Handels: ”Vårt lönekrav är historiskt högt”

Det ska gå att leva på sin lön, även för de som jobbar i butiker och på lager. Det är Handels viktigaste budskap när förhandlingarna om nya kollektivavtal med Svensk Handel nu startar.

Och det är inte vilken avtalsrörelse som helst. Läget i svensk ekonomi, kriget i Ukraina och inte minst en rekordhög inflation gör att tonläget är högt redan från början. 

– Vi går in med ett historiskt högt lönekrav på 1 265 kronor i månaden för den som jobbar heltid. Företagen har gått bra och gjort stora vinster. Våra medlemmar stod i frontlinjen under pandemin och tog ett oerhört stort ansvar, nu måste de få betalt, säger Linda Palmetzhofer, Handels förbundsordförande. 

Lönekrav som andra LO-förbund

Kravet på 1 265 kronor ligger i linje med den så kallade LO-samordningen. Alla LO-förbund utom Transport har kommit överens om att kräva löneökningar på 4,4 procent och en särskild satsning på de som tjänar under 27 100 kronor i månaden på en heltid. Vilket många av Handels medlemmar gör.

Exakt vilken procentsats Handels krav motsvarar vill varken Linda Palmetzhofer eller Martin Nyberg, avtalssekreterare och förste vice ordförande, slå fast i det här läget. 

– Vi förhandlar alltid i kronor och ören. Vi har använt oss av den gemensamma lönestatistiken för att räkna fram beloppet. När man går ut och handlar så köper man ju varor för kronor och ören, inte i procent. Procentsatsen är nog viktigare för arbetsgivarsidan, säger Martin Nyberg. 

Vill höja minimilönerna för alla

Ett annat krav är höjda minimilöner. Det vill säga den lön man får när man är ny och kanske har sitt första jobb i handeln. Arbetsgivarna i Svensk Handel har tidigare sagt att de inte vill höja minimilönerna alls.

Handels kräver, precis som de andra LO-förbunden att de lägsta lönerna ska höjas med 1 370 kronor i månaden. En rejäl höjning, särskilt för de som är under 18 år och har särskilda ungdomslöner. 

– Höjningen ska gälla för alla, oavsett ålder och både i butiker och lager- och e-handeln, säger Martin Nyberg. 

Kräver att heltid ska bli huvudregel

I en avtalsrörelse handlar mycket om siffror, procentsatser, kronor och ören. Men Handels vill att den också ska handla om timmar. I en bransch där 7 av 10 jobbar deltid är varje timme på kontraktet värd många hundralappar när lönen kommer i slutet av månaden. Därför vill Handels att frågan om heltid som huvudregel också ska in i kollektivavtalet. 

– Det finns en skrivning om det i den nya lagen om anställningsskydd. Då tycker vi att det också ska bli verklighet i våra branscher. Det är många som har kontrakt på mindre än 20 timmar i veckan, det går knappt att leva på, säger Linda Palmetzhofer. 

Kräver stopp för hyvling

En annan aktuell fråga när det handlar om timmar är så kallad hyvling. Det vill säga när arbetsgivare tar bort timmar från de personalens kontrakt, vilket också innebär lägre lön. Handels skriver i sitt yrkande att hyvling av arbetstid måste upphöra. 

– Vi har många exempel på att det används på ett sätt som skapar otrygghet bland våra medlemmar. Till exempel att man hyvlar arbetstid så att det drabbar även de som jobbat väldigt länge. Så länge arbetsgivarna utnyttjar möjligheten till hyvling på det sättet så vill vi plocka bort det helt, säger Martin Nyberg. 

Ob-frågan i fokus

Ytterligare en fråga som Handels vill hitta en bra lösning på är ob-ersättningen. Den är ständigt aktuell och i förra avtalsrörelsen tillsattes en grupp där fack och arbetsgivare diskuterade olika upplägg. 

I år finns ob med som en av fokusfrågorna i Handels avtalskrav. Exakt hur kravet ser ut vill inte Martin Nyberg eller Linda Palmetzhofer gå in på i nuläget. Men att fack och arbetsgivare inte vill samma sak är tydligt. 
– Utgångsläget för oss är ju att vi vill öka ob-ersättningen, medan Svensk Handel vill minska. Den skillnaden mellan oss kvarstår. Vi vill att ob-ersättningen ska bli bättre på tider då andra är lediga, som på helgaftnar som exempelvis julafton, säger Linda Palmetzhofer. 

Många förhandlingstillfällen inbokade

Efter att Handels och Svensk Handel nu har utväxlat sina avtalskrav tar en period av förhandlingar vid. Det finns redan många förhandlingstillfällen inskrivna i kalendern, till att börja med två gånger i veckan.

När det närmar sig deadline, det vill säga 31 mars, kommer det att bli allt mer intensivt för att hinna klart i tid. Om parterna inte är överens då kan det bli konflikt, till exempel genom att Handels varslar om strejk.