Här kan du välja exakt vilka kakor du vill tillåta. Läs mer i vår personuppgiftspolicy.
Vi använder cookies på vår sajt för att kunna analysera statistik från er läsare. På så sätt kan vi också förbättra vårt innehåll. Läs vår personuppgiftspolicy.
I april brann Ica Nära A-livs i Fjälkinge ned. De anställda får ersättning från en avbrottsförsäkring och målet är att butiken ska byggas upp igen. Varje onsdag samlas de på Fjälkinge IF:s arena för att hjälpa äldre kunder med inköp på Ica Maxi i Kristianstad. För Helena Hjortsberg är det ett sätt att hålla arbetsgemenskapen vid liv. Och att ge tillbaka lite till kunderna. "Jag blir stoppad av folk på gatan som beklagar det som hänt. De har varit ett jättestöd".
Rekordåret för röda dagar 2025 – så maxar du ditt ob
Under 2025 ligger många helgdagar på vardagar. Håll koll på de här dagarna inför schemaläggningen så kan du som jobbar i butik maxa ditt ob.
Texten uppdaterades
Bild:
Fredrik Sandberg/TT
Vissa röda dagar infaller alltid på en helg – som påskdagen, midsommardagen och alla helgons dag. Då får du ob oavsett. Men under 2025 ligger rekordmånga av de rörliga röda dagarna på en veckodag – något som inte skett sedan 2014.
Ser du till att bli schemalagd dessa dagar kan du få ut extra ob.
🐣Påsk
Påsken infaller alltid runt en helg. Skärtorsdagen räknas som en vanlig vardag. Men långfredagen är röd med 100 procent ob.
Lördag och söndag räknas som vanlig helg med 100 procent ob efter kl 12 på påskafton och hela påskdagen. Även måndagen, annandag påsk, ger 100 ob.
🚩Första maj
2025 ligger första maj på en torsdag – 100 procent ob alltså.
(Dagen innan, sista april/valborg/kungens födelsedag, räknas som vanlig vardag så noll ob att hämta där tyvärr.)
✝️Kristi himmelsfärd
Infaller alltid på en torsdag – 100 procent ob!
🇸🇪Nationaldagen
Nationaldagen ligger detta år på en fredag – 100 procent ob.
🤶Jul
2025 infaller julafton på en onsdag. Den räknas som en lördag och ger alltså 100 procent ob först efter klockan 12.
Juldagen och annandagen, som infaller torsdag och fredag, är röda dagar och ger 100 procent ob hela dagarna.
🎉Nyår 2026
Nyårsafton ligger på en onsdag, även den räknas som en lördag och ger 100 procent ob efter klockan 12. Nyårsdagen på torsdagen är röd och ger 100 procent ob hela dagen.
❗️Obs!
Gäller anställda i butiker som har kollektivavtal.
Ingen bonus på Ikea i jul – personalen kritiserar målen: ”Stor frustration”
Det blir ingen bonus till Ikeas anställda i år. Företaget har inte nått sina mål, och många anställda är nu frustrerade.
Lagom till jul brukar de anställda på Ikea kunna få några tusenlappar extra i plånboken i form av bonus.
Hur mycket pengar det handlar om varierar från några extra procent av lönen, till en extra månadslön, eller i extrema fall ännu mer.
Men i år blir det inga extra julklappspengar alls.
– I år mötte vi inte våra prestationsmål, vilket innebär att det dessvärre inte utföll någon bonus till medarbetarna, skriver Fredrik Norrlid, presschef för Ikea Sverige till Handelsnytt.
Personal: ”Stor frustration”
Beskedet, som nyligen nått de anställda, har gjort många upprörda.
– Det är stor frustration som är den rådande känslan. Särskilt att vi inte får något i år när det varit ett oerhört tufft år, säger Karin Vedlin, som jobbar på Ikea Kållared och är central facklig samordnare för Handels på Ikeavaruhusen.
Hon säger att det har varit ovanligt mycket att göra för de anställda, att det inte varit lika mycket personal som tidigare och det ökat stressen och gått ut över arbetsmiljön.
– Vi har slitit, och många känner att vi verkligen gjort oss förtjänta av bonus.
Målen är orealistiska
Anledningen till att det inte blir någon bonus i år är alltså att resultaten inte varit bra nog och att försäljningen inte har nått de uppsatta målen.
– Då kan man undra varför de sätter så höga försäljningsmål. Om målen var realistiskt satta skulle vi få bonus, är det många, inte bara här utan även på andra varuhus, som tänker.
Helt lottlösa blir ändå inte de anställda. Ikea har också ett lojalitetsprogram som kan ge extra pensionsavsättningar till dem som varit anställda i mer än fem år.
Trots att resultaten inte blivit som förväntat får de anställda i Sverige ungefär 5 000 kronor i en extra pensionsavsättning i lojalitetsprogrammet.
– Vi får ändå vara tacksamma för det och tänka att vi får pengarna längre fram, säger Karin Vedlin.
Risk för stress och tungt jobb vid pakethantering i julhandeln – så löser Stora Coop i Piteå problemen
Låg bemanning samtidigt som det svämmar över av paket i förbutiken. Ingen tid för rast och irriterade kunder som väntar i paketutlämningen. För butiksanställda kan dagarna före jul vara kaotiska - och många vågar inte säga ifrån.
De har knappt återhämtat sig från black week när julhetsen börjar.
För Marie-Louise Mukka och hennes kollegor på Stora Coop i Piteå är tempot högt.
– Många paket kommer från exempelvis Temu och Shein, men de är ofta små försändelser med ganska små paket. Vi har klarat oss bra hittills, men vi får se hur nästa vecka blir när det börjar närma sig jul, säger hon.
Under årets första nio månader skickades nästan 150 miljoner paket från e-handlare till privatpersoner i Sverige.
Det är en ökning med ungefär tio procent jämfört med förra året, visar Transportföretagens paketindex. Och under black week skickades 17 procent fler paket, enligt Postnords statistik.
Minsta möjliga personal
Över fyra av tio paket kommer till ett utlämningsställe, som en mat- eller spelbutik.
– Tyvärr verkar det som att många arbetsgivare planerar med minsta möjliga personal. Det märkte vi på många samtal under black week. Chefen kanske har tagit in en extra till förbutiken, men så blir någon sjuk och då jobbar man plötsligt sju, åtta timmar utan rast, säger Nicholas Pavasovic, facklig rådgivare på Handels.
