ANYLS. Vad vann Handels genom att hota med strejk?

Låglönesatsningen, svarar förbundets ordförande Linda Palmetzhofer.

Ja, för dem som är anställda i detaljhandeln i dag och stannar kvar några år är löneökningen, 1 354 kronor på 29 månader, något mer än de 5,6 procent som industrins anställda fick och som är ”märket” i årets avtalsrörelse. I slutet av perioden har låglönesatsningen gett butiksanställda 97 kronor extra per månad, enligt LO.

Men medlarna som hjälpte till att sy ihop avtalet var stenhårda: de totala kostnaderna får inte överskrida 5,6 procent. Därför måste satsningen betalas på annat sätt. Medlarnas lösning, som fack och arbetsgivare accepterade, blev att avtalens minimilöner ”bara” höjs med 1 218 kronor. Med tanke på branschens stora personalomsättning – 30 procent slutar varje år och många av de nya får minimilön – kommer löneläget i handeln knappast att närma sig industrins.

Kanske är den andra vinsten Handels ordförande lyfter fram minst lika värdefull: känslan av en kämpande organisation. Stridsviljan och kamratskapet som växte fram på arbetsplatser som förberedde för strejk ger pepp för framtiden.

Relationen med motparten har däremot fått en allvarlig törn. På flera strejkvarslade arbetsplatser utsattes förtroendevalda för hård press när arbetsgivare – efter rådgivning från Svensk Handel – begärde att få veta vilka som är med i facket för att kunna hålla öppet med hjälp av strejkbrytare.

Här finns en del att jobba med. De svåra och viktiga frågorna om visstidsjobb, ob-ersättning och arbetsmiljö ska fack och arbetsgivare försöka lösa i gemensamma arbetsgrupper. Konstruktiva lösningar kommer att kräva ett förtroendefullt samtalsklimat. Svensk Handel behöver bjuda till för att läka relationerna. Annars riskerar arbetsmiljön i mötesrummen under viss tid att bli rejält obekväm.