Ica-skolan är känd inom branschen för sin gedigna utbildning.

Och Ica är ett av de företag som lägger mest tid på att utbilda sina chefer. I snitt får en ny chef drygt 20 dagars utbildning i allt från ledarskap, arbetsmiljö, arbetsrätt och schemaplanering.

Även Power, tidigare Mediamarkt, lägger nästan lika mycket tid på att utbilda nya ledare.

Willys och Hemköp

Handelsnytt har frågat ett antal stora företag i branschen vilka grundutbildningar en medarbetare som avancerar till en chefsposition med personalansvar får.

Axfoodägda Willys och Hemköp har liknande längre utbildningar.

Nya chefer på Coop Butiker och Stormarknader, Martin & Servera, Ullared, Ikea och Kappahl får ungefär hälften så mycket utbildning som en Ica-chef.

Ahlsell, Dollarstore och Coop Nord

Ahlsell, Dollarstore och Coop Nords nya chefer har i snitt fyra dagars grundutbildning.

Ämnena arbetsrätt och arbetsmiljö återfinns i alla arbetsgivares utbildningar. Andra vanliga ämnen är ledarskap, schemaläggning, rekrytering, säkerhet, coachning och svåra samtal och konflikthantering.

Många av arbetsgivarna har också löpande trainee-program för anställda som vill förbereda sig för en chefstjänst.

Susanne Tafvelin är psykolog och docent på Umeå universitet och forskar om ledarskap.

Korta utbildningar kan ha bra effekt

Hon säger att de bästa ledarskapsutbildningarna är de som fokuserar på att träna på olika beteenden.

Att man inte bara sitter och lyssnar på någon som föreläser utan att man får rollspela och öva på att till exempel visa omtanke.

En kvinna står inomhus och tittar in i kameran.
Susanne Tafvelin, psykolog och docent på Umeå universitet. Bild: Malin Grönborg

– Även rätt korta utbildningar kan ha bra effekt. Det är också bra om utbildningar sträcker sig över tid så att man hinner reflektera och öva i sitt vanliga jobb, säger hon.

Många av handelns utbildningar är uppbyggda på det sättet.

Unga ställer höga krav på utbildning

I handeln är många anställda – och även chefer – relativt unga. Det ställer högre krav på utbildningarna menar Susanne Tafvelin.

– I vår forskning om unga chefer såg vi att unga upplever chefsrollen som otydligare, mer känslomässigt krävande och stressande. De kan behöva extra hjälp att komma in i chefsrollen. Mentorskap, traineeprogram och chefspositioner utan personalansvar är bra då.

Stress leder till destruktivt ledarskap

Men det handlar inte bara om utbildning. För att en person ska kunna vara en bra chef krävs det att man har tid att leda och engagera sig i personalen.

– Det handlar om att man ska lagom många anställda, att inte drunkna i administration och bemanning och att få stöd från sin egen chef.

Susanne Tafvelin har även forskat om destruktivt ledarskap och där är det en tydlig koppling till stress.

– Chefer måste ha en rimlig arbetsbörda och en bra arbetsmiljö. Stress kan till exempel leda till att man drar sig undan och bli passiv eller att ledarskapet på andra sätt blir destruktivt.

Så är en bra chef enligt forskning

En förebild.

Någon som går att lita på och som föregår med gott exempel.

Har en vision.

Chefen har en vision om framtiden och kan förklara för personalen vart organisationen ska och varför det är viktigt. Det gör att anställda känner mening med sitt jobb.

Detaljstyr inte.

Chefen låter personalen själva förbättra sina arbetsmetoder och ha inflytande över hur mål ska uppnås.

Är omtänksam.

Chefen bryr sig om sina anställda och ser dem även som privatpersoner.