Han berättar att många butiksanställda inte vågar säga ifrån när arbetsmiljön blir dålig.
Den här tiden på året är det många ungdomar som jobbar extra. Och deltidsanställda som vill ha fler timmar för att få en bättre lön.
”Lös paketproblemet”
– De känner sig inte bekväma med att ifrågasätta chefen. Men det är arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön. Där ser vi också skillnad på ställen som har kollektivavtal och de som inte har det. Förra året var det en som ringde och berättade att chefen hade sagt ”du är här för att lösa paketproblemet – inte för att gnälla”. Då vågar man nog inte säga ifrån mer.
Nicholas Pavasovic betonar att man ändå ska säga ifrån till chefen när det blir för tungt eller stressigt.
– Det är viktigt att påtala när det finns problem, som att kön bara växer och kunderna skäller. Eller att paketen blockerar nödutgången. Annars kan man inte kräva att arbetsgivaren gör något åt saken. Det är också bra att kontakta skyddsombudet eller facket.
Risk för överbelastning ökar
När det svämmar över av paket, som väger upp till 20 kilo, kan det vara svårt att jobba på ett ergonomiskt säkert sätt. I synnerhet när det blir stressigt och trångt. Då ökar risken för överbelastning.
Det konstaterar Eric Storbjörk som är arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket.
För ett par år sedan var han projektledare för en tillsyn av e-handelns alla led. 1300 arbetsplatser inspekterades och åtta av tio fick krav på sig att åtgärda brister i arbetsmiljön.
I julhandeln ställs det samma krav på arbetsmiljön för dem som jobbar med paketutlämning som vid andra tider på året. Samtidigt som mängden paket gör det svårare att leva upp till.
– Det som är speciellt med högsäsong är att det blir större risk för överbelastning när det är många paket på kort tid. Även om de flesta paket inte är så tunga så uppstår många risker. När det är trångt kanske man placerar fler paket högt upp och långt ner, på golvet. Då blir det många höga och låga lyft. Och när det är trångt har man inte plats för hjälpmedel och då blir arbetsställningen ännu sämre, säger Eric Storbjörk.
Att det är blir stressigt när många kunder ska hämta ut sina paket samtidigt ökar också risken för skador.
Viktigt att säga ifrån
– När det ska gå fort tenderar man att inte tänka på belastningen. Då är det mer fokus på att det ska gå fort. Men om man får ont är det viktigt att signalera tidigt, säga till sin chef.
Rätt bemanning i butiken är viktigt för att arbetsmiljön ska vara bra även när det är stressigt.
– Arbetsgivaren måste tänka över organisationen. Man vet ju när paketen levereras och man brukar veta när de flesta kunderna kommer. Då får man schemalägga efter det. Allt arbetsmiljöarbete görs bäst i förväg, till exempel med risk- och konsekvensanalyser, säger Eric Storbjörk.
Bra rutiner på Stora Coop
På Stora Coop i Piteå berättar Marie-Louise Mukka att butiken har gott om utrymme för paketleveranser och att de dessutom samarbetar med ett postombud i närheten för att underlätta när det blir högt tryck.
– Vi har bra rutiner i förbutiken där vår utlämning är. Många i personalen har varit med länge, så vi har koll på vad vi ska göra.
Hon har jobbat på Stora Coop sedan 2002 och befinner sig i förbutiken varje dag.
– Det är verkligen betydligt mer strukturerat nu än vad det var förut. Det är väldigt viktigt då det är en sådan stor onlinehandel i Sverige.
Kölappssystem underlättar
Marie-Louise Mukka berättar att de sedan några år tillbaka har ett kölappssystem som underlättar mycket.
– När kölappsystemet inte fanns blev fler kunder irriterade, men nu finns det ingen risk att man till exempel går före någon annan i kön. Om kunder trots allt blir frustrerade eller irriterade får man försöka behålla lugnet och inte ta något personligt.
Stor ökning av paket från utlandet
Fram till och med september skickade nära 150 miljoner paket från e-handel till privatpersoner i Sverige. Det är en ökning med ungefär tio procent jämfört med 2023, visar Transportföretagens Paketindex.
Den största ökningen är paket från utlandet. Hittills i år har de ökat med 37 procent, och under kvartal tre med 30 procent. – Det är framförallt en effekt av Temus och Sheins aggressiva marknadsföring gentemot svenska konsumenter, säger Transportföretagens samhällspolitiska chef Tina Thorsell.
Andelen paket som levereras till butiker har sjunkit något, i stället är det fler som går till paketskåp. – Däremot kan antalet paket till butiker samtidigt ha ökat, i och med att antalet totalt sett har ökat, säger Tina Thorsell.
Hur det blir när julhandeln är över är svårt att säga redan nu, enligt Tina Thorsell. – Men det vi ser generellt är att det som tidigare var Black Friday snarare har blivit inte bara en, utan flera veckor. Reaperioden har gifts ihop med julhandeln, och det ger så klart ytterligare ett uppsving i antalet paket.
Butiksanställda Johanna var decimeter från att bli träffad av Emporia-mördarens kulor: ”Vaknar fortfarande av skotten”
Än i dag kan Johanna höra de kraftiga smällarna eka från skotten på Emporia. Kulorna ven förbi huvudet på den före detta Nespresso-anställda. ”Det enda jag tänkte på var att få komma hem till mina barn”, berättar den tidigare Emporia-anställda Johanna i en intervju med Arbetet.
Har man varit med om något så dramatiskt som det Polisen kallar pågående dödligt våld, PDV, så finns det ett tydligt före och efter. Även om minnena och scenerna sakta bleknar så blir livet inte riktigt som förut.
För den tidigare Nespresso-anställda Johanna har detta blivit smärtsamt tydligt.
Detta efter att hon med en hårsmån undvek att bli skjuten på köpcentrumet Emporia i Malmö för drygt två år sedan.
Terrordåd
Den stora förändringen för henne rör framför allt vetskapen om hur snabbt allt kan förändras. Hur det som är viktigast i livet kan ryckas bort på ett ögonblick.
– Jag minns hur vi satt inne på lagret efter skotten. Vi var övertygade om att vi var med om ett terrordåd. Det var full panik. Ändå var det enda jag kunde tänka på att få komma hem till mina barn, säger hon till Arbetet.
Hon har inte pratat med medier tidigare. Nu känns det av någon anledning rätt. ”Det var nog meningen att det skulle bli så här”, säger hon.
