Strömstad värst drabbat – Henrietta förlorade alla jobbpass över en natt

Januari 2020. Henrietta Young Rask trycker fast locket på matlådan till mormor och morfar. Det blir deras favoriträtt. Fiskgryta med vitt vin, grädde och röd curry. Hon är på ett bra ställe i livet. Efter att ha mått skit under en längre tid har hon börjat plugga på Komvux. Ekonomi och redovisning. Studierna finansierar hon med extrajobb på Sportshopen. Visserligen utan kontrakt, men hon har jobbpass inbokade till maj. Och så har hon ett löfte om sommarjobb. Livet leker. Henrietta tar för sig som aldrig förr.

Hon packar ner matlådan och kör över bron till Norge. En timme senare sitter hon i morföräldrarnas kök i Fredrikstad. Som liten var hon ofta hos dem. Hennes mamma jobbade i video­butiken som mormor drev och Henrietta fick hänga med.  Såklart hon vet att det går en landgräns mellan dem. Men det ska snart bli kristallklart. Snart kommer gränsen att ställa hela hennes tillvaro på ända.

Poff så är människorna borta

Mars 2020. Ett dödligt virus har spritt sig över världen. I ett försök att minska smittspridningen stänger Norge gränsen. Över en natt försvinner hälften av människorna i Strömstad. Poff. Borta. Så känns det i alla fall.
– Det blev så tyst. Tomt och tyst, säger Henrietta.

Strömstad omsluts av Norge i tre väderstreck. Norrmännen är Strömstadsbornas vänner. Deras familj. Norrmännen har sommarhus, de jobbar och handlar för miljarder här. Tack vare norrmännen växer stadens handel år efter år. Staden har byggt sin försörjning på norrmännen. När de försvinner gör jobben det också. Strömstads arbetslöshet skjuter i höjden.

Restriktioner till följd av coronapandemin slår mot hela Sveriges handel. Men de slår hårdast mot Strömstad. Här har arbetslösheten ökat mest i hela landet och ligger på 11,4 procent. Det mer än arbetslösheten under både 1990-talets kris och den globala finanskrisen 2008–2009. Och då är det bara inskrivna på arbetsförmedlingen som räknas. Många som haft visstids­anställningar ser sina chanser till ersättning som minimala. Varför då anmäla sig?

I ett försök att rädda jobb inför regeringen korttidspermittering. Företag kan dra ner arbetstiden, men anställda behåller stor del av lönen, eftersom staten backar upp ekonomiskt.

Som så många andra företag korttidspermitterar Sportshopen sina anställda. Men inte Henrietta. Hon har ju inget kontrakt. Hennes jobb försvinner helt. Alla inbokade timmar – borta. Och eftersom hon pluggar får hon inte a-kassa.
– Shit. Vad gör jag nu?

”Fallet är fruktansvärt”

På Maximat i Nordby strax utanför Strömstad ser Frida Lagman hur dagsförsäljningen dyker. Hennes arbetstid kortas med 60 procent. Det händer även hennes man Mathias som också jobbar i butiken. Krasst blir det runt 4 000 mindre i månaden för dem båda. Det kommer att gå. Men hur länge? Och hur ska det gå med gränshandeln? Frida är uppvuxen med den.

Det är 70-tal. Frida Lagmans mormor och morfar kör en lastbil fullastad med bröd till den lilla kiosken vid Svinesundsbron. De har länge varit sugna på att köpa den, kiosken. De räknar. Sparar. En dag tar de lån. Kiosken är deras och från lastbilen säljer de stora lass socker till norrmännen. Kiosken växer till butik med servering. Grunden till Svinesund Handelsområde är lagd. Gränshandeln från Sverige till Norge är i gång.

Hösten 2020. Frida sitter i kassan och tittar på klockan. En kund på tre timmar. Hon pratar med kollegor. Två arbetsdagar passerar. En månad. Två månader. Förr kunde de sälja kartongvis med chips på en timme. I kundvagnarna låg kilovis med köttfärs. Flak med läsk. I dag bakar brödavdelningen någon limpa och några frallor. De blir inte alltid sålda.
– Fallet är fruktansvärt.

Personalstyrkan är halverad. Från 200 till 100. I november varslas alla anställda som är kvar om uppsägning. Dagarna flyter ihop. Frida börjar youtuba. Make up-videos.
– Vi har tålamod och ett gott humör i Strömstad trots allt.

Men tankarna på gränsen finns ändå alltid där. Ena sekunden: Vad händer om gränsen inte öppnar? Andra sekunden: Det är klart att den öppnar! Och så: Men om det dröjer, hur lång tid tar det att få a-kassa? Frida har vänner som väntat i månader på pengar. De har precis som hon och Mathias barn.

