1. Vad blir ”märket”?

Just nu väntar alla på resultatet av avtalsförhandlingarna för industrin. Det är ett av kollektivavtalen i industrin som ska utgöra ”märket” för avtalen i andra branscher, som handeln. Där avgörs hur länge avtalen ska gälla, hur stora löneökningarna ska bli och om avtalet utformas på ett sätt som ger lite extra till dem som har lägst löner. Coronakrisen har gjort frågan om storleken på löneökningarna extra svår. Vissa branscher befinner sig i djup kris, medan andra går bättre än vanligt.

Grundtipset är att avtal för industrin kan träffas i morgon, lördag. Industrins fack och arbetsgivare har hittills diskuterat ett avtal som skulle vara 29 månader och alltså räcka till 31 mars 2023. Facken har avvisat ett bud som skulle ge 4,5 procent i löneökningar på 29 månader. Om industrin inte kommer fram till ett avtal senast i morgon blir allt mycket stökigare.

2. Får vi retroaktiva löneökningar?

Facken har krävt att lönerna ska höjas från 1 april 2020. Men det finns ingen garanti för att det blir så. När avtalsrörelsen sköts upp i mars på grund av coronakrisen förlängdes avtalen till 31 oktober. Arbetsgivarna, bland andra Svensk Handel, har sagt blankt nej till att höja lönerna retroaktivt. De pekar bland annat på det stora antalet korttidspermitteringar som visar att många arbetsgivare inte kunnat betala löner ens på det gamla avtalets nivå.

Det finns olika sätt att lösa frågan om kompensation för perioden 1 april till 31 oktober. Ett alternativ till retroaktiv lönehöjning kan vara ett engångsbelopp som inte påverkar lönenivån. Även i denna fråga kan industrins avtal bli vägledande för andra branscher.

3. Blir jobben tryggare?

Handels kräver begränsning av arbetsgivares möjlighet att använda visstidsanställningar och hyvla arbetstid. Dessa frågor fanns med i las-förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare, men har inte fått en lösning i överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och tjänstemannafacken i PTK, som regeringen nu vill grunda ny lagstiftning på. Därför är det för Handels mycket angeläget att få in förbättringar på detta område i egna kollektivavtal, främst detaljhandelsavtalet för butiksanställda.

I lager- och e-handelsavtalet finns en skrivning om att tidsbegränsade anställningar bara ska användas när det finns särskilda skäl för det, till exempel arbetstoppar. I annat fall krävs överenskommelse med facket. Handels vill ha in motsvarande skrivning i detaljhandels­avtalet. Svensk Handel kommer knappast att gå med på det utan att få något värdefullt i gengäld. Det är en laddad fråga som skulle kunna leda till konfliktvarsel.

4. Kommer ob-tilläggen att ändras?

Handels vill införa ob-ersättning för butiksanställda på tidiga morgnar och utöka den på helgaftnar som julafton och nyårsafton. Svensk Handel vill tvärtom minska ob-ersättningen för att ”omvandla den till vanlig lön”.

Här står fack och arbetsgivare långt ifrån varandra. Det är svårt att se hur de ska komma överens om några långtgående ändringar. Ett nytt ob-tillägg på tidiga morgnar skulle dock bli aktuellt främst i stora dagligvarubutiker som generellt går mycket bra, till skillnad från andra delar av branschen. Möjligen finns här ett frö till givande byteshandel.

5. Vad händer med lager- och e-handelsavtalet?

Lager- och e-handelsavtalet skapades 2017 och trädde på många arbetsplatser i kraft först 2019. Handels vill förbättra ob-tilläggen och förtydliga flera skrivningar som vållat tolkningstvister på många håll. Det gäller bland annat regler kring arbetstid och skift. Frågorna om trygga jobb berör även detta avtal. Svensk Handel har sagt att man helst inte ändrar något innan det nya avtalet har tillämpats längre tid. 

Lager och e-handelsavtalet stod i rampljuset i avtalsrörelsen 2017. 2020 ser den hetaste striden ut att stå kring detaljhandelsavtalet.