Allt började som helt vanlig dag arbetsdag på extrajobbet i Nespressobutiken på Emporia. Här säljs kaffemaskiner, mjölkskummare och diverse baristatillbehör. Kedjan har även gjort sig känd för sina exklusiva kaffekapslar.
6-åring vittne
På eftermiddagen kom en kvinna i 40-årsåldern in genom butiksentrén tillsammans med sin son.
Johanna minns hur barnet, en sexårig pojke, blev uttråkad och sökte sig till skyltfönstret.
Där satt han och lekte med en mobil medan Johanna hjälpte mamman.
Pojken kom senare att bli ett av huvudvittnena i rättegången.
– Jag har tänkt mycket på dem. Han tyckte det var tråkigt när vi pratade kaffe och ville gå ut ur butiken. Jag har tänkt på att han la sig där han gjorde, på hur de små besluten gör så stor skillnad när något sådant här händer, säger Johanna.
Fem skott – decimeter från huvudet
Mitt under kundsamtalet smäller det plötsligt. Fem höga knallar från ingenstans.
Johanna tror först att hon blir träffad. Hon hör hur saker och ting går sönder bakom henne.
Kulorna var avsedda för en 31-årig gängledare som satt utanför butiken på en bänk. Han genomborrades av tre av dem, vilket också ledde till hans död.
Ett av skotten passerar bara några decimeter från Johanna. På polisens bilder syns senare hur de träffat den bakre butiksinredningen.
– Jag visste inte då hur nära det var. Det var strax bakom mitt huvud. Där och då var det som att min hjärna kopplades bort. Jag är på ett sätt mest chockad över att jag kom ihåg koden in till lagret.
Tror hon är träffad
Blixtsnabbt duckar alla inne i butiken. De kravlar sig mot disken för att söka skydd. Strax därpå släpper Johanna in mamman som varit och hämtat sin son, samt ytterligare en mor med sitt barn, in i butikens lager.
De barrikaderar dörren med ett sopkärl. I förhör berättar Johanna senare hur hon undersöker sitt huvud. Hon tror att hon ska känna blod.
Brandlarmet tjuter. De som samlats inne i lokalen har ögonen fästa på den övervakningsfilm som finns att se på en monitor i lagret. De ser hur människor springer i panik åt olika håll. Men även hur polisen anländer.
Efter en och en halv timme är den akuta situationen över. Johanna och de övriga inne på lagret tas omhand av blåljuspersonal.
Vaknar av skott
Men tiden direkt efter blir tuff. Hon går i terapi för att komma tillbaka till jobbet – något som visar sig vara lättare sagt än gjort.
– Scenerna spelades upp i mitt huvud om och om igen. Det var väldigt obehagligt. Framför allt hörde jag skotten. Jag kunde vakna mitt i natten av att det small, säger Johanna.
I dag har hon sagt upp sig från arbetet på Nespresso. Efter ytterligare incident som ledde till en polisinsats på Emporia fick hon nog. Köpcentrum håller hon sig helt borta ifrån.
– Även om det har mattats av med tiden så får jag fortfarande panik när jag är på en affär med mycket folk, säger hon.
Fick straffsänkning
Den efterföljande utredningen visade att det var en 15-årig pojke som skjutit. Han dömdes i augusti förra året av Malmö tingsrätt till fyra års sluten ungdomsvård.
Men det var inte han som låg bakom planeringen av dådet. I stället dömdes en 29-årig man till livstids fängelse för anstiftan av mord. I samma veva fick en 42-årig man tio år för medhjälp till mord.
Nyligen ändrades dock domen av hovrätten. Straffet för huvudmannen sänktes från anstiftan till medhjälp till mord, vilket innebär 15 år och 6 månader i stället för livstid.
Utöver det fastställde hovrätten domen för 42-åringen och dömde en sedan tidigare friad person till tio års fängelse för medhjälp till mord.
”Visste redan hur illa det var”
Johanna har personligen inte haft några större behov av att följa rättegången, men tycker att det är bra att bakgrunden till skjutningen nystades upp. Gängen måste krossas, säger hon.
– Det här har inte förändrat min syn på samhället. Jag visste redan innan hur illa det var. För mig har det här landat mer på ett personligt plan. Jag värdesätter livet mer i dag.
* Johanna heter egentligen något annat.
Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet som tillsammans med Handelsnytt och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.
Under 2025 blir det jackpot när det gäller röda dagar. Alla infaller nämligen på vanliga veckodagar.
Är du en välplanerad person som gillar att trixa med röda dagar för att få ut lite extra sammanhängande ledighet? Då ser utgångsläget för nästa år ljust ut, skriver Arbetet.
Under 2025 ligger nämligen maximalt antal rörliga röda dagar på en veckodag – något som inte skett sedan 2014. Det innebär hela nio dagar att lattja med i kalendern för dem som jobbar standardvecka måndag till fredag.
Notera att julafton, midsommarafton och nyårsafton inte är röda dagar. Dessa innebär att man som regel ändå är ledig, trots att de inte är rödmarkerade i kalendern.
Vissa röda dagar infaller alltid på en helg – så som påskdagen, midsommardagen och alla helgons dag. Dessa är alltså inget att ”spela med” om du vill få ut längre långhelger.
🐣Påsk
Ta ledigt antingen torsdagen före påskhelgen, eller tisdagen efter, så får du fem dagars sammanhängande ledighet. Kan du plocka ut fyra dagar innan eller efter helgen innebär det tio dagars ledighet. Eftersom påsken alltid inträffar på en helg så gäller denna regel i stort sett varje år.
✊Första maj
2025 ligger första maj fördelaktigt på en torsdag. Plockar du ut en ledig dag på fredagen får du därmed fyra dagars sammanhängande ledigt.
✝️Kristi himmelsfärd
Landar 2025 på en torsdag. Ta ut en semesterdag den 30 maj och få en fyradagars minisemester!
🇸🇪Nationaldagen
Nationaldagen ligger detta år på en fredag. Den ger alltså automatiskt en tredagars-helg. Extra bra läge att fira moder Svea med andra ord.
🧑🎄Jul
2025 infaller julafton på en onsdag. Därmed kan de som vill vara långlediga ta semester den 22:e och 23:e december och därigenom få ut nio dagars sammanhängande ledighet.
