Här kan du välja exakt vilka kakor du vill tillåta. Läs mer i vår personuppgiftspolicy.
Vi använder cookies på vår sajt för att kunna analysera statistik från er läsare. På så sätt kan vi också förbättra vårt innehåll. Läs vår personuppgiftspolicy.
Sjukskrivna arbetslösa ska slippa betala den höjda a-kasseavgiften, föreslår Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Handels a-kassa tycker att det är ett klokt förslag.
Regeringen bör ändra definitionen av arbetslöshet, skriver Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, i sitt budgetunderlag för 2008-2010 och föreslår att sjukskrivna arbetslösa ska slippa den höjda a-kasseavgiften. Handels a-kasseföreståndare Harald Petersson tycker att förslaget är bra. – Det är klokt att man renodlar begreppen. Den höjda avgiften ska ha en koppling till jobbavdraget, det är de som får det som kan betala. I dag slår det orättvist, de sjukskrivna blir dubbelt drabbade, säger han. Det var i januari som den höjda medlemsavgiften infördes efter ett riksdagsbeslut. I dag slipper helt arbetslösa att betala den höjda avgiften. De som jobbar minst en timme under en månad får betala full avgift, liksom de som varit sjukskrivna hela månaden. 5 mars träder även nya regler för a-kasseersättningen i kraft. Efter 200 dagar sänks ersättningen från 80 till 70 procent av den tidigare inkomsten. Efter 300 dagar blir ersättningen 65 procent. Föräldrar till barn under 18 år får 70 procent av inkomsten till och med dag 450. Maxbeloppet är 680 kronor per dag på alla nivåer.
Höga ingångslöner och mindre tungt jobb gjorde Ica-lager till bästa arbetsplatsen 2024
När ackordslönen slopades minskade stressen och trivseln ökade. Även den fysiska arbetsmiljön har förbättrats på Ica:s lager i Kallhäll som nu utsetts till handelns bästa arbetsplats.
När Jonathon Clarke, klubbordförande på Icalagret i Kallhäll utanför Stockholm fick veta att hans arbetsplats utsetts till handelns bästa arbetsplats 2024, blev han både glad och stolt.
– Det är jätteroligt! Vi har samarbetat med ledningen i flera år och förbättrat arbetsmiljön jättemycket, säger han.
Han har jobbar på Icas lager sedan 1994 och började på lagret i Kallhäll 2020 när det var helt nytt. Sedan dess har hela lagret byggts om.
Gångarna där truckar lastade med frukt- och grönsakslådor svischar fram har breddats rejält. Gula linjer på golvet markerar var det är 80 centimeter kvar till hyllorna. Närmare ska truckarna inte köra. Om det blir trängre har de anställda inte plats att lyfta på ett bra sätt.
Specialutformade lyfthjälpmedel hänger också i en av lagergångarna. De ska användas till tunga lådor, som fulla banankartonger.
Arbetsrotation ger variation
För att minska förslitningsskador har man också infört arbetsrotation.
Målet är att ingen ska jobba med att plocka varor mer än fyra timmar om dagen.
Resten av arbetstiden ska ägnas åt varumottagning, utlastning, service eller städning.
– Det funkar jättebra med rotation. Det minskar tiden med tungt arbete och de flesta tycker att det är bra få göra olika saker, säger Per Mattson, huvudskyddsombud och vice klubbordförande.
Men alla förändringar har inte skett utan motstånd. En del tycker att det är besvärligt med lyfthjälpmedlen och vill inte använda dem. Och när det nya lönesystemet skulle införas 2022 var många skeptiska.
– De var nog rädda att de skulle tjäna sämre, eftersom vi tog bort ackordet, men så har det inte blivit, säger Jonathon Clarke.
I stället för ackordsarbete som uppmuntrar folk att jobba snabbt infördes ett lönesystem som ger utdelning om arbetet görs rätt.
Sedan ackorden försvann har stressen minskat, liksom även sjukfrånvaron och rehabärendena.
Jobbet har förändrats
Benjamin Mekonen som jobbat många år på lagret säger att jobbet har förändrats mycket.
– Förut var det stressigt och folk hann inte prata, men nu är stressen borta. Nu hjälper folk varandra och det skapar trivsel, säger han.
