Förra året anmäldes kameraövervakningen på lagret till Integritetsskyddsmyndigheten, som Datainspektionen bytt namn till. Totalt rör det sig om två anmälningar. I en av anmälningarna framkommer det att ett tiotal kameror satts upp utan att personalen informerades och utan förhandling med facket. En av kamerorna har varit uppsatt så att personer som går in och ut på toaletten filmats.

Den andra anmälan är gjord av en person som själv ska ha filmats och blivit inspelad när hen pratat med en kollega. Efter samtalet ska anmälaren ha kallats till ett möte med sina chefer. Där ska hen fått höra att hen misskött sig och uppmanats att säga upp sig själv annars skulle det bli omplacering till en tjänst med 1 500 kronor mindre i månaden. Enligt anmälaren ska ytterligare en kollega ha uppmanats att säga upp sig och ytterligare en ska ha blivit varnad.

Övervakningen granskas

I februari i år inledde därför Integritetsskyddsmyndigheten granskning av klädjätten. Handelsnytt har sökt H&M, som via mejl svarar att ”då detta är ett pågående ärende kan vi tyvärr inte kommentera mer än att vi har en nära dialog och samarbeta med myndigheten”.

Men i klädjättens svar till myndigheten skriver H&M att det rör sig om en enskild händelse som inte är en del av deras generella sätt att bedriva kameraövervakning.

”Händelsen har utretts av vår centrala säkerhetsavdelning och kompletterande insatser har vidtagits för att höja medvetenheten på arbetsplatsen om H&M:s tillvägagångssätt för kamerabevakning. Den enskilda situationen har inte uppstått tidigare och vi arbetar proaktivt för att säkerställa att motsvarande situation inte inträffar igen,” skriver H&M i sitt svar till myndigheten.

Det här händer när reglerna bryts

Integritetsskyddsmyndigheten kan besluta att ett företag som bryter mot reglerna ska betala en sanktionsavgift. För mindre allvarliga överträdelserna gäller ett maxbelopp på 10 miljoner euro eller 2 procent av den globala årsomsättningen. Det räknesätt som ger högst belopp väljs. Integritetsskyddsmyndighetens beslut kan överklagas. Källa: Integritetsskyddsmyndigheten

H&M: Övervakning nödvändig

Klädjätten skriver också att de inte bedriver kameraövervakning i arbetsledningssyfte eller för att mäta anställdas prestationer. Företaget skriver också att de är medvetna om det integritetsintrång som kamerabevakning kan innebära. Men att deras bedömning är att kameraövervakningen är nödvändig.

Enligt klädkedjan har de en kontinuerlig dialog med facket om kameraövervakningen. Men att det under 2020 – när anmälningarna gjordes – pågick en förhandling med facket.

Ingen anmälan gjord av facket

Ingen av anmälningarna till Integritetsskyddsmyndigheten är gjorda av facket.
– Så fort vi upptäckte kamerorna krävde vi förhandling. Nu är vi överens med H&M och våra medlemmars krav har tillgodosetts, säger Marita Glans.

Kraven har handlat om antal kameror, var och hur kamerorna sitter, exempelvis vilka vinklar de filmar. Maria Glans vill inte uttala sig om anmälan som handlar om inspelningar, men säger att från fackets sida är kameraövervakningen utagerad.

Inom sex månader väntas Integritetsskyddsmyndigheten ge sitt besked, skriver Market, som var först med att skriva om kameraövervakningen på H&M.

Det här gäller vid kameraövervakning

  • Enligt den nya kamerabevakningslagen försvann tillståndsprövningen hos länsstyrelsen.
  • Tydlig information ska lämnas till de som övervakas om ändamålet för kameraövervakningen, hur länge videoupptagningen lagras och den registrerades rättigheter.
  • All kameraövervakning ska mbl-förhandlas.
  • Arbetsgivaren måste då visa att det finns ett befogat intresse att övervaka platsen, som inte kan uppnås med mindre integritetskränkande åtgärder.
  • Kameraövervakning ska inte användas för att kontrollera arbetsinsatser. Källa: Integritetsskyddsmyndigheten