🎆Nyår 2026
Den allmänna helgdagen nyårsafton ligger på en onsdag. Den följs av nyårsdagen som är en röd dag. Plocka ut tre semesterdagar så får du ledighet hela veckan.
Kopplar du samman det med julledighet enligt förslaget ovan innebär det fem semesterdagar i utbyte mot 16 dagars ledighet.
Röda dagar 2025
Nyårsdagen: 1 januari (onsdag)
Trettondagen: 6 januari (måndag)
Långfredagen: 18 april (fredag)
Påskdagen: 20 april (söndag)
Annandag påsk: 21 april (måndag)
Första maj: 1 maj (torsdag)
Kristi Himmelsfärdsdag: 29 maj (torsdag)
Sveriges nationaldag: 6 juni (fredag)
Pingstdagen: 8 juni (söndag)
Midsommardagen 21/6 (lördag)
All helgons dag: 1/11 (lördag)
Juldagen: 25 december (torsdag)
Annandag jul: 26 december (fredag)
Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet som tillsammans med Handelsnytt och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.
Måste jag jobba extra under Black Week och Black Friday?
Snart trängs kunderna i långa köer för att fynda under Black week och paketutlämningen svämmar över. På lager och i e-handeln är stressnivån på topp för att hinna med. Men vad gäller egentligen för dig som jobbar? Handelsnytt reder ut.
Texten uppdaterades
Bild:
Tomas Oneborg/SvD-TT
1Måste jag jobba extra under Black week och Black friday?
Om du jobbar deltid har du alltid rätt att välja om du vill tacka ja eller nej när chefen vill att du ska ta extrapass eller jobba fler timmar än du är schemalagd. Du kan alltså inte bli tvingad att jobba mertid.
Om du har en heltidsanställning kan chefen beordra dig att jobba fler timmar. Då ska du få övertidsersättning, som är 50-100 procent av den vanliga timlönen.
2Vad tjänar jag på att jobba under Black week och Black friday?
Det är många i både butiker och inom lager och e-handel som sliter mycket, både inför och under Black week. Men lönen är den vanliga timlönen enligt kollektivavtalet. Den som jobbar kväll, helg eller natt ska naturligtvis ha ob-ersättning. Om chefen vill att du ska jobba övertid ska du ha övertidsersättning.
3 Hur mycket får jag jobba under Black week?
Att det är mycket att göra i butiken eller på lagret innebär inte att du som jobbar får eller måste jobba hur mycket som helst. Det finns regler för övertid och mertid i kollektivavtalen för både detaljhandel och lager- och e-handel och de gäller så klart även under den här veckan.
4Vad ska jag tänka på när jag jobbar under Black week?
Det gäller att hålla huvudet kallt och komma ihåg att det är arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön – även under Black week. Det ska finnas rutiner för att hantera både stora mängder tunga paket och långa köer med kanske irriterade kunder.
Enligt Handels fackliga rådgivning Handels Direkt är det viktigt att arbetsgivaren har gjort riskbedömningar så att alla vet hur de ska agera i pressade situationer som kan uppstå.
Dags för Handels att förhandla om din lön i butiker och på lager – det här satsar facket på i avtalsrörelsen 2025
Snart är det skarpt läge i avtalsrörelsen. Då ska facket och arbetsgivarna förhandla om löneökningar för dig som jobbar i butik och på lager. Men redan nu avgörs en del viktiga frågor som har betydelse för din lön.
Den sista mars går kollektivavtalen för bland andra butiks- och lageranställda ut.
Då ska facket och arbetsgivarna ha kommit överens om nya löner och andra villkor för hundratusentals anställda i hela landet.
Det kan tyckas som långt fram i tiden, men faktum är att det är dags att börja bry sig redan nu. Handelsnytt reder ut varför.
1Det handlar om din lön
Det är nu under hösten som facken mejslar fram sina lönekrav. Handels har haft så kallade avtalskonferenser, där medlemmar i hela landet har samlats för att tala om vad de tycker är viktigast när förbundet ska förhandla fram nya kollektivavtal.
På så sätt har alla medlemmar möjlighet att påverka.
I Handels är de olika yrkesgrupperna indelade i avtalsområden.
Det största är detaljhandel, det vill säga de flesta som jobbar i butiker. Näst störst är lager- och e-handel. Frisörer, tjänstemän och anställda inom kooperationen har också egna avtal.
Avtalsdelegationer
Inom alla avtalsområden finns det avtalsdelegationer, som utgörs av fackligt förtroendevalda medlemmar.
De träffas för att bland annat diskutera igenom förslagen från avtalskonferenserna och för att ge råd till förbundsstyrelsen.
– Alla har möjlighet att tycka till genom sina förtroendevalda som har fackliga uppdrag på arbetsplatserna. De tar med sig synpunkter från medlemmarna, som på så vis kan påverka frågor om löner och villkor i avtalsförhandlingarna, säger Martin Nyberg, Handels avtalssekreterare.
Sedan är det förbundsstyrelsen som bestämmer vilka kraven blir, efter att ha lyssnat in vad medlemmarna tycker.
I kollektivavtalen för de olika branscherna finns bland annat angivet hur mycket man ska tjäna i timmen, vilket tillägg man ska få för branschvana och hur hög ob-ersättningen ska vara när man jobbar kvällar och helger.
Allt du behöver veta om avtalsrörelsen 2025, löner och villkor
2Det handlar om din arbetstid
Lönen handlar inte bara om kronor, ören och procent. Vad man faktiskt får in på kontot när månaden är slut beror också på hur många timmar man har fått jobba.
I butiker är det många som inte jobbar heltid, trots att de skulle vilja. Därför är frågan om fler timmar på kontraktet en viktig fråga som Handels kommer att driva i någon form. Exakt hur man ska föra fram det kravet återstår att se – det blir klart när Handels och Svensk Handel växlar avtalskrav i slutet av januari.
I det nuvarande kollektivavtalet står det redan att heltid är norm för den som har butiksjobbet som sin huvudsakliga sysselsättning.
Det står också att arbetsgivaren är skyldig att förklara för en deltidsanställd som vill ha fler timmar på kontraktet varför hen inte kan få det.
– Arbetsgivarna behöver hela tiden få höra att våra medlemmar vill ha fler timmar, att man inte önskar att jobba deltid, säger Martin Nyberg.
Fler timmar på kontraktet
Trots det jobbar ungefär två tredjedelar av de anställda i detaljhandeln deltid i dag – och av dem vill sex av tio ha fler timmar eller heltid på sina kontrakt.