Han får medhåll av Malou Tillander som jobbat på andra lager innan hon började på Ica i Kallhäll för tre och ett halvt år sedan.
– Det är en enorm skillnad. Arbetsmiljön här är så att jag ser fram emot att gå till jobbet.
Tung och stressig arbetsmiljö
Många lager, även Icas, har haft problem med en tung och stressig arbetsmiljö.
Handelsnytt har vid flera tillfällen också rapporterat om andra problem, som att inhyrda på Ica lagret i Helsingborg fått sluta när de skulle fått jobb på Ica.
Jonathon Clarke, säger att han känner till att det finns eller har funnits problem på andra Icalager, men tycker inte att det är så i Kallhäll. I alla fall inte nu.
– Allt går ju upp och ner, men den samverkan vi har med ledningen nu, och som vi också fått pris för, fungerar verkligen jättebra. Vi har gjort stora förbättringar.
Därför vinner Ica-lagret priset
”En arbetsplats där de anställda trivs och där ett starkt engagemang har skapat fackliga framgångar. En ny lönemodell har förhandlats fram med en av branschens högsta ingångslöner och ett fördelaktigt bonussystem. Den fysiska arbetsmiljön har förbättrats genom bland annat arbetsrotation, vilket har lett till minskad sjukfrånvaro och ökad trivsel. ICA:s lager i Kallhäll är en värdig vinnare av Handelns bästa arbetsplats 2024.”
Handels har delat ut pris till Handels bästa arbetsplats varje år sedan 2015.
Icas lager i Kallhäll
Lagret i Kallhäll utanför Stockholm är ett av sex Icalager i Sverige.
På Icalagret i Kallhäll jobbar runt 250 anställda. De hanterar frukt, grönsaker och charkvaror.
Den fysiska arbetsmiljon har förbättrats genom bland annat arbetsrotation, bredare gångar och lyfthjälpmedel.
Andra förbättringar är ett nytt lönesystem utan ackord, vilket minskat stressen. De anställda har också fått lämna önskemål om sina scheman och nästan alla har fått som de velat. De är också löpande involverade i förbättringsarbete och har workshops om inkludering, kränkande särbehandling och trivselregler.
Rekordåret för röda dagar 2025 – så maxar du ditt ob
Under 2025 ligger många helgdagar på vardagar. Håll koll på de här dagarna inför schemaläggningen så kan du som jobbar i butik maxa ditt ob.
Texten uppdaterades
Bild:
Fredrik Sandberg/TT
Vissa röda dagar infaller alltid på en helg – som påskdagen, midsommardagen och alla helgons dag. Då får du ob oavsett. Men under 2025 ligger rekordmånga av de rörliga röda dagarna på en veckodag – något som inte skett sedan 2014.
Ser du till att bli schemalagd dessa dagar kan du få ut extra ob.
🐣Påsk
Påsken infaller alltid runt en helg. Skärtorsdagen räknas som en vanlig vardag. Men långfredagen är röd med 100 procent ob.
Lördag och söndag räknas som vanlig helg med 100 procent ob efter kl 12 på påskafton och hela påskdagen. Även måndagen, annandag påsk, ger 100 ob.
🚩Första maj
2025 ligger första maj på en torsdag – 100 procent ob alltså.
(Dagen innan, sista april/valborg/kungens födelsedag, räknas som vanlig vardag så noll ob att hämta där tyvärr.)
✝️Kristi himmelsfärd
Infaller alltid på en torsdag – 100 procent ob!
🇸🇪Nationaldagen
Nationaldagen ligger detta år på en fredag – 100 procent ob.
🤶Jul
2025 infaller julafton på en onsdag. Den räknas som en lördag och ger alltså 100 procent ob först efter klockan 12.
Juldagen och annandagen, som infaller torsdag och fredag, är röda dagar och ger 100 procent ob hela dagarna.
🎉Nyår 2026
Nyårsafton ligger på en onsdag, även den räknas som en lördag och ger 100 procent ob efter klockan 12. Nyårsdagen på torsdagen är röd och ger 100 procent ob hela dagen.
❗️Obs!
Gäller anställda i butiker som har kollektivavtal.
Alexander följde med sin chef Amanda till nya Lidl-butiken: ”Hon vill se andra växa”
Alexander på Lidl i Malmö gillar sin chef så mycket att han följde efter när hon bytte butik - trots pendling som innebär att han måste vakna klockan fyra på morgonen.
