i charken och vet skillnaden mellan prosciutto och parmaskinka så har det ett värde som ska synas i lönekuvertet. Om du byter från skobutik till livsmedel har du rätt att tillgodoräkna dig halva tiden. Men från en helt annan bransch är det inte lika givet att du får med dig någon branschvana, även om vi tycker att det också  kan ha ett värde.

Högre löner på lager

På lagerområdet är löneläget generellt högre än i detaljhandeln. Men principerna är ungefär desamma. Lönerna höjs årligen enligt kollektivavtalet. På många företag har man också ett utvecklat lönesystem, något som är vanligare på  lager än i butiker. Lönesystemet är till för att det ska bli tydligare hur man höjer sin lön. Arbetsgivare och fack har kommit överens om hur olika saker ska värderas – det blir förutsägbart och mer rättvist.

– Bra lönesystem ger bättre förståelse för hur lönerna sätts. Det ger också möjlighet att utvecklas och motiverar till att man höjer sin kompetens. Sedan har vi på lagerområdet välutvecklade system med befattningslöner. Om du är till exempel kontrollant, rangerare eller returmottagare så sätts lönen på funktionen och inte på personen, säger Thomas Holm, ombudsman på Handels.