– Frågan om fler timmar på kontraktet har varit ett dilemma i flera avtalsrörelser och kommer vara det även i år. Utvecklingen går åt fel håll, det är ett branschproblem och vittnar om vilka olika förutsättningar vi har i våra branscher. De flesta ofrivilliga deltiderna finns på den privata sidan, i detaljhandeln där det är mest kvinnor som jobbar, säger Martin Nyberg.
3Din löneökning hänger ihop med andras
Ramarna för lönekraven som Handels lämnar till motparten, arbetsgivarorganisationen Svensk Handel, sätts redan nu under hösten.
Den 23 oktober samlas alla förbund i LO till representantskap och bestämmer om de ska ha gemensamma krav i avtalsrörelsen.
Då avgörs också om det blir aktuellt med en låglönesatsning, något som skulle gynna handelsanställda. Sedan anpassar varje förbund kraven till sina egna branscher och de förutsättningar som gäller där.
LO-samordningen
Det är det här som kallas LO-samordningen. Någon vecka efter LO:s representantskap presenterar facken inom industrin sina avtalskrav.
De kraven ger en fingervisning om vilken nivå de andra facken inom LO, till exempel Handels, kommer att kräva.
Så om du håller lite koll på hur det går för facken inom industrin, när det är dags för dem att förhandla med arbetsgivarna, kan du i alla fall få en hint om hur det blir med din lön i slutändan.
Saker att hålla koll på
23 oktober: LO:s representantskap, då bestäms om det blir gemensamma lönekrav och låglönesatsning för LO-förbunden.
Slutet av oktober: Facken inom industrin presenterar sina avtalskrav.
Januari: Handels och Svensk Handel växlar avtalskrav.
Februari: Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.
31 mars: Då ska industriavtalet vara klart. De löneökningar som fack och arbetsgivare i industrin kommit överens om blir vägledande för hela arbetsmarknaden – det så kallade märket.
1 april: Handels stora kollektivavtal har slutat gälla. Då ska Handels och Svensk Handel ha kommit överens om de nya lönerna och andra villkor. Om de inte är överens kan det bli medling och konflikt, som strejk.
Toppchefer i Svensk Handel tjänar över en miljon i månaden: ”Personalen kräks på det hela”
De tjänar i snitt 495 000 i månaden, och flera fick påökt med mer än 25 procent förra året. Snart ska direktörerna i Svensk Handels styrelse vara med och avgöra din löneökning.
Tre av direktörerna i arbetsgivarorganisationen Svensk Handels styrelse tjänade mer än 10 miljoner kronor år 2023.
Mios vd, Björn Lindblad, tjänade 13,4 miljoner 2023 enligt Skatteverkets uppgifter om förvärvsinkomst.
Beloppet får Ann Willett, klubbordförande på Mio Sveavägen i Stockholm att dra efter andan.
– Åh, herregud! Det är banne mig inte klokt! säger hon.
Medan Björn Lindblad tjänade 1,1 miljoner i månaden fick butiksanställda i genomsnitt 30 800 kronor inklusive ob-ersättning, om de jobbade heltid. I verkligheten jobbar många deltid och tjänar betydligt mindre än så.
– Om man tjänar miljoner i månaden har man ju ingen verklighetsförankring. Då vet man inte hur det är för oss vanliga som kämpar för att få det att gå ihop, säger Ann Willett.
Mios vd: ”Jag har en bra lön”
På hennes Mio-butik har många det extra tufft, eftersom Mio nyligen hyvlat de flesta heltidstjänsterna ner till 80 procent. En av Ann Willetts kollegor har tvingats flytta till en billigare lägenhet och flera är oroliga för framtiden.
– Många har jättesvårt att överleva på lönen och så sitter vd:n och får miljoner. Det är ju ändå vår begränsade tid på jorden som vi alla säljer när vi jobbar.
Björn Lindblad själv säger att det är Mios styrelse som sätter hans lön och utvärderar hans prestationer, men han är nöjd med vad han tjänar.
– Jag har en bra lön. Det tycker jag.
Hur ser du på att du tjänar så mycket mer än dina anställda i butikerna? – Jag drivs av att bygga företag, anställa mycket personal och utveckla företaget så att vi kan betala skatt för att få ett fungerande samhälle, där våra barn får gå i bra skolor och vi har den välfärd vi behöver.
– De senaste åren har jag genom mitt arbete betalat mer än 20 miljarder i skatt. Det är det som driver mig, som får mig att jobba långa dagar där jag börjar tidigt och jobbar till sent på kvällarna.
Tjänar som 41 butiksanställda
Den förklaringen ger Ann Willett inte mycket för. Hon säger att även butiksanställda betalar skatt och arbetar hårt.
– Vi arbetsmyror som jobbar i handeln, i vården, på fabrik eller som kör spårvagn, vi sliter och utan oss skulle allt stanna.
Svensk Handels styrelse
Svensk Handel är en arbetsgivarorganisation som samlar arbetsgivare inom handeln. Styrelsen består av 19 personer: 18 ledamöter från olika medlemsföretag och Svensk Handels vd.
Allra mest i Svensk Handels styrelse tjänar Liv Forhaug, vd för Martin & Servera.
Med en årsinkomst på 15 miljoner, eller 1,25 miljoner i månaden, tjänade hon lika mycket som 41 heltidsanställda i butik.
Från Martin & Servera fick Liv Forhaug totalt 13,5 miljoner kronor under 2023. Resten kan antas komma från andra uppdrag. Hennes grundlön var 5,4 miljoner, och till det kom rörliga lönedelar och långsiktiga bonusprogram.
Handels: ”Kvalificerat skitsnack”
Att mycket pengar kommer från olika bonusprogram som kan löpa över flera år och påverkas av hur bolaget går, är inget som försvarar de höga vd-lönerna, enligt Handels chefsekonom, Stefan Carlén. Han säger att det inte finns någon forskning som visar att programmen har effekt.
– Det är kvalificerat skitsnack att de skulle behövas för att sporra till bättre resultat. Det finns snarare forskning som visar att det kan sporra till onödigt risktagande.
Stefan Carlén tycker att klyftan mellan toppdirektörernas ersättning och de anställdas lön har blivit orimligt stor.
– Det fanns en tid när fyra eller fem gånger mer än en vanlig heltidslön var nog, men topplönerna har skenat iväg.