Kvällen dygnet innan vi ses i Lidl-butiken i centrala Malmö trillade det in ett meddelande i gruppchatten för alla 20-talet anställda.
”Tack för ett fantastiskt arbete som lett oss fram till denna dagen. Med er är ingenting omöjligt!” står det bland annat.
Det var butikschefen Amanda Milevska som ville peppa sina anställda. Tidigare under dagen hade hon intervjuats på engelska i tre timmar i en revision, med besök från kedjans huvudkontor i Tyskland.
– Det är så typiskt Amanda, hon ger ständig respons. Dessutom är hon alltid noga med att framhålla att det är vi, hela gänget i butiken, som ska ta åt oss av äran när något går bra. Inte bara hon som chef, säger Alexander Michaloff.
Schema som funkar
Under sitt dryga år på arbetsplatsen har Alexander fått växa från sin tidigare roll som butiksbiträde till att vara butikssäljare med ansvar för frukt och grönt.
Det upplever han är tack vare Amanda. Hon har sett vad han kan.
Dessutom har han ett schema som går ihop med livet som ensamstående förälder med en fyraåring på halvtid.
– Plus, inte minst, har jag väldigt roligt på jobbet.
Vikten av bra chef
Men Alexander och Amanda har jobbat ihop tidigare. Deras yrkesvägar möttes för ett par år sedan i en butik i Trelleborg.
Amanda var då säljledare och Alexander hade ganska nyligen lämnat Willys för Lidl.
– Jag har haft flera olika chefer under mina drygt sju år inom dagligvaruhandeln. Med Amanda blev jobbet så annorlunda, säger Alexander.
Det vill han lyfta, därför hörde han av sig till oss på Handelsnytt.
– Jag har följt artiklarna om dåliga chefer och känner igen mycket från tidigare i arbetslivet. Men jag vill också berätta om skillnaden det faktiskt gör att jobba med en chef man trivs med.
Växa och utvecklas
Med Amanda vid rodret fick Alexander omgående större ansvar, men även frihet.
Det gjorde jobbet mer engagerande: han fick möjlighet att tänka själv och vara en aktiv del av utvecklingsarbetet.
– Flera butikschefer är främst ute efter makt, högre lön och att slippa det tunga grovgörat på golvet. Amanda är i stället chef för att hon vill se andra växa, menar Alexander.
Han har haft chefer som varit extremt kontrollerande och ger ett konkret exempel: en eftermiddag i en tidigare butik hade han fått i uppdrag att ta hand om alla tomma kartonger som låg lite här och var efter dagens leveranser och upplockning av varor.
Valde att pendla till chefen
Mitt i det arbetet fick han syn på några mjölkpaket som en kund hade glömt i rumsvärmen bland sylten.
Han släppte vad han hade för händerna, tog mjölken och gick i väg med den till soprummet.
– När jag kom tillbaka fick jag värsta utskällningen. Var hade jag tagit vägen?! Det där hade jag inte fått order om att göra, jag skulle fokusera på de tomma kartongerna.
När Amanda blev handplockad som ny butikschef till Malmö började Alexander därför direkt hålla utkik efter tjänster på hennes nya arbetsplats. Han ville fortsätta jobba med just henne.
– Det är klart värt pendlingen från Trelleborg. Vi är fler här som valt att följa Amanda, säger Alexander.
Frihet under ansvar
Amanda sitter med i personalrummet bakom en låda paradis-choklad.
Hon blir glad av berömmet men skyndar sig att tillägga att det förstås också finns de som inte gillar hennes ledarskap.
– Jag är väldigt tydlig och kräver att man tar ansvar. Jag ser när folk anstränger sig, men också när någon inte gör det. Därför finns även enstaka som valt att gå vidare sedan jag började här, säger hon.
För hon är inte rädd för att förändra saker. Efter beskedet om sitt nya jobb, men innan hon hade träffat personalen, åkte hon hit inkognito på sin fritid.
Hon gjorde det dessutom flera gånger, under olika tidpunkter på dygnet.
– Jag ville iaktta hur man organiserade, förklarar Amanda.
Tydligare rutiner
Det fick henne att få syn på saker: varför packades torrvaror inte upp förrän klockan 14?
