– Statistiska centralbyrån, SCB, räknar in ob i lönen och räknar sedan upp till heltidslöner. Då ser det ut som att man tjänar 33 000 i månaden, och det blir ju jättekonstigt. Det ställer till det.

Skev bild av verkligheten

Stefan Carlén säger att det bland annat kan leda till att forskare använder sig av de siffrorna och då tror att till exempel en 18-åring tjänar jättemycket, eftersom han eller hon har en högre andel ob. Det ger en skev bild av hur verkligheten ser ut.

Inför avtalsförhandlingarna tar fack och arbetsgivare fram gemensam statistik, den så kallade partsgemensamma lönestatistiken. Den är ett viktigt verktyg i avtalsrörelsen.

”Självklart med ersättning för obekväm arbetstid”

– Vi räknar först om lönerna till heltidslöner, det handlar då om runt 26 000 kronor före ob för en butiksanställd. Men i verkligheten ligger den faktiska genomsnittliga inkomsten på 17 000–18 000 före skatt, eftersom det är så många unga som jobbar deltid, säger Stefan Carlén.

Ob-ersättningens utformning har diskuterats de senaste åren. Stefan Carlén menar att det är självklart att den som jobbar sena kvällar och helger ska ha ersättning för det.

Tillägg i mansdominerade ifrågasätts inte

– Ob är en ersättning för sämre arbetstider. Det finns ju andra tillägg i mansdominerade yrken som inte ifrågasätts, som underjordstillägg i gruvor eller frystillägg. Men när det handlar om kvinnors extra ersättningar för obekväma tider så ska det ifrågasättas, det tycker jag är upprörande, säger Stefan Carlén.

Stefan Carlén tycker också att det är viktigt att komma ihåg att, även om handelsanställdas löner är relativt låga på svensk arbetsmarknad, så är de höga internationellt sett.