Det är dock stora inkomstskillnader även inom Svensk Handels styrelse. Medan några tjänar miljoner finns det tre personer som tjänar mindre än 70 000 i månaden.
Inkomstökningen: 61 procent
Nästa år är det avtalsrörelse. Då ska Handels förhandla mot Svensk Handel, om hur mycket lönerna ska öka. Många av dem som sitter i Svensk Handels styrelse har haft en betydligt bättre inkomstökning än vanliga anställda.
Även om inkomstökningen i snitt var 6 procent i styrelsen, så fick sex av de 19 styrelseledamöterna ökningar på 25 procent eller mer 2023. De butiksanställdas löner ökade med 4,1 procent.
– Vi har en modell för löneökningar där vi pratar om ett märke, en nivå som styr. Det måste gälla även dem med de högsta lönerna om vi ska behålla trovärdigheten, säger Handels ordförande Linda Palmetzhofer.
Hon tillägger att i en verklighet där de anställda förväntas jobba i ett allt snabbare tempo, där organisationer slimmas och timmar dras ned på kontrakten, sticker det i ögonen att den högsta ledningen får större löneökningar än andra och att direktörernas inkomster drar ifrån.
– De tjänar mer varje månad än många av våra medlemmar tjänar på ett år.
Några av dem med störst inkomstökningar har tillträtt som vd under 2022 eller i början av 2023. I andra fall kan ökningen bero på bonusar och att fleråriga så kallade incitamentsprogram betalas ut ett visst år.
Det senare är Liv Forhaugs förklaring till att hennes inkomst ökade med 61 procent 2023.
– Min inkomst i år blir väsentligt lägre, skriver hon i ett mejl.
”De kräks nog på det hela”
På samma sätt kan rörliga löner och utdelningar från prestationsprogram tidigare år, leda till att inkomsterna minskar året efter.
Åtta av de 19 direktörerna tjänade mindre 2023 än vad de gjorde året innan. Rustas vd Göran Westerberg var den som minskade sin inkomst mest. Han tjänade 8,4 miljoner 2023, vilket var 41 procent mindre än året innan.
Även på Mio på Sveavägen minskar nu inkomsterna för de flesta. Där beror det på hyvlingen. Även om Ann Willett anat vad direktörerna tjänar säger hon att blir mörkrädd när hon ser uppgifterna, och hon tror att hennes kollegor känner likadant.
– De kräks nog på det hela. Jag kan inte tänka mig att man kan gör något annat.
Så gjorde vi granskningen
Vi har jämfört den fastställda förvärvsinkomsten 2023 och 2022 för de personer som sitter i arbetsgivarorganisationen Svensk Handels styrelse i december 2024.
Inkomsterna kan komma från den tjänst de har i dag, eventuella sidouppdrag och från tidigare uppdrag om de bytt jobb under de aktuella åren.
Förvärvsinkomsten består till allra största del av lön och ersättningar från tjänst. Även ersättningar som sjukpenning räknas dock in. Kapitalinkomster ingår inte.
Julklappar från chefen – så tycker vi om gåvorna från jobbet
En fantastisk gåva från en chef som verkligen tänkt till. Ett presentkort så att ingen blir missnöjd. En konstig pryl du inte vill ha. Eller kanske ingenting alls?
Julklappar på jobbet kan vara något alldeles underbart men också svårt, som när chefen gav bort årskort på Liseberg – när parken hade pandemistängt.
Men det är tanken som räknas brukar det heta, och långt ifrån alla får något alls. Handelsnytt frågade runt på olika arbetsplatser vad jobbtomten brukar ha i sin säck.
Ann-Christin Gustavsson Helgessonbutiksanställd på Lundbergs i Jönköping
– Förra året fick jag en stor chokladlåda i present av butiken. Det var fint.
– Jag har inte jobbat så länge i butik, i alla fall inte på senare tid. När jag var ung gjorde jag det, och jag gick tillbaka för två år sedan efter 25 år i äldreomsorgen.
– Av kommunen brukade vi få ett shoppingkort där man fick välja någon grej. Det var bra. I äldreomsorgen jobbade jag många julhelger. Det var trevligt. Man gör det lite mysigt och roligt, gör de äldre julfina och firar tillsammans. Det är speciellt och fint.
Bild: Anna Hållams
Pamela Johanssonbutiksanställd på Buttericks i gallerian Asecs i Jönköping
– Jag tror inte att vi brukar få någon julklapp, men vi får julmiddag i stället. Vi som jobbar här går ut och äter tillsammans. Det blir inte julmat utan på den restaurang där man kan välja vad man vill äta. Jag tycker att det är jättebra.
– Att jobba jul hos oss är inte så stressigt. Det är inte Halloween direkt, som är vår stora helg. Då bara snurrar det och man vet inte vad man heter till slut. Julen är lugnare. Men jag har inte hunnit jobba så många jular så jag har egentligen ingen större erfarenhet av det.
Bild: Anna Hållams
Rebecca Tykossonfrisör på Qlip4you i Vännäsby utanför Umeå
– Jag brukar få väldigt användbara saker i julklapp på jobbet. Jag har bland annat fått en vinterjacka, en massagepistol, knivar och ett häfte där vi fick välja själva vad vi ville ha.
– Det är inte så viktigt att få julklapp egentligen även om jag uppskattar det väldigt mycket såklart. Det roligaste är när man gör saker tillsammans på jobbet.
Bild: Privatbild
Therese Koxbutiksanställd på Newport i NK i Stockholm
– Vi får julklappar varje år. Det brukar vara fina inredningsgrejer från butiken, till exempel har vi fått fina pälsplädar som är supermysiga.
– Att få julklappar på jobbet är egentligen inte viktigt, och inget jag förväntar mig, men jag är tacksam för det jag får.
– Innan jag fick barn brukade jag jobba på julafton. Det känns viktig och bra att finnas här för kunder som behöver sällskap och julstämning. Här på NK har vi många stamkunder och många är ensamma, det är fint att kunna ge lite julkänsla.
Bild: Joar Vestergren
Joakim Ekströmanställd på Icas lager i Kallhäll utanför Stockholm
– Vi får ett presentkort på 450 kronor på Ica och sedan får vi välja själva vad vi vill köpa.
– Jag har jobbat många år på Icas lager, och tidigare brukade vi få en fantastisk jullåda. Den innehöll, julskinka, servetter och en massa saker till julen. Jullådan var otroligt bra, men det var länge sedan vi fick den. Presentkort är också bra.