Hur kom det sig att det bara var två personer som roterade i bageriet?
Och varför släppte alla allt och sprang runt som yra hönor när en varuleverans kom?
När hon väl började hade hon en plan för att strukturera upp rutinerna.
– Jag gjorde om mycket i början. Det har lett till tydlighet, att medarbetarna upplever mindre stress och att allt inte är så personbundet.
Dessutom såg Amanda tidigt över allas scheman. Hon upptäckte att många hade ströpass på tre timmar om dagen, nu har alla minst sex timmar per pass.
– Vi har kollegor som åker långt och inte ska behöva göra det för några få timmar. När schemat är mer koncentrerat blir det dessutom lättare att ta extrapass och ändå få sin helgvila. Det innebär att man kan få ut en lön som det faktiskt går att leva på.
Lyssna på podd om chefer
Alexander Michaloff
Yrkesroll: Butiksbiträde.
Arbetsplats: Lidl Triangeln, Malmö.
Ålder: 35 år.
Bor: Trelleborg.
Familj: Dotter, 4 år.
Antal år inom branschen: 7 år.
Tidigare jobb: Restaurang.
Viktigaste egenskapen hos en chef: Viljan att utveckla och att utvecklas.
Amanda Milevska
Yrkesroll: Butikschef.
Arbetsplats: Lidl Triangeln, Malmö.
Ålder: 32 år.
Bor: Trelleborg.
Familj: Man och en dotter på 5 år.
Antal år inom branschen: 6 år.
Tidigare jobb: Områdeschef på fitness24seven
Mitt motto som chef: Glädje i arbetet och tydlighet i strukturen – tillsammans skapar vi framgång.
Ica-anställd mördades på jobbet – nu samlas personalen för krismöte
En butiksanställd på Ica Maxi Botkyrka har mördats på jobbet. Dådet skedde på tisdagskvällen, och i dag håller butiken stängt för krishantering.
En kvinna i 60-årsåldern mördades i går kväll strax före klockan åtta, på sitt jobb på Ica Maxi i Botkyrka i södra Stockholm. Kvinnan attackerades och knivhöggs av en man i 25-årsåldern. Hon fördes till sjukhus med ambulanshelikopter, men avled av skadorna.
Enligt uppgifter till Handelsnytt samlas personalen klockan 12:00 på jobbet idag för att tillsammans bearbeta vad som hänt.
– Det som hänt är fruktansvärt. Ingen ska behöva dö på jobbet och ingen ska behöva vara orolig för att utsättas för våld när de går till jobbet, säger Fritjof Carlsson Brandt, pressekreterare på Handels.
Gärningsmannen greps av väktare i butiken och sitter nu anhållen hos polisen.
– Det här har ägt rum inne i butiken. Vi har hittills inte kunnat hitta någon koppling eller relation mellan de inblandade. Det finns inget som tyder på att de kände varandra. Det är under fortsatt utredning, säger Daniel Wikdahl, presstalesperson vid polisens regionledningscentral till Aftonbladet.
Butiken håller stängt
Butiken stängdes efter attacken. På Instagram skriver Ica Maxi i Botkyrka att butiken är stängd även i dag.
”Vi kommer att hålla butiken stängd idag och ta hand om våra kollegor efter gårdagens tragiska händelse. Tack för er förståelse.”
Anders Jonasson, butikssäkerhetschef på Ica Sverige, säger till SVT Stockholm att krisstöd kopplades in för de anställda som jobbade under attacken redan igår kväll och att krishanteringen fortsätter under dagen.
– Det här är ju en fruktansvärd händelse som ingen ska behöva uppleva. Våra tankar just nu går ju till familj och personalen, våra kollegor ute i butiken att ge dem så mycket stöd och stöttning som det går i det här läget.
Ingen bonus på Ikea i jul – personalen kritiserar målen: ”Stor frustration”
Det blir ingen bonus till Ikeas anställda i år. Företaget har inte nått sina mål, och många anställda är nu frustrerade.
Lagom till jul brukar de anställda på Ikea kunna få några tusenlappar extra i plånboken i form av bonus.
Hur mycket pengar det handlar om varierar från några extra procent av lönen, till en extra månadslön, eller i extrema fall ännu mer.