Ett osynligt krig

När det gått åtta månader sedan gränsen stängdes börjar det talas om ett omställningskontor. Där ska myndigheter samlas för att hjälpa alla som saknar jobb. Längs gränsen har det börjar dyka upp husvag­nar. I dem bor personer som jobbar på ena sidan gränsen men bor på den andra. Det har blivit skamligt att som norrman jobba i Sverige men också att som svensk jobba i Norge, menar Frida. En av hennes släktingar jobbar i Norge. Trots tid i karantän får han inte sitta med kollegorna i matsalen.
– Det känns som ett osynligt krig.

Två dagar före julafton hävs varslet om uppsägning för alla anställda på Maximat. Regeringen har förlängt möjligheten för företag att korttidspermittera. Frida och kollegorna andas ut.

Henrietta söker alla jobb som finns. Pappersbruket i Munkedal. Bemanningsenheten på kommunen. Studierna och därmed studielånet är slut. Klumpen i magen växer. Snart ska hyran betalas.
– Jag hoppas för allt i världen att jag får a-kassa. Annars vet jag inte vad jag ska göra. Försöka ta lån?

Hon funderar på att flytta. Men vart då? Henrietta längtar efter mormor och morfar i Norge. Hon kan inte längre åka till dem. Hon tänker göra en matlåda i alla fall. Blomkål och morotssoppa. Hon lägger ner nötkräm också. Den där i vita små påsar med grönt på, som mormor älskar. Allt hon behöver nu är en mellanhand. Någon som kan få lådan över gränsen. Det blir hennes kusin som får uppdraget. Han jobbar där och än så länge får jobbpendlarna resa över gränsen till sitt arbete. Sen går inte det heller.

”Någon måste hjälpa henne”

Den 27 januari 2021 stänger även Sverige gränsen mot Norge. Poliser och militärer fyller stan. På olika sätt försöker människor ta sig över ändå. En man fångas på film. Strax utanför gränskontrollen hoppar han ur bilen och springer rakt ut i skogen. På tältstolar sitter vänner, par. Mellan dem – landsgränsen. I händerna kaffetermos och mugg.
– Vi har inte bara förlorat jobben, utan nära och kära också. Familj, och kollegor som råkar bo på andra sidan gränsen, säger Marie Rask.

Marie jobbar på Handels. Under våren hann hon knappt lägga på förrän ett nytt telefonsamtal kom. Desperata människor som inte fick ekonomin att gå ihop. Förtvivlade arbetsgivare som såg sitt familjeföretag sjunka. Som tog personliga lån för att kunna betala löner och hyror. Vissa dagar hann Marie knappt gå på toa. Mobilen skrek. Messenger plingade. Och på stan kom människor fram. Hennes barns gamla klasskompisars föräldrar ringde: ”Vår dotter har blivit av med jobbet och hon är inte med i a-kassan eller facket. Kan du hjälpa henne? Någon måste hjälpa henne”.

”Vi är inte arga länge. Vi är apatiska”

Marie räknar antalet personer som sagts upp till nära 900. Tar man med permitterade blir det 1 500 människor. Bara i handeln. Och då är inte de med visstidsanställningar inräknade. Hur många de blir då kan Marie inte ens gissa. Hon börjar gå i terapi för att klara av jobbet och vardagen.

Norge skärper sina restriktioner. Nu får inte heller de svenskar som jobbar i Norge komma in. Inget jobb – ingen lön. Men eftersom de har ett jobb får de inte a-kassa. En av de 30 000 jobbpendlare som drabbas är Maries son.
– Jag vet inte hur jag ska hjälpa honom.

1 februari 2021. Nära elva månader efter att gränsen stängdes är omställningskontoret på plats. Men arbetsförmedlingen är inte där. De tänker köra digitalt. Kommunen arbetar febrilt med att ta fram nya försörjningsmöjligheter för Strömstad. Kanske fiskodling. Men allt tar sådan tid.
– Det är som om Strömstad dött. Vi är inte arga och förtvivlade längre. Vi är apatiska, säger Marie Rask.

Video från YouTube

Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.

Ja, visa innehållet

Källa: https://www.youtube.com/watch?v=Jo41ST61lYk

Handelsnytt TV: Marie Rask är rädd för att pandemin kommer att göra jobben otryggare i framtiden, även när gränsen öppnat. Hör henne berätta varför i klippet ovan. Hon hoppas att regeringen går in och stöttar företag även efter pandemin. Reporter och fotograf: Joachim Nywall Musik: Bensound