– Jag tycker att det är viktigt att få julklapp på jobbet. Det får oss som jobbar här att känna oss betydelsefulla, det blir som ett bevis på att vi finns och att det vi gör är viktigt.
Bild: Joar Vestergren
Annie Norbergdriver och jobbar i butiken Nelbae Home i Jönköping
– Jag har haft den här butiken i fem år, och i år är första julen jag ska vara ledig. Tidigare jular har jag jobbat så att de andra kan vara lediga. Jag tycker att det är mysigt att jobba jul. Alla är trevliga och många kommer in för att köpa sista-minuten-klappar.
– Det är mycket karlar som kommer på att de vill ge sin fru något, eller att de glömt svärmor, och då känns det kul att kunna hjälpa till.
– Den bästa julklapp jag fått på jobbet var en stekpanna från Jamie Oliver när jag jobbade på Scandic. På Ikea, där jag också jobbat, fick man välja själv mellan en massa saker på en hemsida. Jag valde en skruvdragare åt sambon.
Bild: Anna Hållams
Marcus Tööjverksamhetsansvarig på Handels avdelning 1 i Malmö
– Vi brukar få något till jul. Förra året var det en julblomma, och det gjorde mig glad.
– Det är själva handlingen, att arbetsgivaren visar uppskattning, som är det viktiga. Sedan spelar det ingen roll om det är något dyrt eller billigt, det är tanken bakom som räknas. Det känns bra om någon tänkt till och inte bara ger bort vad som helst för sakens skull.
– När jag jobbade i butik fick jag också julklappar. Det var en outdoorbutik så jag har fått en kniv, våffeljärn och annat användbart. Jag har faktiskt bara fått bra julklappar på jobbet. Någon gång har jag fått något jag redan haft, men då har jag gett det vidare till någon annan som blivit glad.
Bild: Privatbild
Skattefri julklapp från chefen
Julklappen från arbetsgivaren är skattefri om den inte är värd mer än 550 kronor inklusive moms. Arbetsgivaren får inte ge dig pengar eller presentkort som kan bytas till pengar om det ska vara skattefritt och gåvan måste ges till alla anställda, eller till en större grupp. Om du får en dyrare julklapp eller kontanter, ska du skatta för hela värdet.
Efter Dollarstore – giftiga varor säljs även på Normal, Jula, Rusta, XXL och Biltema: ”Jätteläskigt”
Handelsnytt kunde i en granskning visa att Dollarstore sålde varor med giftiga kemikalier i som kunde leda till cancer. En ny granskning visar nu att även stora butikskedjor som Biltema, Jula och Normal återkommande sålt skadliga varor.
Du hänger upp hammare efter hammare på hyllan i det stora varuhuset.
Du gör det flera gånger i veckan. Du tänker kanske att det är billiga verktyg från Kina som ingen riktig hantverkare skulle använda.
Men du tänker inte att du genom huden kan få i dig cancerframkallande PAH-ämnen, varje gång du sluter din hand runt en ny hammare.
Du jobbar ju på ett stort svenskt företag med butiker över hela landet. De har väl koll?
Inte alltid. Det visar Handelsnytts och Arbetets granskning av Kemikalieinspektionens anmälningar om gift i varor.
Sålt varor med giftiga kemikalier
I anmälningarna finns bevis för att stora kedjor som bland annat Dollarstore, Normal, Jula, Rusta, Biltema och XXL återkommande sålt varor med giftiga kemikalier i.
Det handlar om höga halter bly i elektronik, om plastsaker som innehåller hormonstörande ftalater, och kadmium som kan ge allt från cancer till benskörhet. Oftast har varorna importerats från Kina.
Vi har gått igenomalla anmälningar till åklagare som Kemikalieinspektionen gjort från 2016 fram till idag. Sedan har vi djupdykt i de elva företag som fått flest anmälningar.
Efter att Kemikalieinspektionen hittat gift i olika varor är det upp till åklagaren att reda ut om företagen varit så pass oaktsamma, alltså haft så dåliga rutiner och kontroller, att det går att döma dem till böter.
Ett av företagen på topplistan är Biltema som blivit anmälda fem gånger, bland annat för att ha sålt en starthjälp till bilar som innehöll för mycket bly. De har också sålt en vildmarksstövel med för höga halter cancerframkallande PAH.
Biltema svarar inte
Företaget har dock aldrig dömts till böter i domstol eftersom det inte har gått att bevisa oaktsamt agerande. Biltema har inte svarat på våra frågor om hur de ser på anmälningarna från Kemikalieinspektionen och risken för anställda.
Pierre Eriksson, klubbordförandepå Biltemas lager i Halmstad, har haft anledning att fundera på hur kemikalier i vardagen påverkar oss. För ett par år sedan fick han beskedet att han var ”mer eller mindre steril”.
Han satt på jobbets fackexpedition. Provsvaret han fick via 1177-appen visade att han inte hade några spermier.
– Det var en stor kris och initialt en chock. Jag har alltid vetat att jag vill ha barn och plötsligt togs det som i teorin är så jävla enkelt ifrån mig.
Under åren har han tagit reda på och tänkt på hur kemikalier påverkar oss.
– Det är klart att jag började fundera på när och hur jag fick det här problemet. Och om det var någonting jag hade kunnat göra annorlunda.
Pierre: ”Det är jätteläskigt”
Han läste en artikel i Arbetet om en tjej som jobbade som målare och hade försökt att bli gravid länge. Hon var rädd att kemikalierna i målarfärgen påverkade henne. Han såg en dokumentär som visade att tjejer kommer i puberteten allt tidigare och att mäns spermiekvalitet försämrats drastiskt de senaste 50 åren. Forskare misstänker att det kan bero på olika kemikalier som finns i samhället.
– Något håller på att hända med oss på det biologiska planet. Det är jätteläskigt. Snart kanske ingen kan få barn naturligt utan det blir som i science fiction, att alla föds i stora tankar, säger Pierre Eriksson, halvt på skämt – halvt på allvar.
Vår granskning visar att företagen inte bara blivit anmälda för gifter i produkterna utan även för att farliga kemikalier inte haft rätt varningstexter – vilket kan få ödesdigra konsekvenser.
”Min dotter råkade spilla limmet på sina jeans, vilket ledde till en kemisk reaktion med allvarliga brännskador på benet som följd.”