Men i år blir det inga extra julklappspengar alls.
– I år mötte vi inte våra prestationsmål, vilket innebär att det dessvärre inte utföll någon bonus till medarbetarna, skriver Fredrik Norrlid, presschef för Ikea Sverige till Handelsnytt.
Personal: ”Stor frustration”
Beskedet, som nyligen nått de anställda, har gjort många upprörda.
– Det är stor frustration som är den rådande känslan. Särskilt att vi inte får något i år när det varit ett oerhört tufft år, säger Karin Vedlin, som jobbar på Ikea Kållared och är central facklig samordnare för Handels på Ikeavaruhusen.
Hon säger att det har varit ovanligt mycket att göra för de anställda, att det inte varit lika mycket personal som tidigare och det ökat stressen och gått ut över arbetsmiljön.
– Vi har slitit, och många känner att vi verkligen gjort oss förtjänta av bonus.
Målen är orealistiska
Anledningen till att det inte blir någon bonus i år är alltså att resultaten inte varit bra nog och att försäljningen inte har nått de uppsatta målen.
– Då kan man undra varför de sätter så höga försäljningsmål. Om målen var realistiskt satta skulle vi få bonus, är det många, inte bara här utan även på andra varuhus, som tänker.
Helt lottlösa blir ändå inte de anställda. Ikea har också ett lojalitetsprogram som kan ge extra pensionsavsättningar till dem som varit anställda i mer än fem år.
Trots att resultaten inte blivit som förväntat får de anställda i Sverige ungefär 5 000 kronor i en extra pensionsavsättning i lojalitetsprogrammet.
– Vi får ändå vara tacksamma för det och tänka att vi får pengarna längre fram, säger Karin Vedlin.
LO-fack kräver att alla extra timmar ska ge övertidsersättning – Handels positiva: ”Stor fråga för alla”
Deltidsanställda ska få övertidsersättning även för mertid. Kravet från både IF Metall och Kommunal är tydligt. Mycket talar nu för att Handels ställer samma krav när det är dags att förhandla om löner och villkor för handelsanställda.
Om deltidsanställda jobbar fler timmar än de har på kontrakten ska de få samma övertidsersättning som heltidsanställda.
Det krävde både Kommunal och IF Metall när de i slutet av förra veckan växlade avtalskrav med sina största motparter.
– Det är bra att de är så tydliga och det är helt i linje med det vi sagt i LO-samordningen, säger Handels avtalssekreterare Martin Nyberg.
LO-samordningen, som alla LO-förbund utom Transport ställt sig bakom, innehåller ett krav på högre ersättning för mertid.
Att de två största förbunden nu kräver samma övertidsersättning för alla timmar utöver kontrakten, gör det troligt att även Handels kommer att föra fram kravet.
Martin Nyberg säger att Handels ännu inte har beslutat om avtalskraven som ska växlas den 29 januari. Han kan därför inte kan säga vad Handels kommer att kräva.
– Men vi är helt ense i frågan. Det kan jag säga, och det är vår linje att det ska vara likadant över hela arbetsmarknaden. Deltidsanställda ska inte diskrimineras.
Allt du behöver veta om avtalsrörelsen 2025, löner och villkor
Kan ge flera tusen mer i månaden
I handeln får deltidsanställda som jobbar extra timmar, så kallad mertid, bara vanlig timlön.
Övertidsersättning, som heltidsanställda får, ger mellan 50 och 100 procent mer, beroende på när övertiden infaller.
Många butiksanställda har få timmar på kontrakten och jobbar mycket mertid. De kan tjäna flera tusen kronor mer i månaden om de får övertidsersättning för de extra timmarna.
Handels hoppas också att arbetsgivarna ska schemalägga fler timmar om det blir dyrare att använda extra timmar. Då skulle fler kunna få heltid och en lön de kan klara sig på.
– Om arbetsgivaren planerar sin tid och lägger ut de timmar som finns på de anställda, kommer det inte att kosta något extra, säger Martin Nyberg.
Svensk Handel: Behov av mertid
Den uppfattningen delar inte arbetsgivarna i Svensk Handel.
Ola Axelsson, förhandlingschef på Svensk Handel har tidigare sagt till Handelsnytt att butiker måste kunna ha fler anställda på tider då det är mycket kunder.
