Handels ordförande Linda Palmetzhofer är på torsdagsmorgonen märkbart besviken över att förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare inte ledde fram till ett nytt huvudavtal om trygghet och omställning.

Hur allvarligt är misslyckandet?

– Det är tudelat. Parterna har gjort stora insatser och visat att man verkligen velat hitta lösningar. Men det är oerhört tråkigt att det inte gick att nå hela vägen fram.

Vad stupade det på?

– Det är svårt att peka på en enda fråga. Djävulen sitter i detaljerna – det gick helt enkelt inte att sy ihop en helhet.

Vad blir konsekvenserna?

– Våra medlemmar får inte den ökade trygghet som vi haft stora förhoppningar att nå. Att hindra hyvling och ta bort allmän visstid. Det kommer att ta längre tid att få till stånd sådana förbättringar.

Hur påverkas avtalsförhandlingarna mellan Handels och Svensk Handel som återupptas nästa vecka och ska leda till nya kollektivavtal från 1 november?

– Frågorna om trygga jobb blir viktigare. Vi har avtalskrav som rör hyvling och allmän visstid som vi inte drev i våras eftersom de behandlades i las-förhandlingarna. Nu blir de aktuella igen. Vi kräver bland annat att det ska finnas sakliga skäl för tidsbegränsade anställningar, det vill säga allmän visstid ska inte tillämpas.

Blir den statliga las-utredningen lag nu?

– Hoppas inte! Det finns absolut inga fördelar för arbetstagarna, speciellt inte för våra medlemmar. Enligt utredningen tar man exempelvis bort fackets möjlighet att begära gemensam turordning vid arbetsbrist på en ort. I dag ger den regeln oss möjlighet att rädda anställda som jobbat länge genom att de får flytta till en annan butik i kommunen om deras arbetsplats läggs ner. Det är en viktig möjlighet i vår bransch som har många kedjeföretag.

Vad talar emot att utredningens förslag blir lag?

– Både statsministern och arbetsmarknadsministern har kritiserat utredningen för att dess förslag inte uppfyller kravet på att bibehålla balansen mellan fack och arbetsgivare. Det är en enorm slagsida till arbetsgivarnas fördel.

Vad kan fack och arbetsgivare ta med sig för framtiden av de misslyckade förhandlingarna?

– Alla ville nå en kompromiss, alla är besvikna över att det inte gick, men ingen pekar ut någon annan. Det är enklare att fortsätta dialogen i andra former när man skils på det sättet än att man kastar dörrar i ansiktet på varandra.

Här är förslagen från den statliga las-utredningen

Undantagen från turordningsreglerna utökas till fem personer för alla arbetsgivare, i stället för två personer om man har max 10 anställda som det ser ut i dag. 

Det ska inte längre gå att slå samman driftsenheter, det vill säga att ha turordning på flera butiker i samma företag. Det är bara butiken som måste säga upp folk som ska beröras. 

Det ska inte gå att ogiltigförklara uppsägningar i företag med femton eller färre anställda. I dag kan företag få höga kostnader då personer som blir uppsagda av personliga skäl fortsätter vara anställda i väntan på att tvisterna avgörs, oavsett vem som vinner tvisten. Däremot ska den som visar sig ha blivit uppsagd utan saklig grund ha rätt till skadestånd enligt förslaget.

En ny regel skärper företagens ansvar för kompetensutveckling, både för tillsvidareanställda och personer med tidsbegränsade anställningar. De som varit anställda i minst sex månader ska ha rätt till skälig kompetensutveckling. Om detta inte följs kan arbetstagaren få skadestånd om denne blir uppsagd på grund av arbetsbrist. 

Personer med allmän visstidsanställning ska få förtur till tillsvidareanställningar efter nio månader, i stället för dagens tolv. 

Den som har längre anställningstid kan idag hävda rätten att jobba kvar även om de egna uppgifterna försvinner, företaget har då viss skyldighet att skola om personen. Nu föreslås att man i sådana fall ska ha kvalifikationer för det arbete någon annan utfört utan att behöva upplärning eller utbildning.

Källor: Statens offentliga utredningar, Arbetet.se