Jag vill skriva om Pressbyrån. En salig blandning av saker är fel i företaget. 

Själv arbetar jag i en butik i Skåne. Jag och mina kollegor upplever att vi länge arbetat under förtryck. Arbetsmiljön är fullständig katastrof. Vi arbetar för långa dagar utan tillräckligt med rast.

Skuldbeläggning och nedtryckning är vardag. Man får absolut inte bli sjuk.  

Svår sorg

Ett par av oss har drabbats av svår sorg då nära anhöriga plötsligt avlidit. Även här skuldbelägger arbetsgivaren den sjukskrivna.

Chefen beklagar sig till oss kollegor om ”hur fan ska jag lösa det här, man kan fan inte stanna borta på grund av det.”

Tre av fyra håller på att gå i väggen. Arbetsbelastningen är skyhög och det tas det ingen hänsyn till trots att vi klagat gång på gång.

Det bör ligga i arbetsgivarens intresse att ta hänsyn till personalhälsan. Det har man aldrig gjort här. Jag tror inte vår butik är ensam om detta kaos.

Chefen skrattar

En anställd i en annan butik hade haft öppningspass från klockan 05 på ett ställe. Sedan behöver en annan butik hjälp.

Då går hen utan paus till ett stängningspass till omkring klockan 20.

En regionchef som den här dagen råkat besöka båda butikerna kommenterar: ”Är du här nu?” ”Ja ni har ju aldrig råd att anställa någon extra hjälp”, svarar den slutkörda kollegan. Regionchefen skrattar och går vidare.

Här bör ju företaget ta personalhälsan på största allvar! Detta inte är okej.

Inhumant företag

Pressbyrån har endast pengar i bakhuvudet hela tiden, inget annat. Man pressar sin personal till det yttersta så dom nästan brakar ihop.

Jag har aldrig någonsin varit med om ett så inhumant företag. Jag är nästan tom på ord trots att det finns mycket mer att berätta. 

Kanske om hur chefen skrikit och gapat, slagit sönder saker när man ska ”tillrättavisa” oss.

”Det är så man får göra så att dom fattar nånting” har jag hört chefen säga till en annan chef.   

Skriv om oss

Jag tycker verkligen detta är något Handelsnytt bör skriva om.

Jag har faktiskt väntat och tittat i ett par år och tänkt att ”nu kommer det snart stå något om Pressbyrån, det måste det med tanke på hur allt går till.”  

Men så slog det mig att ni kanske aldrig fått kännedom om något.

Fotnot: Denna insändare skrevs före skjutningen på Pressbyrån i Göteborg 8 november.