Det är Dagens Nyheter som har gått igenom vad effekten av informationskravet kring plastpåsar fått för effekt hos en rad olika handelskedjor. Enligt tidningen har till exempel Clas Ohlson märkt en minskning på omkring 35 procent, Apotek hjärtat cirka 20 procent och Coop omkring 5 procent sedan kravet kom den 1 juni.

Bakgrunden ligger i ett EU-direktiv som säger att varje medlemsstat ska minska sitt användande av plastbärkassar. Detta har i sin tur lett fram till en svensk lag som säger att butiker måste informera om plastpåsarnas miljöpåverkan. 

Hemköp Torsplan i Stockholm tog man informationskravet ett steg längre. I stället för att bara informera införde man ett helt eget pantsystem. Kunderna stoppar påsen i en liten behållare vid kassan, och sen dras en krona på köpesumman.

Så här drygt fyra månader efter start har man inte märkt av någon större minskning av antalet sålda kassar. Däremot pantas ungefär 100 påsar i veckan i butiken.

– Vi får så mycket positiv feedback på det här. Alla kunder säger ”Gud va bra att ni har infört det här”. Och jag tycker faktiskt att det vi gör är ännu bättre än till exempel H&M. Här kan man lämna tillbaka också. Vi är först med ett pantsystem och vi är väldigt stolta över det, säger kassaledaren Mirdita Jusufi till Handelsnytt.

Hemköp Torsplans färskvaruchef Tommy Andersson tror att den senaste tidens utveckling bara är början.

– Det här är starten på en ny era. Om tio år är det ingen som kommer diskutera påsarna. Då är det här naturligt, precis som med panten på flaskorna, säger han.

Allra mest märks minskningen inom modehandeln där flera stora kedjor börjat ta betalt för kassarna för att finansiera olika miljöprojekt. Enligt uppgifter från Svensk Handel till Dagens Nyheter har vissa delar av modehandeln märkt en minskad användning av påsar med så mycket som 70 procent.

RÄTTELSE: I en tidigare publicerad version av den här artikeln stod det att det pantades 300 påsar i veckan. Detta är felaktigt. Det rör sig om cirka 100 i veckan (28/8-17).

Fakta: Ett stort miljöproblem

Plast bryts ner långsamt i naturen, ibland inte alls. Med tiden bryts plasten i stället ner i småbitar, så kallade mikroplaster. När till exempel fiskar får i sig mikroplasterna kan kemikalier från plasten föras uppåt i näringskedjan och slutligen nå människan.

I flera länder är plastbärkassar inom handeln redan helt förbjudna, bland annat Frankrike, Rwanda, Bangladesh och Taiwan.

EU:s mål är nu att få ner EU-snittet till 40 påsar per person och år till 2025. I Sverige ligger genomsnittet i dag på 80 plastpåsar/år.