I dag publicerar Arbetsmiljöverket sin stora rapport om ”arbetsorsakade besvär”, en undersökning som har gjorts vartannat år sedan början av 1990-talet.

33 procent av kvinnorna och 23 procent av männen på den svenska arbetsmarknaden svarar ”ja” på frågan om de har haft besvär till följd av arbetet den senaste tolvmånadersperioden.

En ganska liten del av besvären, fem procent, beror på en olyckshändelse i jobbet. Bland olyckorna är fallolyckor klart vanligast, följt av ”feltramp, lyft eller annan överbelastning”.

Så hjälper mikro­pauser dig att klara livet

Efter jobbet

Den stora massan av arbetsrelaterade besvär har alltså andra orsaker än olyckshändelser. Orsakerna är många, men för hög arbetsbelastning är i särklass vanligast.

Av alla som rapporterar besvär till följd av arbetet anger 65 procent för hög arbetsbelastning som orsak (70 procent av kvinnorna, 59 procent av männen).

Trötthet klart vanligast

När de svarande ska beskriva vilken typ av besvär de drabbats av är ”trötthet” det klart vanligaste – vanligare än såväl fysisk smärta och värk som psykiska problem i form av sömnstörningar, oro och ångest.

Att man blir trött av jobbet kan låta banalt.

– I själva verket är resultatet alarmerande, säger Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, som kommenterade rapporten när Arbetsmiljöverket presenterade den på onsdagsmorgonen.

– Jag hade trott att symtom som oro och upplevd stress skulle vara de vanligaste. Trötthet är en signal om att stressen har pågått länge. Det speglar en obalans, där människor får för lite återhämtning. Långvarig trötthet är en del av det som är utmattningsdepression, en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning.

Fler kvinnor trötta

Det är alltså fler kvinnor än män som besväras av trötthet. Trötthet, sömnstörningar och huvudvärk är också vanligare i åldrarna 30 till 49 år än i åldrarna 16 till 29 år och 50 till 64 år.

Göran Kecklund tror att den sammanlagda belastningen av arbets- och familjeliv är störst i den yngre medelåldern, och att kvinnors större ansvar för barn och hushåll tar ut sin rätt.

– Många studier visar att 55 – 60-åringar lider mindre av oro och sömnstörningar än de som är yngre. De äldre är lite av vinnare på de senaste tio årens samhällsutveckling, säger Göran Kecklund.

Sömnlös av stress och skift

Nyheter

På andra plats bland orsakerna till besvär hamnar påfrestande arbetsställningar och stillasittande, något som män lider av i högre utsträckning än kvinnor.

Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem sätter stillasittandet i samband med den senaste tidens rön om att nästan varannan svensk har mycket dålig kondition.

– Stilllasittande är den nya rökningen. Om tio år kommer stillasittande att framstå som en av de verkligt stora orsakerna till ohälsa.

Samma mönster som tidigare

Då frågebatteriet i årets undersökning är nytt går det inte att göra jämförelser bakåt i tiden. Men de arbetsrelaterade besvären följer ungefär samma mönster som tidigare, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Det betyder bland annat att kvinnor oftare än män lider av hög arbetsbelastning, otydliga krav från arbetsgivaren och krävande patienter, anhöriga och elever.

Medan män i högre grad utsätts för fysiska arbetsmiljöproblem som tunga lyft, damm och vibrationer.

Precis som i tidigare undersökningar är kvinnor inom vård, omsorg och utbildning den grupp som upplever mest besvär till följd av arbetet.

Minst besvär rapporterar de anställda inom finans- och försäkringsverksamhet.

Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet, som tillsammans med Handelsnytt och tre andra tidningar ingår i LO Mediehus.

12 000 intervjuer

• Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsorsakade besvär 2018” bygger på intervjuer med 12 000 sysselsatta i åldrarna 16 till 74 år.

• Intervjuerna, som görs av SCB i samband med de så kallade arbetskraftsundersökningarna, gjordes under januari till april 2018.

• Bara svenska medborgare har intervjuats, vilket betyder att utstationerad arbetskraft inte ingår. Då frågorna i årets undersökning har förändrats i förhållande till tidigare undersökningar går det inte att göra jämförelser bakåt i tiden.