– De flesta förstår nog att det finns behov av mertid inom handeln, liksom inom många andra branscher, och att ökade kostnader för mertid innebär just ökade kostnader, sade han i slutet av oktober när det gemensamma LO-kravet presenterades.
Mertid kan bli konfliktfråga
Om arbetsgivarna håller fast vid att kostnaderna ökar om ersättningen för mertid höjs, kan det bli svårare för facket att få igenom både det och andra krav i avtalsrörelsen.
Det finns också en risk att dyrare mertid inte ger fler timmar på de deltidsanställdas kontrakt, utan att arbetsgivarna istället anställer fler personer med få timmar på kontrakten.
Att LO-förbunden driver den här frågan gemensamt handlar inte bara om ett försök att minska de ofrivilliga deltiderna. Två domar från EU har också slagit fast att det kan ses som diskriminering att ge lägre ersättning till deltidsanställda som jobbar över. Facken anser därför att kollektivavtalen måste skrivas om.
Frågan om övertidsersättning för mertid ser nu ut att kunna bli en av de stora konfliktfrågorna i nästa års avtalsrörelse.
– Ja, det är en stor fråga. Det handlar inte bara om oss, även om vi har många deltidsanställda, utan om alla i LO-samordningen. I förlängningen handlar det om att värna den svenska modellen och kollektivavtalen, säger Martin Nyberg.
Chefen viktigare än kollegorna för trivsel på jobbet
Hur pass bra butiksanställda trivs på jobbet avgörs till stor del av hur relationen till chefen ser ut. Det visar en forskningsstudie från Högskolan Väst.
Studien har undersökt hur olika relationer påverkar hur man trivs och känner engagemang på jobbet.
555 medarbetare inom detaljhandeln i åtta svenska städer fick i en enkätundersökning skatta relationer på arbetsplatsen och hur dessa påverkade hur de hade det på jobbet: den mellan kollegor och den mellan medarbetare och chef.
Med i undersökningen deltog även 113 chefer.
– I resultatet ser vi tydligt att relationen mellan medarbetare och chef, för båda rollerna, är den som påverkar mest för att trivsel och engagemang ska ligga högt, säger Ali Kazemi som är professor i arbets- och organisationspsykologi och den som har lett studien.
Relationen mellan kollegor spelar enligt undersökningens resultat inte alls lika stor roll.
Det kan utmana den bild som många har av att bara man håller ihop med sina kollegor så kan man stå ut med en dålig chef.
– Det är visserligen viktigt att ha god relation till sina kollegor för att trivas på jobbet, men om relationen till chefen skär sig så verkar det inte hjälpa. Då sjunker engagemanget för jobbet och trivseln. Även det kollegiala klimatet påverkas negativt, konstaterar Ali Kazemi.
Små arbetsplatser
Han kan inte uttala sig om resultaten är något som är unikt just för detaljhandeln. Att forskarna har fokuserat just på den beror på att det är aktörer från handeln som har finansierat undersökningen.
– Jag kan inte jämföra med andra branscher eftersom vi i nuläget inte har studerat dem, säger Ali Kazemi.
Men det går ändå att anta att relationen till chefen kan vara särskilt viktig inom detaljhandeln, menar Ali Kazemi.
Här är det ofta ganska små arbetsplatser, även när aktuell butik ingår i en stor och internationell kedja.
Många jobbar dessutom nära sin chef i vardagen, hen är för det mesta en aktiv del av teamet och finns fysiskt i butiken.
– I andra branscher kan det gå veckor utan att jag alls ser min närmsta chef, säger Ali Kazemi.
Måste ske från två håll
Det finns alltså all anledning för butiksanställda att jobba på att förbättra relationen till sin chef eller som chef: att lägga tid på den som man har till medarbetarna.
Enligt Ali Kazemi visar studien att det är ett arbete som behöver ske från två håll för att det ska bli bra.
– Alltför många tänker att det ansvaret helt ligger på chefen. Men att skapa och upprätthålla en god relation kräver växelverkan.
Som enskild anställd kan man göra mycket, menar han.
– Inte minst i att även försöka förstå saker ur chefens perspektiv: han eller hon vill sällan illa med sina beslut, det kan ligga många orsaker bakom.
