Butiksanställda och frisörer känner sig ständigt jagade av jobbet, även på fritiden. Det framgår både i Handelsnytts granskning och i fackets egen medlemsundersökning. Men arbetsgivarna i Svensk Handel och Frisörföretagarna känner inte igen bilden. Det förvånar Handels förbundsordförande Linda Palmetzhofer. 

– Vi har ju faktiskt tagit fram en rapport som visar att sex av tio inte kan koppla bort jobbet på fritiden. Och det visar också intervjuerna i Handelsnytt. Så här ser verkligheten ut och det blir märkligt att arbetsgivarna inte alls verkar ta till sig bilden. Särskilt eftersom det är en diskussion som varit aktuell i avtalsförhandlingarna med Frisörföretagarna alldeles nyligen. Det nya avtalet reglerar också att man inte ska behöva vara tillgänglig på sin fritid.  

Arbetsgivarna föreslår att man ska slå av pushnotiserna – vad säger du om det?

– Det handlar ju om tekniken, där utvecklingen går så mycket fortare än vi hinner med att diskutera. Det är viktiga frågor att prata om lokalt, hur vi ska jobba på den här arbetsplatsen. Men när de säger att man ska stänga av pushnotiserna så blir det fel. Då riskerar man att hamna utanför och kanske missa viktig information. Vi måste ta diskussionen om när, var och hur vi ska kommunicera. Det är den stora frågan nu för att vi ska må bra på arbetet. 

Vad tycker du att arbetsgivarna borde göra åt situationen?

– De måste ta till sig hur det ser ut och diskutera med sina medlemsföretag. Vi behöver få en bransch där folk vill stanna, inte bara vara en bransch som många söker sig till. När anställda lämnar branschen så tappar vi väldigt mycket erfarenhet. Det blir svårt för arbetsgivarna om det alltid måste komma in nya människor för att andra slutar. De skulle kunna göra stora vinster genom att organisera arbetet bättre och se mer till personalens mående.

Är du optimist eller pessimist i den här frågan?

­– Det är ju skillnad på att ha ett flexibelt arbetsliv för tjänstemän som ibland kanske måste jobba över en kväll, om de sedan kompenseras med att exempelvis kunna gå tidigare för att ta ett utvecklingssamtal i skolan. Den flexibiliteten saknas helt för de flesta handelsanställda, som ofta är hårt styrda även på jobbet. Det är en sak om man som anställd både ger och tar, men annan sak om man bara är den som ger hela tiden. Det försöker vi så klart ändra, men då måste också arbetsgivarna både se och ta tag i problemet.

Och betyder det att du är pessimist inför framtiden? 

– Min förhoppning är att vi ska kunna hitta lösningar tillsammans med arbetsgivarna, men naturligtvis blir jag nedstämd när jag hör hur de svarar. Med tanke på deras svar så känns det inte som att detta är deras viktigaste fråga. Så vi i facket måste fortsätta jobba hårt och ställa krav på arbetsgivarna. Till stor del handlar det om slimmade organisationer, med så hårt slimmade scheman som gör att man inte hinner prata på arbetstid – då måste man ju prata någon annan gång, det vill säga på fritiden.