– Det finns alltid i bakhuvudet. Ekonomin. Det finns ingen trygghet. Jag måste jobba för att få pengar. Jag får inte bli sjuk. Någon enstaka dag går, men om det blir flera kan jag missa schemaläggningen för veckan efter och bli utan extrapass, säger Filip.

Det är torsdag och han har veckans enda lediga dag. Hela helgen ska han jobba. Chefen är schysst och försöker lägga arbetspass som ger OB på honom. Han vet att Filip har svårt att få ihop ekonomin.

– Jag har inte råd att inte jobba. Vi som jobbar i butik lever som i en egen bubbla. Jag kan vara ledig en tisdag, men då jobbar alla normala människor. Så det går inte att träffas då heller.

70 procent jobbar deltid – de flesta vill ha fler timmar

Filip började jobba i teknikbutiken för tre år sedan. Då var han student och hade kontrakt på 16 procent. CSN tog slut. Filip tog studieuppehåll. I dag har han kontrakt på 30 procent.

Enligt en ny rapport från Handels har andelen heltidsanställda i handelsbranschen minskat från 44 till 30 procent sedan år 1990. Störst skillnad har det blivit bland männen i handeln.

På 1990-talet jobbade 25 procent deltid, jämfört med 60 procent i dag.

Över hälften av de deltidsanställda vill ha fler timmar på sina kontrakt. Framförallt unga mellan 18 och 29 år vill ha högre sysselsättningsgrad. 73 procent av dem vill ha fler timmar. Så önskar även tjugonioårige Filip.

– Att få en fast tjänst på 80-90 procent skulle vara en säkerhet, så jag vet att jag klarar mig. Men det är tyvärr ändå ingen garanti, med tanke på att arbetsgivaren kan hyvla och plocka bort timmarna igen, säger Filip.

Lönen räcker inte – måste ha extrajobb

Fram till årsskiftet har Filip så gott som kunnat räkna med att få tillräckligt många extrapass i butiken för att klara sig på lönen. Men inte längre.

– Det är lågkonjunkturen. Efter julruschen var det som att allt gick in i slow motion. Nu kan jag kanske få täcka upp för någon sjukdag ibland, utöver kontraktet. Men det räcker inte.

Därför har Filip behövt skaffa ett extrajobb. Nu är han även bemanningsanställd på ett lager. En vecka i förväg får han sitt schema i butiken och lägger sedan in vilka dagar han är tillgänglig för jobb på lagret. Det brukar bli ett par dagars jobb på lagret i veckan.  

– Man går alltid på tårna. Det är svårt att planera något. Visst, om jag behöver vara ledig och vila kan jag dra ner på antalet timmar som jag markerar mig tillgänglig. Men vi kommer alltid tillbaka till att jag aldrig är garanterad mer än 30 procent. Jag skulle inte gå runt på det.

Facebookgrupp för fler pass i gallerian

Filip tycker ändå att han har tur. Som har en förstående butikschef, och som hittills inte haft problem att få fler jobb när han behövt.

Han är långt ifrån ensam om att behöva ha flera jobb för att klara ekonomin. Till exempel fanns under pandemin en Facebookgrupp för butiksanställda med få timmar i gallerian där han jobbar.

Genom den kunde personal få extrapass i andra butiker i huset. En som i vanliga fall jobbade på Kappahl kunde till exempel få hoppa in på Lindex.

– Jag har hjälpt flera i gallerian att få jobb på samma lager som mig. Bland andra en som bodde i ett stort hus med sin familj. Nu bor de i en lägenhet för det gick inte ihop längre, säger Filip.

Har inte råd att skaffa barn

Även Filips sambo jobbar deltid i butik. Efter åtta år i butiken har hon äntligen fått upp kontraktet till 50 procent, och får ytterligare några procent genom ett vikariat.

Men de ser ingen framtid i handeln. Hon får inte utvecklas på jobbet trots sin erfarenhet. Och trots att båda jobbar så mycket de kan (läs: får) måste de nu hålla utkik i kort datum-lådorna i mataffärerna.

– Vi har väl funderat lite på familj och att flytta till något större. Men allt sådant är on hold nu. Föräldrapenningen påverkas ju också av att man jobbar deltid. Löneökningen vi får genom nya kollektivavtalet gör det förhoppningsvis lite bättre. Men det löser inte grundproblemet med kontrakt på få procent, säger Filip.

Filip heter egentligen något annat.

70 procent i handeln jobbar deltid

Andelen heltidsanställda i handelsbranschen har minskat från 44 procent till 30 procent sedan år 1990. Under samma period har andelen korta deltider på 1-19 timmar ökat från 17 till 27 procent.

Störst skillnad har det blivit bland männen i handeln. 25 procent jobbade deltid på 1990-talet och 60 procent gör det i dag. 75 procent av kvinnorna i handeln jobbar deltid idag, 69 procent då.

56 procent av de deltidsanställda vill ha fler timmar på sina kontrakt. Framförallt unga mellan 18 och 29 år vill ha högre sysselsättningsgrad. 73 procent av dem vill ha fler timmar. 59 procent av dem mellan 30 och 49 år, samt 40 procent av dem över 50 år vill det.

Den vanligaste anledningen till deltidsarbete att man inte fått eller hittat ett heltidsjobb. 57 procent av de tillfrågade svarade det. 16 procent uppger deltidsarbete som eget val. En procent anger studier som anledning till deltiden.

Källa: Novus/Handels medlemsundersökning inför avtal 2023 och Novus/Handels medlemsundersökning om löner och arbetstider 2019. Läs mer här.