Studien har…
…publicerats i form av en forskningsartikel här. Forskningen har letts av professor Ali Kazemi vid Högskolan Väst men gjorts i samverkan med forskarkollegor vid Göteborgs universitet och Högskolan i Skövde
Butiksanställdas löner räcker inte till hyra och mat – 2 av 5 räknas som fattiga: ”Oacceptabelt”
Butiksanställdas löner räcker inte till hyra, mat och andra basala utgifter. Det visar en ny rapport från Handels. Och det är helt oacceptabelt, tycker Linda Palmetzhofer, ordförande i Handels.
– Det är under all kritik. Och en tydlig effekt av att många arbetar deltid, eftersom arbetsgivare inte erbjuder heltid, säger Linda Palmetzhofer, ordförande för Handels.
När löner ska jämföras är utgångspunkten ofta heltid. Timlöner räknas upp till heltid.
Men det ger en missvisande bild av vad en butiksanställd faktiskt har i lön, menar Handels.
Eftersom många arbetar deltid tycker facket att utgångspunkten i stället bör vara antal timmar på anställningskontraktet.
Genomsnittslönen för den som jobbar i butik är då 19 500 kronor före skatt. Det är tusenlappar lägre än vad Konsumentverket beräknar att en 20-åring med eget boende behöver för att täcka sina kostnader.
Lönen räcker inte
Även med ersättningen från arbete på obekväm arbetstid, som kvällar och helger, räcker inte lönen till hyra, mat, fritid och andra basala utgifter.
Enligt Konsumentverket krävs 19 120 kronor i månaden för att klara det, vilket innebär en lön på 23 600 kronor före skatt.
Om man räknar in ob-ersättningen är genomsnittslönen för en butiksanställd 22 500 kronor före skatt.
Lägre än genomsnittslönen
Men många har lägre lön än genomsnittslönen. Hela 39 procent – nära två av fem – har så låg lön att den ligger under fattigdomsgränsen.
Räknas ob-ersättningen in har 32 procent en lön under fattigdomsgränsen.
Lönen räcker alltså inte till de levnadskostnader som många andra i samhället har råd med. I dag är gränsen 17 877 kronor i månaden före skatt för en ensamstående.
– Helt oacceptabelt. Det är en otrolig viktig fråga för oss att få upp timmarna på kontrakten så att anställda kan leva på sin lön, säger Linda Palmetzhofer.
Inte självvald deltid
För många butiksanställda är deltiden inte självvald. Runt 75 procent av de som arbetar färre än 29 timmar i veckan vill arbeta mer än de gör, enligt tidigare undersökningar från Handels.
– I dag är det inte bara studenter som har få timmar på sina kontrakt. Anställda kan inte leva på sin lön. För branschen kommer konsekvensen bli att kunnig personal som verkligen vill jobba i butik inte kan vara kvar, säger Linda Palmetzhofer.
”Flexibla lösningar finns”
Arbetsgivarna hänvisar ofta till kundflödet för att motivera deltiderna.
På tider med färre kunder i butiken behövs färre anställda och tvärtom.
Men det argumentet håller inte, menar Linda Palmetzhofer.
– Det går att lösa genom planering och schemaläggning. Vi har flexibla lösningar i kollektivavtalen som vi kommit överens med arbetsgivarna i Svensk Handel om. Vi har också ambitionsskrivningar om att heltid eller deltid med höga sysselsättningsgrader ska bli norm, men de efterlevs inte på arbetsplatserna. Därför tittar vi nu på på andra lösningar.
Siffrorna är före skatt. Konsumentverket beräknar åringen vad det kostar för en 20-åring att bo hemma jämfört med att flytta hemifrån. 2024 behöver en 20-åring med eget boenden 19 120 kronor i månaden för att täcka sina kostnader. Det motsvarar 23 600 kronor före skatt.
Lönestatistiken är fackets (Handels) och arbetsgivarnas (Svensk Handels) gemensamma. För en butiksanställd som arbetar heltid är den genomsnittliga lönen 29 000 kronor i månaden. Som lägst kan en butiksanställd ha 25 243 kronor i månaden på heltid (kollektivavtalets lägsta lön).
