Tidigare Handels­ordförande: ”Märket är 5,4 procent”

Hur ”märket” i årets avtalsrörelse ska tolkas är den främsta stridsfrågan i handeln, där facket har varslat om strejk som kan bryta ut på fredag. De avtal som träffades för industrin den 1 november är värda 5,4 procent på 29 månader i ökad lön och pension. De innehåller också en låglönesatsning som innebär att på arbetsplatser där det finns anställda som tjänar mindre än 26 100 kronor i månaden ska deras löner räknas som om de vore 26 100 när lönepotten räknas fram. På så sätt blir löneökningarna lite högre än 5,4 procent på arbetsplatser där lönerna är låga.

Handels ordförande Linda Palmetzhofer anser att det ska ge högre löneökningar till exempelvis anställda i detaljhandeln, där 89 procent har månadslön under 26 100 kr.

– Industrins märke innehåller en låglönesatsning på exakt samma sätt som 2017. Den gången fick vi ut högre löneökningar i procent för lågavlönade. Vi håller fast vid den principen, sa Linda Palmetzhofer till Handelsnytt när strejkvarslet lades.

Hennes företrädare, nuvarande LO-ordföranden Susanna Gideonsson, har ställt sig bakom denna tolkning.

Hur märket ska tolkas blir den viktigaste frågan för de medlare som har tillsatts för att hjälpa till att skapa nya avtal för handeln. Medlarna får inte lägga avtalsförslag som blir dyrare än märket. Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo vill på fråga från Arbetet inte svara på om märket i årets avtalsrörelse är en strikt kostnadsgräns vid 5,4 procent, eller innebär att lågavlönade kan få löneökningar därutöver. Detta för att inte förekomma bud som medlarna kan komma att lämna till Handels och Svensk Handel.

– Vi har diskuterat frågan. Och opo har dragit för våra medlare hur de ser på märket, säger Irene Wennemo till Arbetet.

En av medlarna i handeln, Robert Schön, är själv en av de sex opartiska ordförande (opo) som medverkat till industrins avtal. Som opo är han kollega med Lars-Anders Häggström, som var Handels ordförande 2005–2014. Denne har sin syn klar på hur märket ska tolkas:

– Märket är 5,4 procent. Hur en låglönesatsning ska rymmas blir en fråga för medlarna, säger Lars-Anders Häggström till Handelsnytt.

50 kronor extra till butiksanställda per år – detta kan facken strejka för

Han betonar att beräkningen inte måste stämma på hundradels procent, men menar att ökade lönekostnader för lågavlönade måste kompenseras på något sätt för att hålla kostnaderna inom 5,4 procent. Det är en utmaning för medlarna att hitta lösningar.

– En bra medlare är lyhörd och uppfinningsrik och tänker utanför boxen. Det går till exempel att skjuta fram utbetalningar eller ändra avtalets längd, säger Lars-Anders Häggström.

Både 2010 och 2012 varslade Handels om strejk för att få igenom satsningar på lågavlönade. Då hjälpte medlare till att skapa avtal som både facket och arbetsgivarna kunde acceptera. Extra lönepåslag kompenserades med att avtalens minimilöner höjdes mindre än utgående löner.

2017, när låglönesatsningen i industrins avtal liknade den som används i år, slöt Handels och Svensk Handel avtal utan strejkvarsel och medling. Handels fick procentuellt högre löneökningar, men Svensk Handel pekade på att det då nyskapade lager- och e-handelsavtalet skulle innebära kostnadsbesparingar för arbetsgivarna. Flera andra fackförbund varslade däremot om strejk för att få igenom låglönesatsning.

Den andra stridsfrågan i årets förhandlingar för handeln gäller trygga jobb. Handels kräver begränsning av arbetsgivarnas rätt att använda visstidsanställningar i detaljhandeln. Lars-Anders Häggström säger att det är betydligt svårare för medlare att hitta lösningar för denna typ av allmänna villkor än att kompromissa om löneökningar.

– Att som medlare trä en lösning över huvudet på parterna är inte lätt. Villkorsfrågor löser parterna bäst utan medling när de äger frågorna själva.

Senast på torsdag måste medlarna i handeln, Gunilla Runnquist och Robert Schön, presentera ett avtalsförslag för Handels och Svensk Handel. Om inte båda parter säger ja till förslaget bryter strejk ut i butiker och lager på fredag.