Det skriver en mamma i en anmälan efter att dottern använt den populära kedjan Normals nagellim. Hon skriver att det inte fanns tillräckligt tydliga varningstexter från tillverkare och återförsäljare.
”Detta är en produkt som kan köpas och handhas av barn, kombinationen lim-bomull måste räknas som väldigt vanlig och risk för skador borde därför vara mycket hög”, skriver hon vidare.
Normal har blivit anmälda
Detta fall har åklagaren ännu inte avgjort. Normal har även blivit anmälda av Kemikalieinspektionen för att ett annat nagellim inte försetts med varningstexter på svenska.
Detta lim har tidigare uppmärksammats av Aftonbladet, där en kvinna berättade att hon fick brännskador efter att hon skulle måla naglarna med sin vän och hennes elvaåriga dotter.
Normals Sverigechef Jan Nyberg svarar i ett mejl att de samarbetar med externa parter och även har interna resurser som ser till att de följer alla lagar och praxis på området.
”Vi har nyligen sett över våra rutiner i samarbete med Kemikalieinspektionen”, skriver han vidare.
När det handlar om nagellimmen skriver Jan Nyberg att ”produkten hade rätt information om fara vid kontakt med huden. Det var dock inte tydligt angivet att produkten också kan utveckla värme om den kommer i kontakt med textilier vilket var fallet. Vi erkänner att denna varningstext saknades och den har därefter lagts till på produkten.”
Inte lika hårt reglerade i Kina
Det många av företagen på vår topplista har gemensamt är att deras giftiga varor ofta är importerade från Kina. Där är kemikalier inte lika hårt reglerade som i EU, som har de strängaste kraven i världen.
De varor som oftast innehåller gifter kommer från marknadsplatser som Amazon, Fyndiq och Wish, och via dropshipping-sajter som inte har eget lager, utan där varan skickas direkt från leverantör.
– Men det finns så mycket kemikalier i varor att även de större kedjorna åker dit ibland, trots att de gör stickprovskontroller och ställer krav på leverantörer. Det är också många led i produktionen, vilket kan göra det svårt för den som köper in varan till EU att faktiskt veta vad de innehåller, säger Karin Rumar, inspektör på Kemikalieinspektionen.
Att det flödar in så mycket giftiga varor i Sverige och EU får konsekvenser för både människor och miljö.
– Det är svårt att härleda en enskild vara till att orsaka cancer. Det är inte som att vi dör knall fall. Men gifterna hamnar bland annat i dammet i hemmet, som barn kan exponeras för, eller i vattnet och fisken, som vi sedan får i oss via mat.
Billigare med bly
Så varför importeras det så mycket från Kina då? En stor anledning är priset. En vanlig typ av anmälning i vår granskning är höga halter bly i elektronik.
– Jag vet att det till exempel är billigare att använda bly i lödningarna och det är väl därför man gör det. Det kostar att hålla sig till reglerna, du ska dessutom ha anställda som jobbar med att kontrollera att produkterna är säkra, säger Karin Rumar.
På Biltemas lager i Halmstad kommer Pierre Eriksson i direktkontakt med vissa av företagets varor, till exempel gummislangar. Men det mesta han skickar ut till företagets varuhus är emballerat eller förpackat i kartonger.
Han tror inte att det är hans jobb som har gjort honom steril.
– Det verkar som att Biltema oftast håller sig inom sina gränser. Vi har inte haft några stora skandaler.
Tack vare IVF, assisterad befruktning, fick Pierre Eriksson till slut en dotter. Det var först efter att hon fötts som han kunde gå in i rummet på fackexpeditionen igen. Rummet där han fick det värsta beskedet i sitt liv.
– Min dotter var ett mirakel. Men det är fortfarande ett trauma att vara mer eller mindre steril och inte kunna ge henne ett syskon.
Giftiga varor – här är företagen som blivit anmälda och bötfällda flest gånger
När Kemikalieinspektionen hittar olagligt höga halter av giftiga ämnen i varor gör de en åtalsanmälan till åklagare. Drygt en tredjedel av anmälningarna leder till böter för företagen. I resten av fallen går det inte att bevisa att brottet begåtts av oaktsamhet eller med uppsåt, eller så tycker åklagaren att företaget redan fått straff nog i ett annat ärende.
Här är företagen som anmälts flest gånger av Kemikalieinspektionen 2016-2024 för att ha sålt giftiga varor.
Research: Anni Alm och Karl Martinsson
Dollarstore
Anmälningar om brott: 8 stycken. Fällda: 5 gånger. Böter totalt: 600 000 kronor Exempel: Monstermasken och spindlarna innehöll ftalater.
Jula
Anmälningar om brott: 6 stycken. Fällda: 3 gånger. Böter totalt: 200 000 kronor Exempel: Hammaren innehöll olagligt höga halter av bly och cancerframkallande PAH-ämnen.
XXL
Anmälningar om brott: 4 stycken. Fällda: 4 gånger. Böter totalt: 65 000 kronor. Exempel: Har sålt en jaktskjorta behandlad med antimyggmedel utan att märka produkten.
Rusta
Anmälningar om brott: 4 stycken. Fällda: 1 gång. Böter totalt: 30 000 kronor. Exempel: Har sålt en myggfälla som innehöll komponenter med för höga halter av bly. Den var även CE-märkt vilket är felaktigt på grund av blyhalterna.
Normal
Anmälningar om brott: 5 stycken. Fällda: 0 gånger (1 fall ännu inte avgjort). Böter totalt: 0 kronor. Exempel: ”Min dotter råkade spilla limmet på sina jeans, vilket ledde till en kemisk reaktion med allvarliga brännskador på benet som följd.” En mamma i sin anmälan om att nagellimmet ovan saknar tydlig varningstext på svenska.
Biltema
Anmälningar om brott: 5 stycken. Fällda: 0 gånger. Böter totalt: 0 kronor. Exempel: Vildmarksstövel som i ett konsumenttest visade för höga halter cancerframkallande PAH:er. Förundersökning nedlagd.
Nätbutiker och grossister
Inter AgenturerGrossist som importerar bland annat leksaker från Kina för försäljning genom olika butiker och hemsidor i Sverige.
Anmälningar om brott: 5 stycken. Fällda: 3 gånger (1 fall inte avgjort ännu). Böter totalt: 475 000 kronor. Exempel: Leksaksponny innehöll höga halter ftalater.
24.seE-handel som säljer tillbehör till hemelektronik, husdjurstillbehör och träningsredskap.