Fattigdomsgränsen är ett mått som används för att beskriva ett hushålls möjligheter att klara nödvändiga levnadsomkostnader. En sorts tröskel för att kunna mäta vilka hushåll som riskerar att inte kunna delta i samhället fullt ut. I Sverige används begreppet ekonomisk standard. Vad som är låg ekonomisk standard bestäms i relation till resten av samhället. I Sverige ligger gränsvärdet på 60 procent av medianhushållsinkomsten. För en ensamstående är gränsen 17 877 kronor i månaden före skatt (2022). Efter skatt är gränsvärdet 14 600 kronor.
Måste jag jobba extra under Black Week och Black Friday?
Snart trängs kunderna i långa köer för att fynda under Black week och paketutlämningen svämmar över. På lager och i e-handeln är stressnivån på topp för att hinna med. Men vad gäller egentligen för dig som jobbar? Handelsnytt reder ut.
Texten uppdaterades
Bild:
Tomas Oneborg/SvD-TT
1Måste jag jobba extra under Black week och Black friday?
Om du jobbar deltid har du alltid rätt att välja om du vill tacka ja eller nej när chefen vill att du ska ta extrapass eller jobba fler timmar än du är schemalagd. Du kan alltså inte bli tvingad att jobba mertid.
Om du har en heltidsanställning kan chefen beordra dig att jobba fler timmar. Då ska du få övertidsersättning, som är 50-100 procent av den vanliga timlönen.
2Vad tjänar jag på att jobba under Black week och Black friday?
Det är många i både butiker och inom lager och e-handel som sliter mycket, både inför och under Black week. Men lönen är den vanliga timlönen enligt kollektivavtalet. Den som jobbar kväll, helg eller natt ska naturligtvis ha ob-ersättning. Om chefen vill att du ska jobba övertid ska du ha övertidsersättning.
3 Hur mycket får jag jobba under Black week?
Att det är mycket att göra i butiken eller på lagret innebär inte att du som jobbar får eller måste jobba hur mycket som helst. Det finns regler för övertid och mertid i kollektivavtalen för både detaljhandel och lager- och e-handel och de gäller så klart även under den här veckan.
4Vad ska jag tänka på när jag jobbar under Black week?
Det gäller att hålla huvudet kallt och komma ihåg att det är arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön – även under Black week. Det ska finnas rutiner för att hantera både stora mängder tunga paket och långa köer med kanske irriterade kunder.
Enligt Handels fackliga rådgivning Handels Direkt är det viktigt att arbetsgivaren har gjort riskbedömningar så att alla vet hur de ska agera i pressade situationer som kan uppstå.
”Man borde gå en utbildning innan man får kalla sig chef”
Jag vill ha en chef jag känner förtroende för och inte är rädd att få en utskällning av, skriver insändarskribenten.
Läser i Handelsnytt om debatten angående ”dåliga chefer” vilken gör mig ledsen men också riktigt arg. Varför blir det så här på många arbetsplatser?
Varför inte stötta varandra, samarbeta och kraftsamla i stället?
Har precis blivit uppsagd från ett ställe med extremt dålig ledning, så jag vet hur det kan bli.
Jag är stark, har lång erfarenhet både från aktuell bransch och handel i allmänhet, adekvat utbildning men i stället för att dra nytta av min kompetens blev jag mobbad och ignorerad av ledningen.
Det blev många gånger heta diskussioner på grund av att jag inte tiger snällt, utan vill ha svar och förklaringar.
Inget skyddsombud, inget kollektivavtal utan jag stod helt själv mot en chef som utövar härskarteknik som vardagsmat. Fick dock bra stöttning från en ombudsman på Handels. Stort tack för det!
Det borde finnas nån utbildning att gå och bli godkänd på innan man får kalla sej ”chef”!
Det här vill jag ha
Jag vill ha en chef jag känner förtroende för och inte är rädd att få en utskällning av.
Jag vill ha en chef som tar tillvara mina kompetenser och styrkor.
Jag vill ha en chef som ser mig och mina kvaliteter.
Jag vill ha en chef som är lyhörd och inkännande.
Jag vill ha en chef som behandlar alla lika och inte har favoriter.
Jag vill ha en chef som inte ljuger.
Jag vill ha en chef jag kan lita på.
Jag vill ha en chef som lyfter sin personal – inte säger att han har gett upp.
Och glöm inte: att vara snäll och förstående har ingen dött av. Däremot motsatsen skördar liv varje år …